Skolverket och regeringen har infört obligatoriska nationella prov i svenska, svenska som andra sprÄk och matematik i skolÄr 3 under vÄrterminen 2009, dÄ resultaten i svensk skola pÄvisar en försÀmrad utveckling. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ om och hur resultatet pÄ proven pÄverkar lÀrarnas arbete och elevernas fortsatta lÀrande i svenska och matematik. Under vÄrterminen 2009 genomförde vi en enkÀtundersökning med elever och förÀldrar i skolÄr tre i en SkÄnekommun. Dessutom har tvÄ rektorer, fyra speciallÀrare och fyra lÀrare i skolÄr 3 och 4 intervjuats. Kommunens resultat överensstÀmmer i stort med nationellt resultat. Resultatet visar att flickorna vÀrderar sin svenskkompetens lÀgre Àn pojkarna medan de skattar sin matematikkompetens högre Àn pojkarna.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Startskottet för den Europeiska MonetÀra Unionen (EMU) gick den 1 januari 1999, dÄ infördes den gemensamma valutan euro i 11 europeiska nationer. I Sverige röstades om ett medlemskap den 14 september 2003, omröstningen resulterade i att Sverige valde att stÄ utanför EMU. Vi har varit intresserade av att se hur det svenska utanförskapet pÄverkat företagen i Sverige. Syftet med denna uppsats blev sÄledes att undersöka vilka konsekvenserna av Sveriges utanförskap har blivit pÄ de svenska smÄ- och medelstora företagen som idkar handel i EMU-omrÄdet, samt hur deras konkurrenssituation pÄverkats. I uppsatsen har vi valt att utifrÄn fyra företags perspektiv undersöka hur de pÄverkats och vilka faktorer som haft inverkan pÄ deras konkurrenssituation i och med det svenska utanförskapet.

Uppsatsen behandlar den svenska sÀkerhetspolitiska diskursens normativa mönster samt stÀllningstagande i Kosovokonflikten Är 1999, Afghanistankonflikten Är 2001, Irakkonflikten Är 2003 och den pÄgÄende Darfurkonflikten utifrÄn en realistisk förklaringsmodell. Syftet med uppsatsen Àr att pröva hypotesen att det förekommer paradoxer i den svenska sÀkerhetspolitiska retoriken kring normer som Àr stadgade för Sverige och att retoriken saknar intern konsistens. Uppsatsen syftar Àven till att undersöka huruvida den svenska statens normativa stÀllningstaganden styrs av en nyttomaximerande aspekt. Uppsatsen visar pÄ att det i den svenska sÀkerhetspolitiska diskursen framhÄlls vÀrdet i normer som underminerar varandra samt att Sveriges normativa mönster i uppsatsens valda konflikter Àr inkonsekvent. Uppsatsen för ett resonemang som visar pÄ att paradoxerna i diskursen och Sveriges inkonsekventa normativa mönster bygger pÄ en nyttomaximerande aspekt, det vill sÀga Sveriges normativa stÀllningstagande och agerande i uppsatsens valda konflikter Àr inte styrt av normerna i sig utan av Sveriges nationella intressen..

Aero Materiel Àr ett grossistföretag belÀget i Jönköping med inriktning pÄ lÄselement och har 20 anstÀllda. Syftet med examensarbetet var att beskriva och förbÀttra processerna pÄ Aero Materiel.En benchmarking genomfördes pÄ barnkliniken pÄ lÀnssjukhuset i Jönköping som 2009 fick utmÀrkelse Svensk Kvalitet. För mer underlag till analysen har Àven en litteraturstudie gjorts dÀr flera olika teorier om processorientering har studerats.Problemen vi identifierade var att företaget hade för mÄnga processer och de var inte strukturerade att dra nytta av processorienteringsfördelar. Aero Materiel har tio huvudprocesser definierade dÀr endast ett fÄtal Àr kundorienterade. Processerna Àr Àven uppdelade efter respektive avdelning och inte en enda gÄr igenom tvÄ eller fler avdelningar.VÄr slutsats Àr att företaget bör ha tvÄ huvudprocesser för att göra det mer hanterbart.

En analys av vilka makrovariabler som har störst pÄverkan pÄ den svenska skogsindustrins lönsamhet. Fem företag och ett antal makroprisvariabler mÀtna under en tio-Ärs period. Teoretiskt ramverk Àr MUST-analysen, multipel regression har anvÀnts för att gradera variablers relevans..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

I detta arbete undersöker jag gymnasieelevers uppfattningar av förvÀntningar frÄn lÀrarna, förÀldrarna och sina egna förvÀntningar för att reda ut om det finns samband mellan dessa variabler och betyg samt betygsambitioner i Àmnet svenska A eller svenska som andrasprÄk A. Jag tittar Àven pÄ hur förhÄllandena ser ut mellan dessa variabler. Analysen bygger pÄ data som samlats in via en enkÀtstudie pÄ fyra gymnasieskolor i Mellansverige. Statistisk analys med chi-tvÄtest pÄvisar starka samband mellan elevernas uppfattningar av förvÀntningar frÄn svensklÀraren och de egna förvÀntningarna och betyg samt betygsambitioner. Chi-tvÄtest visar dock inget samband mellan elevers uppfattningar av förÀldrarnas förvÀntningar och betyg eller betygsambitioner.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

I vÄr uppsats ?Lyckas svenska hedgefonder kombinera strategisk och taktisk tillgÄngsallokering? undersöker vi om svenska hedgefondförvaltare anvÀnder sig av en kombination av alfa- och betastrategier för att pÄ sÄ sÀtt generera en högre avkastning Àn den som fÄs genom att endast tillÀmpa strategisk tillgÄngsallokering. Detta gör vi genom att titta pÄ de lineÀra sambanden mellan hedgefondernas avkastning och marknadens. VÄra resultat pekar pÄ att denna distinktion inte görs bland de svenska förvaltarna. VÄrt resultat kan dock vara en produkt av svÄrigheten att finna ett komplett datamaterial över en lÀngre tidsperiod.

Nya tekniska redskap finns överallt i samhÀllet idag, och i alla Äldrar. PÄ förskolan anvÀnder sig barn och pedagoger mer av tekniskt hjÀlpmedel i verksamheten. En form av digital teknik som har blivit allt vanligare pÄ sistone Àr pekplattan. Syftet med denna studie Àr att undersöka tanken bakom anvÀndning av pekplattan som redskap och hur den i praktiken anvÀnds i den pedagogiska verksamheten. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med en förskolechef och ett antal pedagoger pÄ samma förskola. För att knyta an pedagogernas tankar och ord till den praktiska anvÀndningen av pekplattan i barngruppen, gjordes tvÄ olika observationer pÄ samma avdelning.

De svenska kollektivavtalen Àr ett högaktuellt Àmne dÄ framförallt Vaxholmskonflikten och den pÄgÄende valkampanjen har satt kollektivavtalen i fokus. Kollektivavtalen ifrÄgasÀtts frÄn allt fler hÄll och dess framtid anses oviss. Uppsatsen syftade sÄledes att pröva de svenska kollektivavtalens legitimitet och detta skulle ske utifrÄn en operationalisering av Beethams legitimitetsteori. Slutsatserna som drogs efter att kollektivavtalen prövats mot legitimitetsteorins alla nivÄer var att de svenska kollektivavtalen Àr legitima. Detta Àr dock inte en legitimitet utan problem, flera punkter dÄ legitimitetskraven ej uppfylldes till fullo gick att finna..

Jag har i min studie undersökt en förskolas skapande miljö ? alltsÄ deras ateljé. PÄ förskolan pÄgÄr det en förÀndring i tvÄ av de tre avdelningarnas ateljéer. Jag har försökt att följa pedagogernas reflektioner och tankar under förÀndringsarbetets gÄng. I studien undersöker jag hur barnen interagerar med material och vad som hÀnder nÀr ett nytt material som barnen vanligtvis inte har tillgÄng till tillkommer.

"Det finns mĂ„nga arbetsplaster som klassas som kognitiva system och inrĂ€knat i den klassifikationen finns sjukhusmiljön. Det som dessutom gör sjukhusmiljön komplex Ă€r all den information som strömmar ut och in. IntensivvĂ„rdsavdelningar Ă€r inget undantag. Det Ă€r kanske dĂ€r det strömmar som mest information dĂ„ de stĂ€ndigt fĂ„r in nya patienter och de patienter som ligger dĂ€r stannar för det mesta inte sĂ„ lĂ€nge.Överrapporteringar av olika slag Ă€r ett exempel pĂ„ de informationsflöden som finns pĂ„ olika avdelningar. En studie gjord av Joseph Sharit (2008) visar att det finns en koppling mellan de problem som finns i hanteringen av patienter pĂ„ en avdelning och hur överrapporteringen gĂ„r till.

Henson, E & Riessen, F. Patientens upplevelse av patientnÀrmre vÄrd. En intervjustudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2009. PatientnÀrmre VÄrd (PNV) Àr en aktuell vÄrdmodell som anammas pÄ allt fler avdelningar runt om i Sverige.