Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur Vattenfall, E.ON och Fortum utformat sina incitamentsprogram, skillnaderna mellan dessa samt att utvärdera användbarheten och funktionen av sådana system. För insamling av information inom problemområdet har teorier hämtats från litteraturen samt empiriskt material från företagsinterna dokument och de intervjuer som gjorts. Denna information vävs senare samman för att analyseras i uppsatsens slutsats.Vi har valt att fokusera på de tre största aktörerna på den Svenska elmarknaden med anledning av att dessa tre anses mest jämförbara i storlek och tillsammans står för majoriteten av Sveriges elproduktion. De teorier som vi lagt mest tyngd kring inom detta område är management litteratur. Denna har i sin tur emellanåt blandats med organisationsteorier och litteratur som enbart fokuserar på belöningar och incitamentsprogram.

In 1996, the Swedish government deregulated the Swedish electricity market. As a consequence of the deregulation, Swedish customers could start to freely choose between different electricity companies. Different enterprises have tried various strategies in order to shape their image to attract new customers; often focusing on an image revolving around price and environmental friendliness.The purpose of this essay has been to analyze customers? relations to the electricity market. In order to analyze customers? relations a quantitative study has been conducted; focusing on customer satisfaction and customer commitment.

Denna uppsats behandlar problematiken kring differentiering genom CSR på den homogena elmarknaden. Elmarknaden har relativt nyligen avreglerats och präglas därför till viss del av en monopolistisk karaktär, vilket framkallar en utveckling av alternativa strategier. För företag på en homogen marknad krävs, enligt Porter, en mer sällsynt differentieringsstrategi [Dess & Davis, 1984]. Därför kan ett företags CSR-arbete verka som differentieringsstrategi [Ou & Chai, 2007]. För en framgångsrik implementering förespråkar Reinhart tre kriterier; tillhandla hålla trovärdig information, skapa hållbara innovationer och undersöka viljan hos konsumenterna [Reinhart, 1998].De valda företagen för denna studie är; Fortum, GodEl och E.on.

Bakgrund: En omvärldsförändring som under senare tid hamnat i fokus världen över är avregleringar och en av de sista marknaderna i Sverige som har avreglerats är elmarknaden. Många problem som ett företag möter vid en avreglering härrör från att företagsledningen har vuxit fram ur ett tänkande baserat på en monopolmarknad istället för på en konkurrensutsatt marknad. Ett verktyg som en företagsledning använder sig av, för att företaget ska kunna vara flexibelt och anpassa sin strategi för framtida förändringar, är interaktiva styrsystem. Däremot behöver inte ett interaktivt styrsystem som idag är berättigade vara det rätta imorgon. Detta faktum gör det intressant att undersöka om ett företag klarar av att anpassa sig samt förbli en konkurrenskraftig aktör på den nya marknaden.

Möjligtvis är produkten el idag en standardiserad produkt i dag som många tar för given fram dess att till räkningen visar sig. Under vintern och kanske främst under januari månad de senaste åren har allt fler elkunder höjt rösterna på grund av att priserna brukar stiga under den kyligare perioden. Sedan avregleringen av elmarknaden år 1996 har många nya aktörer dykt upp och i vissa fall är omsättningen låg medan i andra fall redovisas det att elbolag gör större vinster idag än någonsin tidigare. Trots detta finns det relativt få studier som behandlar elmarknaden och framförallt om affärsrelationer på elmarknaden. Vår undersökning visar att 20 % av hushållen har haft samma elbolag i mer än tio år samtidigt som mer än 50 % har bytt elbolag under de senaste tre åren.

Problemformulering: I och med avregleringen av elmarknaden konkurrensutsattes elleverantörernas verksamhet. Priserna pressades och elleverantörerna började ägna sig åt kringtjänster för att anpassa sig till marknaden. För att förbli kundernas val samt för att locka till sig nya kunder tvingas företagen att bevisa sin lämplighet som leverantör, vilket är svårt på en mogen marknad med en homogen kärntjänst. Enligt Day har mindre företag det svårare att konkurrera efter avregleringar på grund av bristande resurser. Utifrån ovanstående resonemang väcktes intresset att undersöka mindre elleverantörers konkurrensstrategier på den avreglerade marknaden.

Syfte: Utredningens syfte är att med hjälp av relevanta teorier studera och analysera entreprenörens roll samt de strategier som ligger till grund för GodEls inbrytning på en oligopolmarknad. Vi har även för avsikt att öka förståelsen för vad som krävs för att lyckas slå sig in i en bransch som består av en homogen produkt samt domineras av ett fåtal stora aktörer. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie över ett företag och använt oss av primär ? och sekundärdata som sedan analyserats med hjälp av relevanta teorier. Vi har valt den abduktiva ansatsen då den passade vårt tillvägagångssätt på bästa sätt.

Den 1 januari 1996 avreglerades den Svenska elmarknaden och i och med det också den svenska fjärrvärmemarknaden, vilka båda drevs utan konkurrens. Några specifika mål för de förändringar som genomfördes avseende fjärrvärmemarknaden fanns inte. Däremot fanns det övergripande mål där syftet var att upprätthålla konkurrensneutraliteten mellan energislagen (el och fjärrvärme), skapa effektivare marknader samt att priserna skulle vara konkurrenskraftiga och "rimliga". Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka om den avreglering som genomförts har haft den avsedda effekten vilket innebär att fjärrvärmepriset tycks ha sjunkit, och det i enlighet med med ekonomisk teori. Det kan dock inte fastställas att detta är den absoluta sanningen då resonemang i uppsatsen tyder på motsatsen med stigande priser och en liknande konkurrenssituation som före avregleringen.

Internal communication is an important factor in organisations today. For many system development teams it?s critical that the communication works well. Without communication, success would be impossible. This study aims to highlight the effect communication has on the members of agile project teams.

Den svenska kärnkraften har varit en viktig del av den Svenska elmarknaden sedan 1970-talet. Under den senare delen av 1970-talet uppstod en omfattande debatt kring kärnkraftens framtid som energikälla. Vid en folkomröstning 1980 bestämdes det att kärnkraften skulle avvecklas. Det första steget i denna avvecklingsprocess togs i november 1999, i och med avvecklingen av reaktorn Barsebäck 1. I dagsläget planeras även en avveckling av reaktorn Barsebäck 2.

Denna uppsats behandlar problematiken kring differentiering genom CSR på den homogena elmarknaden. Elmarknaden har relativt nyligen avreglerats och präglas därför till viss del av en monopolistisk karaktär, vilket framkallar en utveckling av alternativa strategier. För företag på en homogen marknad krävs, enligt Porter, en mer sällsynt differentieringsstrategi [Dess & Davis, 1984]. Därför kan ett företags CSR-arbete verka som differentieringsstrategi [Ou & Chai, 2007]. För en framgångsrik implementering förespråkar Reinhart tre kriterier; tillhandla hålla trovärdig information, skapa hållbara innovationer och undersöka viljan hos konsumenterna [Reinhart, 1998].De valda företagen för denna studie är; Fortum, GodEl och E.on.

Då både arbetet för att sänka koldioxidutsläppen och för att öka andelen förnybar energiproduktion påverkar energimarknaden, finns anledning att misstänka att vissa konflikter kan uppstå mellan de båda målen. I uppsatsen används en modell av elmarknaden med två utbudsnivåer och två efterfrågenivåer, för att undersöka vilka effekter som kan förväntas av dubbla miljömål. Uppsatsens huvudsakliga resultat är att stöd till förnybara energislag inte minskar utsläppen av CO2 förutsatt att handel med utsläppsrätter redan bedrivs..

Uppsatsens explorativa syfte är att utforska samt beskriva riskpremiens storlek och utveckling för de EPADs som handlas för olika elprisområden på den nordiska elmarknaden. Riskpremien har definierats enligt de prissättningsteorier som ursprungligen formulerats av Fama & French (1987) och beräknats ur ett ex post-perspektiv. Studien omfattar drygt 700 EPAD-kontrakt från perioden 2006 till 2014Tillämpning av deskriptiv statistik visar existensen av betydande riskpremier vars tecken och storlek varierar mellan områden och tidsperioder. Detta är i linje med tidigare resultat av Kristiansen (2004) samt Marckhoff & Wimschulte (2009). Några långsiktiga trender har inte kunnat säkerställas statistiskt.

Förnybara energikällor som vindkraft och solenergi är numera väletablerade energikällor i stora delar av världen. Stor tillväxt av förnybara energikällor vars elproduktion inte kan förutses då den är beroende av vädret gör energilagring till en viktig komponent inom elsystem. Under starka vindar kan ett vindkraftverk överproducera el. Det innebär att kraftverket producerar mer el än vad som går att sälja på elmarknaden och man tvingas ge bort elen. Under andra perioder då det nästan inte blåser alls kan elpriserna stiga enormt eftersom det blir brist på el.

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av en binär modell klargöra vad det är som styr att en del svenskar väljer att köpa grön energi, genom att ta reda på vilka faktorer som påverkar sannolikheten att en genomsnittlig individ väljer att köpa ?grön el?. Samt att se hur framtidens intresse är för grön el. Ett delsyfte med uppsatsen är att göra en jämförelse mellan Sundquists doktorsavhandling från 2002 och Temo ABs undersökning från 1998 för att se om kunskapen och attityderna kring grön el har förändrats. Temos studie var en klartläggning av svenskarnas kunskaper om beteende och attityder kring grön el, studien gjordes för Sveriges elleverantörer.