Syftet med arbetet har varit att undersöka hur man på två olika förskolor, dvs. en av Svenska Kyrkans förskolor och på en kommunal förskola arbetar med värdegrundsfrågorna allas lika värde, samarbete, rätt och fel, självkänsla och självförtroende. Med hjälp av fyra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har detta undersökts. De intervjuade är alla förskollärare och arbetar på förskolorna jag valt att undersöka. Resultatet visar att man på de undersökta förskolorna arbetar på liknande sätt och att värdegrundsfrågorna lyfts fram ungefär lika mycket.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur sex kvinnliga medlemmar i Svenska Kyrkan ser på döden och hur denna syn är konstruerad. Vi ville få veta om de skapat en föreställning kring döden utifrån sin gudstro eller om det fanns andra faktorer som spelade in, så som samhälle, familj och vänner. Men även om deras tro hjälper dem att skapa en mening kring döden som annars kan kännas orättvis och svår att förstå.Vi har använt oss av religionspsykologiska, religionssociologiska, socialpsykologiska och socialkonstruktionistiska teorier för att jämföra och se om dessa teorier kan stämma in på kvinnornas berättelser och föreställningar om döden. Det visade sig att teorierna till stor del stämde in på kvinnornas berättelser och att kvinnorna genom sin gudstro skapat både en föreställning kring döden och en meningsfullhet. Detta i sin tur har lett till att kvinnorna känner en trygghet och säkerhet i förhållande till döden.

x.

Syftet med denna uppsats har varit att få svar på hur pensionärerna som spenderar sinadagar på dagverksamheter upplever besöken från Svenska Kyrkan och varför de väljeratt delta. Vidare ligger syftet på att ta reda på vad som driver vissa anställda inomSvenska Kyrkan att bedriva denna verksamhet inom äldreomsorgen.Denna uppsats grundar sig mest på de intervjuer jag genomfört byggda på kvalitativaforskningsmetoder med pensionärer som deltog vid en andakt på en dagverksamhet.Diakonen som höll i den andakten och personal som jobbar på dagverksamheten därandakten hölls har bidragit med bakgrundsmaterial till denna uppsats.Även en präst har intervjuats för att ge en tydligare bild till varför denna verksamhetinom äldreomsorgen bedrivs.Detta material har sedan sammanställts och genom det materialet har jag sedan gjort enanalys baserad på etiska teorier för att få svar på mina frågeställningar.De resultat som fram kommit genom denna undersökning är att de flesta avpensionärerna som deltog vid andakten som genomfördes av Svenska Kyrkan gjorde detför att de upplever besöken som rofyllda. De ser inte besöken som ett sätt att få utloppför sin tro, utan ser dem som underhållning. Anledningen till att de deltar i besöken ärför de flesta av pensionärerna ser det som ett kul ?avbrott? i vardagen och de uppskattarmusiken kyrkan spelar.Anledningen till att vissa anställda inom Svenska Kyrkan driver denna verksamhet harjag kommit fram till att varierar.

Den här uppsatsen behandlar olika människors upplevelser och uppfattningar i och kring sinnesrogudstjänsten. Sinnesrogudstjänsten har växt fram ur ett samarbete mellan tolvstegsandligheten och den kristna kyrkan. Jag har intervjuat besökare från sinnesrogudstjänster i Staffans kyrka i Gävle [Svenska Kyrkan] och Missionskyrkan i Hudiksvall. Deras upplevelser har jag kartlagt och delat in i kategorier enligt den fenomenografiska metoden. Min uppgift har för det första varit denna kartläggning av besökarnas upplevelser och för det andra att försöka ge svar på mina frågeställningar vad som attraherar i denna gudstjänst samt vad den har att erbjuda för dagens människor.

Tidigare studier visar att sekulariseringen inneburit stora förändringar på det religiösa området. Studiens syfte var att beskriva hur präster inom Svenska Kyrkan i Gävle uppfattade sekulariseringens påverkan. Fokus låg på att beskriva de kvalitativt olika uppfattningar som fanns, då dessa förhoppningsvis skulle ge en ökad och fördjupad vetskap kring sekulariseringens olika verkningar. Det empiriska materialet samlades in via kvalitativa intervjuer där åtta präster gav uttryck för sina uppfattningar. Studien visar på att kvalitativt olika uppfattningar fanns.

Innebörden av begreppet tradition varierar mellan de stora kyrkorna. Denna uppsats beskriver traditionens betydelse och plats i den ortodoxa kyrkan. Traditionen har beskrivits både utifrån sin yttre och inre form. I traditionen står theosis, människans gudomliggörelse, i centrum både liturgiskt, i lära och i praxis. Fakta från litteraturen har främst hämtats från verk av de ortodoxa 1900-tals teologerna Kallistos Ware och John Meyendorff.

Vid millennieskiftet år 2000 skiljdes kyrkan från staten. Verksamheten förlades i den nyinrättade associationsformen registrerat trossamfund. Rent arbetsrättsligt genomfördes personalövergången genom beaktande av reglerna om verksamhetsövergång i MBL § 6 b. Efter skiljandet kyrka ? stat är Svenska Kyrkan enligt lag ett registrerat trossamfund.

I denna uppsats undersöks det hur fem stiftsinformatörer upplever Svenska Kyrkans skilsmässa från staten. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur kommunikationen hanterades när Svenska Kyrkan skiljdes från staten samt hur den kommunikationen hanteras idag. Uppsatsen behandlar även Svenska Kyrkans kommunikationsstrategi. Metoden som används i uppsatsen är kvalitativ. Syftet med en kvalitativ undersökning är att få en tydlig beskrivning av det fenomen som uppsatsen vill belysa.Min huvudfråga är Märks förändringsprocessen fortfarande av inom, och bortom, kyrkans väggar, och på vilket vis speglas detta i organisationen? För att försöka besvara frågan tillkommer även detaljfrågor kring hur förändringsprocessen kring bytet från statskyrka hanterades, om informatörerna upplever någon skillnad i kommunikationen sedan millennieskiftet, på vilket sätt förändringen för Svenska Kyrkan kommunicerades samt om uppsatsen kan hitta stöd för informatörernas svar i kommunikationsstrategin.Det var en lång utveckling som slutligen ledde till att Sverige förlorade sin statskyrka.

I denna undersökning har det utifrån tre skilda trossamfund undersökts hur enskilda medlemmar förhåller sig till frågeställningar utifrån dopet och periferin kring detta. Det har visats att åsikterna kring dopet kan komma i konflikt med varandra och kontentan av resultatet är att det, i dagsläget, är högst osannolikt med ett djupare samarbete de tre trossamfunden emellan. Det är oliktänkandet kring doppraxis som inte enar alla tre trossamfunden, vare sig utifrån enskild medlem eller trossamfund. Dock finns det en uttalad samarbetsvillighet mellan Svenska Kyrkan och Missionskyrkan, vilka redan ingått en ekumenisk överenskommelse (offentliggjord april 2006).Utifrån Bibeln kan jag inte finna något fokus, där det framgår att det endast finns EN sanning kring dopet. Det ligger endast en självklarhet i att det finns en samhörighet mellan komponenterna tro och dop.Dock är det inte troligt att något enda trossamfund eller medlem i sådant ger dopet den betydelse det i ursprunget hade, vilket beskrivs i Nya testamentet.Utifrån vad jag kommit fram till i undersökning har det framkommit ytterligare frågeställningar som skulle vara intressanta att gå vidare med.

Uppsatsens syfte har varit att belysa religionens funktion i avreligioniserade människors liv och dessutom att försöka utröna huruvida religionen i dessa människors liv har ersatts och hur de eventuella religionsersättarna i så fall ser ut. Vi har fokuserat på Sverige och Svenska Lutheranska Kyrkan med dess kontinuerligt reducerande medlemsantal. Den empiriska undersökningen har utgjorts av kvalitativa intervjuer med icke aktiva medlemmar och med präster i Svenska Kyrkan. En litteraturstudie har också genomförts. Resultatet av studien indikerar att religionsersättare finns och att de i viss mån ersätter religion i människors vardag.

Den forskningsfråga som uppsatsen tar sin utgångspunkt i är på vilket sätt entreprenörskap förekommer i Svenska Kyrkan. Detta besvaras genom att betingelser och förekomst analyseras som ett fenomen i styrnings och ledningsfunktionen i Svenska Kyrkans verksamhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka betingelser och förekomster i Svenska Kyrkan genom de processer, system och former som finns i organisationen. Metoden som används är abduktion där den hypotetiskt deduktiva metoden växelspelar med den induktiva metoden.Olika teorier om entreprenörskap presenteras och teoridelen forsätter med en genomgång av Svenska Kyrkans organisation samt uppbyggnaden av en offentlig och ideell organisation. Efter dessa delar följer ett kapitel om socialt entreprenörskap utifrån innebörden i både organisation och entreprenörskap.

Syftet med denna uppsats har varit att få svar på hur pensionärerna som spenderar sinadagar på dagverksamheter upplever besöken från Svenska Kyrkan och varför de väljeratt delta. Vidare ligger syftet på att ta reda på vad som driver vissa anställda inomSvenska Kyrkan att bedriva denna verksamhet inom äldreomsorgen.Denna uppsats grundar sig mest på de intervjuer jag genomfört byggda på kvalitativaforskningsmetoder med pensionärer som deltog vid en andakt på en dagverksamhet.Diakonen som höll i den andakten och personal som jobbar på dagverksamheten därandakten hölls har bidragit med bakgrundsmaterial till denna uppsats.Även en präst har intervjuats för att ge en tydligare bild till varför denna verksamhetinom äldreomsorgen bedrivs.Detta material har sedan sammanställts och genom det materialet har jag sedan gjort enanalys baserad på etiska teorier för att få svar på mina frågeställningar.De resultat som fram kommit genom denna undersökning är att de flesta avpensionärerna som deltog vid andakten som genomfördes av Svenska Kyrkan gjorde detför att de upplever besöken som rofyllda. De ser inte besöken som ett sätt att få utloppför sin tro, utan ser dem som underhållning. Anledningen till att de deltar i besöken ärför de flesta av pensionärerna ser det som ett kul ?avbrott? i vardagen och de uppskattarmusiken kyrkan spelar.Anledningen till att vissa anställda inom Svenska Kyrkan driver denna verksamhet harjag kommit fram till att varierar.

Syftet med denna studie är att ta reda på det sociala arbete som sker i församlingar i Svenska Kyrkan, med fokus på det diakonala arbetet. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är:? Hur ser diakonernas sociala arbete generellt ut? ? Vilka är grunderna för det diakonala arbetets utformning? ? Vilka faktorer präglar arbetet; församlingens geografiska kontext, Svenska kyrkans riktlinjer, diakonernas tro, diakonernas egna intressen, etc? Metoden för att studera detta är kvalitativa intervjuer med sju olika diakoner, som arbetar i olika församlingar, med en spridning av den ekonomiska situationen i församlingen och bland dess medlemmar. För att analysera intervjuerna har ad hoc-modellen använts. Genom att göra jämförelser och se vilka mönster som finns har ett resultat framkommit.Resultat i studien är det bedrivs ett stort socialt arbete i församlingarna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Svenska Kyrkan mötte den nya tid som föranletts av enhetskyrkans uppluckring. Detta har gjorts genom en konkret studie av framväxten av kyrkliga söndagsskolor och barngudstjänster i Västerås stift åren 1900-1916. I början av perioden fanns regelbundna söndagsskolor och barngudstjänster i endast ett fåtal församlingar, men i slutet av perioden fanns sådana verksamheter i nästan en majoritet av församlingarna. Studien visar att de enskilda församlingarna var beroende av resurser för att starta och att hålla igång regelbundna verksamheter för barn. Den organisering och centralisering av församlingsvården som ägde rum i början av 1900-talet var därför en förutsättning för framväxten av söndagsskolor och barngudstjänster. I uppsatsen studeras även de modeller som användes för barngudstjänster och söndagsskolor, samt hur barnens sätt att besöka kyrkan förändrades under samma period..