Barn och trygghet i förskolan ? en studie om förskollÀrares uppfattningar om trygghet hos smÄ barn i stora förskolegrupper.Syftet med undersökningen Àr att beskriva och synliggöra hur förskollÀrare resonerar kring smÄ barn och trygghet i stora barngrupper i förskolan. Det har skett kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare pÄ tre olika förskolor som alla har haft grupper som överstigit tjugo barn och i Äldrarna ett till fem Är. Resultatet visar att barngruppens storlek har betydelse för de smÄ barnens kÀnsla av trygghet i förskolan och samarbetet med förÀldrarna Àr betydelsefullt nÀr det gÀller barnens trygghet i förskolan.Antal sidor: 28Children and their secureness at preschool ? a study of preschool teachers? opinions about small children?s sense of security in large preschool groups..

Stavelsemetoden utgÄr, som namnet anger, frÄn stavelser. Det Àr en metod som anvÀnds inom förskolan, grundskolans tidigare Är och specialundervisning. Genom att muntligt lÀra sig att dela upp ett ord i stavelser förvÀntas detta överföras till lÀsning och skrift. Motiveringen Àr att barnet har fÀrre komponenter att hÄlla i korttidsminnet Àn vad fallet Àr med lÀsning baserad pÄ fonem. Syftet med vÄr studie har varit att belysa pedagogers syn pÄ stavelsemetoden i mötet med barn som har annat modersmÄl Àn svenska.

Studien har gjorts pÄ en avdelning pÄ en förskola som till stor del bestÄr av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begrÀnsat gemensamt verbalt sprÄk leker utifrÄn ett barnperspektiv. För att komma nÀrmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fÀltanteckningar och informella samtal med pedagogerna pÄ avdelningen. Studien utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.

Fetma Àr ett samhÀllsproblem i alla Äldersgrupper pÄ mÄnga hÄll i vÀrlden. Fetma och övervikt hos barn och ungdomar kan ge bÄde fysiskt och psykiskt negativa effekter. Det finns flera orsaker till att fetma uppkommer, olika faktorer som livsstil, miljö, och arv kan samverka i utvecklingen av fetma. I det svenska samhÀllet Àr risken för fetma ökad eftersom det finns nÀstintill obegrÀnsad tillgÄng till fett- och energirik kost samt att de individuella kraven pÄ fysisk aktivitet Àr lÄga..

Syftet med uppsatsen Àr att analysera en debatt i Sydsvenska Dagbladet om Vellinge ska eller inte ska ta emot ensamkommande barn. Debatten intensifierades under perioden november 2009, till och med mars 2010 med anledning av att antalet ensamkommande barn under 2009 ökade kraftigt och dÀrmed behovet av att fler kommuner tar emot dessa barn. För att granska de argument som förts fram för och emot att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn anvÀnds ett argumentationsanalytiskt perspektiv medan diskursanalys anvÀnds för att klarlÀgga bakomliggande diskurser i debatten. I debatten identifieras olika aktörer som argumenterar för och emot Vellinges mottagande av ensamkommande barn. Resultatet av argumentationsanalysen visar att de aktörer som argumenterar för att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn har starkare och mer hÄllbara argument.

Syftet med studien Àr att undersöka hur kuratorer möter barn i sorg och hur kuratorer samtalar med barn i sorg. Metoden för studien har varit intervjuer, och 6 kuratorer i östra Sverige har blivit intervjuade. Studiens förhÄllningssÀtt har varit fenomenologiskt. Resultatet som kom fram var varierande beroende pÄ vilken kurator man talade med samt var denne arbetade nÄgonstans. Resultatet har analyserats med hjÀlp av Johan Cullbergs kristeori och Gurli Fyhrs sorgteori..

Enligt Skolverket (2008) har ungefÀr en femtedel av eleverna i svenska grundskolor inte svenska som förstasprÄk. FlersprÄkiga barn eller barn med smÄ eller inga svenskkunskaper Àr dÀrför ingen undantagsföreteelse i dag utan tvÀrtom nÄgot som allt fler lÀrare i allt större utstrÀckning kan förvÀntas komma i kontakt med. Detta krÀver speciell kompetens av lÀrarna. Det övergripande syftet med detta arbete var dÀrför att nÀrmare studera hur arbetet med flersprÄkiga elever sker i skolan. I det hÀr examensarbetet gjordes en undersökning av hur lÀrare i praktiken arbetar med flersprÄkiga elever, detta genom en observation av tre lÀrare i deras undervisning av samma förstaklass med mÄnga (tre av fyra) flersprÄkiga elever.

Uppsatsen Àr en jÀmförande studie mellan den estniska och svenska förskolan under 1800-talet. Syftet med studien Àr att undersöka hur förskolorna utvecklats i de respektive lÀnderna och om det gÄr att se nÄgra likheter eller skillnader. Uppsatsen behandlar bl. a. barnsynen, de tidiga pedagogerna och de första barninstitutionerna.

Idag vÀxer var femte barn i Sverige upp med fler Àn ett sprÄk i sin vardag. FlersprÄkiga barn följer samma steg i sin sprÄkutveckling som barn som vÀxer upp med endast ett sprÄk. Deras sprÄkutveckling har dock nÄgra sÀrskilda egenskaper, som kan te sig som avvikelser nÀr man bedömer barnets sprÄk med de aktuella tester i grammatik, ordförrÄd, fonologi, som oftast Àr normerade för ensprÄkiga barn. Det Àr mycket svÄrt att urskilja en typisk flersprÄkig utveckling frÄn en sprÄkstörning med dagens kunskap och material. Denna studie har för syfte att undersöka barnets narrativa förmÄga, med fokus pÄ makrostrukturen i berÀttelsen, och undersöka om det föreligger en skillnad mellan ensprÄkiga och flersprÄkiga barn, samt hur de flersprÄkiga barnen presterar pÄ sitt starkaste respektive svagaste sprÄk.

Den svenska hÀstboken för barn och ungdomar förÀndrades kraftigt i övergÄngen mellan femtiotal och sextiotal. Den största förÀndringen var att den övergick frÄn att vara pojkbok till att bli flickbok. Samtidigt började den distansiera sig frÄn de översatta böckerna av framför allt anglosaxiskt ursprung genom att strÀva mot en mycket hög grad av realism. Den hÀr studien baserar sig pÄ analyser av arton böcker skrivna av sex författare, med syfte att undersöka vilka förutsÀttningar de skildrade protagonisterna har för att Àgna sig Ät hÀstar och ridning, hur de fÄr sin kunskap, och i vilken utstrÀckning de undervisande inslagen Àr inriktade pÄ att lÀra ut saker till lÀsaren. Syftet har Àven varit att försöka spÄra hur ridsportens omvandling frÄn överklassysselsÀttning till folksport, samt barnbokstrender i stort, speglas i hÀstböckerna..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad barn i en skola i ett mÄngkulturellt samhÀlle behöver för att de ska klara av att argumentera. För att komma fram till mitt resultat har jag anvÀnt mig av observationer och kvalitativa intervjuer. Jag har Àven genomfört en pilotstudie dÀr jag har haft tillgÄng till provtexten som lÄg till grund för den argumenterande övningen vid det nationella provet i svenska vÄren 2009 samt elevernas texter. Undersökningsgruppen har bestÄtt av tre pedagoger och 7 elever som alla har deltagit vid de nationella proven i svenska vÄren 2009. De teoretiker som jag har ansett vara relevanta för detta arbete Àr Lev Vygotskij och Célestin Freinet.

Sammanfattning VÄrt syfte med detta arbete var att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar kring sin arbetsÀtt med barn som har annat modersmÄl Àn svenska, samt metoder som har betydelse för barns sprÄkutveckling och lÀrande. Vi var ocksÄ intresserade av hur pedagoger ser pÄ miljön, modersmÄlet och lekens betydelse för tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling. För att fÄ en tydlig uppfattning av pedagogers tankegÄngar valde vi att anvÀnda en kvalitativ metod. TvÄ förskollÀrare intervjuades. LÀrarna finns pÄ samma förskola, men arbetar pÄ olika avdelningar, den ena med smÄbarn och den andra med större barn.

Med formell omsorg menas offentlig vÄrd- och omsorgsinsatser som oftast kommuner, landsting eller privatrÀttsliga företag pÄ entreprenad utför. Med informell omsorg menar man anhörigomsorg som motsvarar insatser vid lÄngvariga hjÀlpbehov och frivilliga insatser som innebÀr oavlönade arbetsuppgifter som man sjÀlv vÀljer att göra. Denna uppsats undersöker ifall variablerna kön, Älder, utbildning, anstÀllning, inkomst, bostadsort samt barn i hemmet kan associeras med svenska individers utförande av informell omsorg av förÀldrar eller svÀrförÀldrar. Resultatet visar att om man har en hög utbildning sÄ minskar sannolikheten för att man utför informell omsorg pÄ sina förÀldrar/svÀrförÀldrar. NÄgot som ocksÄ minskar sannolikheten Àr om du har fler Àn ett barn under 18 Är i hemmet, vilket kan ses som logiskt dÄ barn krÀver mycket tid.

Fonologisk medvetenhet, ordavkodningsförmÄga, bokstavskunskap och arbetsminneskapacitet har visats predicera den tidiga lÀsförmÄgan. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur dessa olika kognitiva förmÄgor tillsammans förklarar lÀsförstÄelse hos barn i första klass. LÀsförstÄelse, ordavkodning, fonologisk medvetenhet, bokstavskunskap samt arbetsminne undersöktes hos 36 elever i Ärskurs ett med normal hörsel och svenska som modersmÄl. Resultatet visar att ordavkodning och fonologisk medvetenhet tillsammans förklarar 62 % av variansen i lÀsförstÄelsen hos deltagarna. Slutsatsen Àr dÀrmed att ordavkodning och fonologisk medvetenhet tillsammans predicerar lÀsförstÄelse i Ärskurs ett..

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i mÄnga av Sveriges skolor utgör barn med invandrarbakgrund en stor del av elevantalet. Syftet med mitt arbete Àr att skaffa mig kunskap om vad tvÄsprÄkighet Àr för nÄgot och hur man kan arbeta sprÄkutvecklande med invandrarbarn i Är 1-3. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie och ett fÀltarbete. MÄlet med litteraturstudien Àr att ge lÀsaren bakgrundskunskap till begreppet tvÄsprÄkighet. Litteraturstudienberör bland annat definitioner, modersmÄlets roll för andrasprÄksutvecklingen, sprÄkutveckling i allmÀnhet, olika typer av tvÄsprÄkighet, sprÄkfenomen, pÄverkansfaktorer, effekter, samt tvÄsprÄkighet i skolan.