The purpose of this essay is to examine the Swedish governments discourse on integration of immigrants and thereby examine what social reality it constructs. The aim is to examine how integration and immigrants are constructed within the discourse. The method and theory being used in this essay is discourse theory. As a methodological instrument we use the policy on functional impairment as a comparison. The material being analyzed in this essay is political documents on the strategy on integration policy and the strategy on the policy of functional impairment.

The purpose of this study was to increase knowledge about what the lives of the unemployed youth of immigrant background looks like, and what the views of the unemployed young people are about work and employment. The study is a qualitative study where the empirical material is based on interviews with seven unemployed immigrant youth between the ages of 19 and 25 years. A study where the central questions was to explore how the informants' living conditions and identity are affected by being unemployed. The other issues aimed at how informants background affected their ability to enter the labour market, and the job expectations the informants had about the future and the Swedish labour market. Empirin have been analyzed with regard to methodology tool based theory, as well as theoretical starting points, such as social capital, formal and informal channels, ethnicity and stigma theory.

Svenska företag har varit på plats i Ungern sedan flera årtionden, men i allt högre grad efter maktskiftet 1990 när landet övergick från planekonomi till marknadsekonomi. Jag har genom en djupgående och en kompletterande studie undersökt och analyserat svensk företagslednings erfarenheter av verksamhet i Ungern och av ungersk affärskultur.Min studie visar att den ungerska affärskulturen har främst efter 1990 genomgått förändringar som gjort att samarbetet med bl a svenska företagare flyter lättare och numera leds de flesta svenska företagen av ungerska chefer, vilket tidigare inte var fallet..

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den förväntade konflikten mellan stat och kommun i tillhandahållandet av välfärdstjänster. För att möjliggöra en omfördelnings- och stabiliseringspolitik använder sig vissa länder, såsom Sverige, av utjämningssystem. En alltför omfattande utjämning riskerar emellertid att ske på bekostnad av möjligheten att anpassa kompensationen efter faktiska kostnader. Uppsatsen återknyter till frågeställningen om kompensationen från staten är tillräcklig. I fokus står de kostnader kommuner har för tilhandahållandet av välfärdstjänster för invandrare, vilket sker mot bakgrund av att tidigare studier visar på otillräcklig kompensation.

Kvalitet är ett begrepp som inte låter sig definieras på ett enkelt sätt. Syftet med denna studie är att undersöka svenska och finska rektorers uppfattningar av begreppet kvalitet.Datainsamlingen har skett genom intervjuer av svenska och finska grundskole- och gymnasierektorer. En fenomenografisk metod kombinerat med en kontextuell analys har använts vid bearbetningen av materialet.Undersökningens resultat består av en kategorisering av rektorernas uppfattningar. Kategoriseringen har skett i tre omgångar. I den tredje och sista analysen kunde två huvudkategorier av uppfattningar redovisas: resultat- och resursoptimering samt optimala arbetsprocesser.

Titel: Ersättningsutskott ? En studie om vilka faktorer som kan förklara förekomsten av ett ersättningsutskott i styrelser för svenska börsbolag.Bakgrund: År 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning i ett försök att överbrygga förtroendeproblematiken hos näringslivet efter ett antal uppmärksammade bolagsstyrningsskandaler. Syftet med bolagskoden är att den ska vara självreglerande genom följ- och förklaraprincipen. Enligt regel 9.1 i den svenska bolagskoden rekommenderas det att inrätta ett ersättningsutskott i styrelsen som ska hantera ersättningen till ledningen. Kritik har dock väckts gällande självreglering då det framförallt gynnar bolagets anseende snarare än samhället.Syfte: Syftet med den här studien är att förklara vilka faktorer som kan relateras med förekomsten av ett ersättningsutskott i styrelser för svenska börsbolag.Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats för att förklara förekomsten av ersättningsutskott i styrelser för svenska börsbolag.

Detta arbete syftar till att ta reda på om svenska fondförvaltare har förmågan att prognostisera aktiemarknadens framtida rörelser samt utvärdera vilken betydelse tidsperioden för avkastningsdata har i en sådan undersökning. En empirisk analys av 30 Sverigefonder med två statistiska modeller med dagliga och månatliga avkastningsdata ger dock inga stöd till att svenska fondförvaltare som grupp har denna förmåga. Från analysen visas det även att valet av statistisk modell och tidsperiod för dataobservationerna påverkar resultatet. För den svenska marknaden ger månatlig data mer trovärdiga resultat än daglig data, vilket avviker från tidigare amerikanska studier..

I denna studie har jag fått några medarbetares syn på sin arbetsmiljö i den Svenska Kyrkan. I egenskap av arbetslivspedagog finner jag Svenska Kyrkans medarbetares relation till sitt arbete intressant då det är en multiprofessionell värdeorganisation.  Jag beskriver de förutsätt-ningar avseende ledarskaps- och organisationsteoretiska utbildning som präster och kyrkoherdar har för att agera som arbetsledare med personalansvar. Luthers kallelselära är en del av Svenska kyrkans värdegrund och en intressant teori avseende dess inverkan på arbetsmiljön.  För att komma fram till mitt resultat har en kvalitativ undersökning gjorts, i form av semistrukturerade intervjuer.

Det moderna svenska köket verkar ha blivit 2000?talets vardagsrum. Matlagningsprogram och inredningsreportage säljer in den livsstil som är så eftersträvansvärd för stora delar av befolkningen. Vid köp av ny bostad är köket ett av de viktigaste rummen. Vad beror denna utveckling på eller rör det sig om en utveckling överhuvudtaget? Denna uppsats syftar till att studera synen på det svenska köket, hushållsarbetet och vilken effekt dessa har haft på utformningen av just det svenska köket.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida hedge- och aktiefonders avkastning påverkas av samma riskfaktorer. Vidare syftar studien även till att undersöka om hedgefonders och aktiefonders riskexponering är konstant över tiden eller ej. Slutligen analyseras även hedgefonders förmåga att förutspå upp och nedgångar på marknaden och därmed generera överavkastning. Det angreppssätt som har använts i undersökningen är av det kvantitativa slaget, där regressionsanalyser har genomförts för att undersöka svenska hedge- och aktiefonders riskexponering samt svenska hedgefonders market-timing förmåga. Studien bygger på avkastningsinformation, under tidsperioden 2001-2004, för 20 hedgefonder och 20 aktiefonder.

Uppsatsen jämför och diskuterar hur svenska hushålls bostadsutgifter har utvecklats i relation till deras disponibla inkomst och/eller totala utgifter. Detta görs från 1980-talet till 2000-talet. Den undersöker också hur skillnader mellan olika hushålls bostadsutgifter som andel av disponibel inkomst varierar beroende på vilken inkomstdecil, geografisk region som hushållet tillhör, vilket år det skaffat sin bostad samt vilken upplåtelseform det handlar om. Avslutningsvis diskuteras om det finns en risk för ett prisras på den svenska bostadsmarknaden..

Enligt statistik från svenska palliativregistret får patienter som är i ett palliativt skede inte optimal vård, det kan innebära ett ökat lidande för både patienter och närstående. Man kan tydligt se att flera av de tolv kvalitetsindikatorer som mäts, har låg eller mycket låg måluppfyllelse. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse svenska palliativregistret har för sjuksköterskor i mötet med patienter i behov av palliativ vård. Vi valde att intervjua sjuksköterskor, verksamma i kommunal hälso- och sjukvård. En kvalitativ metod har använts med en induktiv ansats eftersom denna metod ansågs mest lämpad för att undersöka om sjuksköterskorna upplevde svenska palliativregistret som betydelsefullt i den palliativa vården.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Integration policies have failed to make diversity into anything more than occupying the same physical space. People of different cultural background still do not share their lives to any real extent. Attempts made within planning and landscape architecture to catalyst the integration process have mainly been focused on structural measures, such as residential policies. As for outdoor environments, non-verbal casual encounters in the shape of crossing paths are assumed to lie at the heart of urban social integration.The aim of the thesis is to question this assumption and, as the thesis will show, there is literature supporting this aim. Looking at the works of Gordon Allport, Lewis Coser and some of their followers, I find intercultural contact to require more complex ways of interaction in order to reduce prejudice and to generate tolerance and understanding.

Det har skett en ökning av egna märkesvaror (EMV) på den svenska livsmedelsbraschen och de tar upp allt större plats i butikerna. De marknadsledande detaljisterna, ICA, Coop, Axfood och Bergendahls, har utvecklat och etablerat starka egna varumärken som står i dirket konkurrens till producenternas och det gäller för producentmärken, så som Findus, AXA och Findus att utmärka sig på marknaden.Syftet med uppsaten är att klarlägga hur producerande företag positionerar och differentierar sig i förhållande till detaljisters egna märkesvaror på den svenska livsmedelsmarknaden. Vidare syfter uppsatsen till att analysera på vilka sätt producerande företag arbetar med varumärkesidentitet och varumärkesportföljer. I anslytning till syftet har följande frågeställning formulerats; Vad karaktäriserar, inom den svenska livsmedelsmarkaden, producerande företags arbete för att bemöta konkurrensen från detaljisters egna märkesvaror?  .