Skolan är ett ämnesområde som har debatterats under en längre period i samhället, inte minst har detta kunnat betraktas ske i media. Det har skett en livlig diskussion kring gymnasieskolan och dess teoretiska program och yrkesprogram, där exempelvis programmens utformning och uppdrag har debatterats. Någonting som även har berörts i diskussionerna kring gymnasieskolan och dess program är dess relation till arbetsmarknaden och till högre utbildningsformer, så som universitet och högskola. Inte minst har detta skett den nya gymnasieförordningen, SFS 2010:2039, trädde i kraft under 2011. Detta arbete stävar efter att synliggöra hur media i form av tre tidningar, Skolvärlden, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, under perioden från 2011-01-01 till 2012-12-31 har valt att presentera debatten kring de teoretiska och de praktiska yrkesprogrammen i gymnasieskolan i sina artiklar. .

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den Svenska gymnasieskolans förändringar sedan början av 1970-talet har påverkat en enskild lärares yrkesliv. Frågeställningarna lyder som följer; Vilka förändringar har skett i den Svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förändringar påverkat en enskild lärares yrkesliv? För att uppnå mitt syfte och besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en muntlig källa och av flera skriftliga källor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen Nära gränsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. Förändringarna i den Svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

En enkätstudie av elever och lärares syn på fusk i gymnasieskolan. Hur och varför fuskar eleverna? Hur kan man minska fuskandet? Hur hanterar lärarna fusk? Hur påverkar internet plagiering av skolarbeten?.

Studier visar att allt fler studenter som träder in i högre studier har bristande kunskaper i akademiskt skrivande. Den här komparativa fallstudien undersöker hur läromedel i svenska på gymnasiet förbereder elever för ett akademiskt skrivande. Dessutom undersöks om det finns skillnader mellan de två läromedlen, som riktas till yrkesförberedande respektive studieförberedande gymnasieprogram.Den här undersökningen visar att de två granskade läromedlen förbereder eller till viss del förbereder gymnasielever för ett akademiskt skrivande. Grundkomponenterna som har undersökts i läromedlen är: kritisk-analytisk kompetens, akademiska textkonventioner, offentligt språkbruk och träning i texttyper som kan sägas förbereda för ett akademiskt skrivande.Resultatet av fallstudien visar att det finns skillnader mellan läromedel som är riktade till olika program. En skillnad mellan läromedlen är utformningen av arbetsuppgifter till eleverna.

Inom gymnasieskolan läggs allt större vikt vid jämställdhet. Uppsatsens syfte är att undersöka elevers uppfattningar om jämställdhetsarbete inom gymnasieskolan. För att besvara syftet gjordes kvalitativa intervjuer med 14 elever (sju pojkar och sju flickor) vid en stor gymnasie-skola i Sverige. Därutöver intervjuades ordföranden för elevernas jämställdhetsgrupp samt en av skolans två s.k. jämställdhetspedagoger.

Denna examensuppsats har undersökt hur läroböcker i ämnet historia för den Svenska gymnasieskolan har framställt USA:s War on terror mellan åren 2003-2011. Utgångspunkten var Samuel P. Huntingtons teori att nutid och framtid kommer att präglas av krig mellan civilisationer, och att den västerländska och den muslimska civilisationen är två helt olika civilisationer med olösbara skillnader. Uppsatsens frågeställning löd: Hur framställs USA:s War on terror i läroböcker i historia och överensstämmer läroböckernas framställning med Samuel P. Huntingtons teori Clash of civilizations? Fem läroböcker undersöktes utifrån tre kriterier, jämn årsfördelning, olika förlag och olika författare.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur några gymnasielever som har Svenska som andraspråk reflekterar kring sin egen språkutveckling. Ett annat syfte är att få en inblick i hur samma elever ser på andraspråksundervisningen. För att kunna genomföra denna studie har jag intervjuat sju andraspråkselever i gymnasieskolan. Resultatet av undersökningen visar att informanterna kan redogöra för hur deras språkutveckling har skett. De känner till olika inlärningsmetoder, även om de inte alltid aktivt använder sig av dem.

övergripande syftet med denna C-uppsats har varit att ur ett pedagogiskt perspektiv och utifrån självrapporterade data undersöka hur föräldrars sysselsättningsgrad påverkar deras ungdomars studieresultat i gymnasieskolan. Data har samlats in med hjälp av enkäter som riktats till gymnasieungdomar i årskurs tre och arbetet har utgått ifrån en positivistisk ansats. Grundläggande för arbetet har varit ett antagande om att hög sysselsättningsgrad hos föräldrar genererar socialt kapital som fungerar som stöd för ungdomars utveckling och lärande. Resultatet visade bland annat att ungdomar med hög sysselsättningsgrad i familjen uppgav högre genomsnittliga betyg än ungdomar från familjer med låg sysselsättningsgrad. Denna studie styrker de forskningsresultat som tidigare gjorts på området och bidrar med ökad kunskap om hur föräldrars sysselsättning kan påverka ungdomars studieresultat i gymnasieskolan..

Syftet med detta arbete är att utifrån lärares och elevers upplevelser kring skrivundervisning beskriva hur skrivundervisningen bedrivs i två undervisningsgrupper i gymnasieskolan och jämföra det med aktuell skriv- forskning. I vår bakgrund redovisar vi den forskning som ligger som grund för den processorienterade skrivundervisningen ur sex aspekter: syftet med skrivundervisningen, skrivförberedelsen, skrivfasen, textresponsen, textkvalitén och skrivutvecklingen. Vår metod bestod av att ur ett fenomenologiskt perspektiv intervjua två lärare och tre elever ur respektive lärares klass. Resultatet visar att den ena klassen befinner sig övergripande på den lokala textnivån medan den andra klassen i större utsträckning har nått upp till en global textförståelsenivå. Förklaringen till denna skillnad hittar vi i skrivförberedelsefasen, där lärarnas presentationer skiljer sig åt.

Detta examensarbete handlar om drogpolicys i gymnasieskolan. Syftet med undersökningen var att jämföra och utvärdera fem drogpolicys från olika gymnasieskolor i Norrbotten, utifrån Regeringens och Skolverkets direktiv. Det fanns även en strävan om att hitta likheter och skillnader i de olika dokumenten. Detta genomfördes genom en kvalitativ textanalys av fem drogpolicys från olika kommuner i Norrbotten. Vår undersökning visade att varken Regering eller Skolverk har några utryckliga krav eller direktiv på upprättandet av en drogpolicy.

Det här arbetet handlar om hur elever grupperas inom ämnet svenska som andraspråk. Syftet med studien är att ta reda på hur elever med annat modersmål än svenska indelas i grupper och klasser. Kvalitativa intervjuer med rektor, lärare och elev på en högstadie- respektive en gymnasieskola har ringat in arbetet mot syftet. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet där huvudtesen är att individen lär av och med sin omgivning. Det visar sig i studien att det saknas tydliga direktiv kommunen och rektor inte alltid engagerar sig i sva-undervisningen.

Syftet med den här studien är att med hjälp avimplementeringsteorin ta reda på huruvidalärare i gymnasieskolanförstår, kan och vill skapa en god lärandemiljö för elever medAspergers syndrom mot bakgrund av de direktiv som finns i gymnasieskolans styrdokument.Utifrån en kvalitativ intervjumetod kommer sex stycken inom gymnasieskolan verksammalärares upplevda uppfattningar om förståelse, kunskaper och möjligheter att optimerainlärningen för elever med Aspergers syndrom i skolan att diskuteras. Intervjuerna hargenomförts på två olika skolor, en vanlig gymnasieskola och en specialanpassadgymnasieskola för elever med Aspergers syndrom. Resultatet visar att det finns en stormotivation hos samtliga lärare att anpassa sin undervisning till dessa elever men att det finnsbrister när det gäller resurser och förståelse för funktionsnedsättningen. Resultatet visar ävenatt det framförallt är på den vanliga gymnasieskolan som det finns brister i implementeringen..

Syftet med detta utvecklingsarbete var att genom att varva högläsning i helklass med individuell, tyst läsning, motivera och uppmuntra elever i gymnasieskolan till att känna lust inför att tillgodose sig skönlitteratur. Utvecklingsarbetet utfördes i en etta i en gymnasieskola i Luleå kommun. Klassen bestod av enbart kvinnliga elever. De mätmetoder som användes var enkäter, boksamtal, observationer samt utvärdering. Resultatet visar att majoriteten av eleverna anser att högläsning som metod bör vara ett stående inslag i undervisningen.

Efter att ha tagit del av tidigare undersökningar på hur sexualitet gestaltas i både undervisning och läromedel inom och utanför Sverige, genomförde jag en pilotstudie på ett tidigt stadium. Pilotstudiens syfte var att studera hur sexualitet gestaltades i en lärobok på den Svenska gymnasieskolan inom ämnet religionskunskap. Pilotstudien bekräftade den tidigare forskningen på området gällande hur sexualitet gestaltas i läromedel. Det handlade om att sexualitet ofta beskrivs utifrån heteronormativa föreställningar.Det medförde att jag valde att utgå från queerteorins heteronormativitet i undersökningen av hur sexualitet gestaltas i läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan. I den här undersökningen har jag kunnat fastslå att tre utvalda läroböcker i religionskunskap skrivna utifrån den senaste läroplanen, Gy11 (Svenska gymnasieskolans läroplan), fortfarande beskriver sexualitet utifrån heterosexuella föreställningar.Pilotstudien och resultatet från den här undersökningen visade att läroböcker framställer sexualitet utifrån heteronormativa föreställningar.

Med utgångspunkt i orientalism har denna studie granskat framställningen om Mellanöstern ihistorieläroböcker för gymnasieskolan för att undersöka förekomsten av orientalism inomlärobokstexterna. Med hjälp av en diskursanalys utifrån Laclau och Mouffes diskursteori, harläroböcker för gymnasieskolan undersökts från tre olika tidsperioder; 1980-tal, 1990-tal och 2010-tal. Syftet med studien är att undersöka hur historieläroböcker i gymnasieskolan upprätthåller ellermotverkar orientalism samt se hur dessa har förändrats över tid.Den analys som genomförts visar på två huvudteman i de läroböcker som ingått iundersökningen. Dels en dikotomi mellan mellanöstern som ?de andra? eller ?det annorlunda? iförhållande till ?vi?, det vill säga, Europa och västvärlden och dels en framställning av islam somfår utgöra en viktig del i skapandet av en över- och underordnad ställning mellan dessa två parter.Detta ger eleverna som läser dessa böcker en bild av världen och dess historia där det modernaoch beaktansvärda i världen är skapat av ? och viss mån tillhör ? Europa och västvärlden medandet omoderna och destruktiva kopplas samman med mellanöstern..