En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts pÄ fyra lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor som alla har kopplingar till Àmnet svenska som andrasprÄk. VÄrt resultat visar att det rÄder betydande skillnader pÄ hur undervisningen i svenska som andrasprÄk ser ut pÄ respektive skola samthur indelningen av vilka elever som ska lÀsa Àmnet gÄr till. PÄ den ena skolan rÄder det stor okunskap om Àmnet och lÀrarna upplever att de saknar bÄde stöd och information kring undervisningens utformning vilket resulterar i en ofullstÀndig svenska som andrasprÄksundervisning. VÄr slutsats Àr att det Àr alarmerande att det saknas behöriga lÀrare inom Àmnet (samtliga intervjuade saknar full behörighet) samtidigt som behovet av svenska som andrasprÄksundervisning Àr stort. Vi tror Àven att det krÀvs tydligare riktlinjer kring Àmnets utformning för att kunna kvalitetssÀkra undervisningen.Fortsatt forskning kan förslagsvis göras med rektorer och skolledning pÄ fler skolor för att fÄ en djupare insyn i hur pass stor okunskapen kring Àmnet svenska som andrasprÄk Àr..

En kvalitativ studie pÄ revisionsutskott i svenska bolag. Teoretiska perspektiv har utgÄtt frÄn forskning och regelverk inom omrÄdet samt reglerings- och förtroendelitteratur. Uppsatsens slutsatser Àr att dagens svenska revisionsutskott fungerar vÀl och att de brister som pÄfunnits i början av 2000-talet har rÀttats till. Revisionsutskotten har fÄtt en mer formell utformning pÄ bekostnad av den svenska ledningsstilen..

Syftet med denna uppsats Àr att studera litteraturlÀsningens utrymme och status i nuvarande kursplaner i svenska och i förslget pÄ nya kursplaner i svenska i GY11, hur detta tolkas av gymnasielÀrare i svenska samt hur den moderna forskningen Äterspeglas i de olika kursplanerna. I studien anvÀnds teorier kring hur skönlitteratur kan fungera som kunskapskÀlla och tidigare forskning om litteraturlÀsning och svenskÀmnets kursplaner. För att uppnÄ syftet genomfördes en komparativ textanalys av nuvarande kursplaner i svenska och förslaget pÄ nya kursplaner i svenska och kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielÀrare i svenska. Undersökningsresultatet jÀmfördes sedan med vad som framkommit inom modern litteraturteori. Resultatet av textanalys och intervjuer visar att GY11:s kursplaner i svenska Àr formulerade pÄ ett tydligare sÀtt och att kraven Àr skÀrpta för vilka kunskaper som ska uppnÄs med litteraturlÀsning.

Uppsatsens syfte Àr att erhÄlla en förstÄelse för hur olika intressenter (företags Investor relations-avdelning, analytiker, media) pÄ kapitalmarknaden tÀnker och agerar gÀllandes att stabilisera ett företags aktiekurs med stöd av Investor relations (IR). Det Àr Àven intressant att belysa och erhÄlla en bred förstÄelse gÀllande intressenternas handlande och hur deras beteende kan tÀnkas pÄverka en aktiekurs. För att erhÄlla en god empiri anvÀndes en kvalitativ metod med sex personliga intervjuer. Respondenterna utgörs av tvÄ börsnoterade företags IR-avdelning, Hennes & Mauritz (H&M) och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). Vidare intervjuades tvÄ analytiker som analyserar de nyss nÀmnda företagen.

Denna studies syfte har varit att utifrÄn förÀldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemÄl som funnits nÀr det gÀller verksamhetens innehÄll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemÄl har förÀldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehÄll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos förÀldrar och assistenter angÄende assistentens roll och ansvar kring tal och sprÄkutveckling hos barn med CI samt vilken pÄverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och sprÄkutveckling?Den metod som har anvÀnts för att kunna undersöka dessa frÄgor Àr en kvalitativ intervjumetod med förÀldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrÄn vÄrt transkriberade material. Det resultat som framkom frÄn intervjuerna var att förÀldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en pÄverkan pÄ tal och sprÄkutveckling för barnet med CI.

Titel: Den osminkade sanningen - En lönsamhetsanalys av en sminkavdelning idagligvaruhandelnBakgrund och problem: Svinn i detaljhandeln innebÀr problem för lönsamheten idetaljhandelns organisationer. Om en fullstÀndig kostnadskalkyl görs pÄ en avdelning idetaljhandeln som idag Àr lönsam, framstÄr avdelningen dÀrefter fortfarande som lönsam?Syfte: Syftet med studien Àr att, med hjÀlp av en kalkyl, göra en analys pÄ lönsamheten pÄ ensminkavdelning i en dagligvarubutik, samt att jÀmföra detta resultat med liknande underlagfrÄn en jÀmförbar butik. Vidare syftar studien till att om möjligt ge förslag till förÀndring samtatt utöka det empiriska underlaget kring kalkylering inom svenska organisationer.Metod: Undersökningen har genomförts med hjÀlp av kvalitativa metoder sÄsom intervjueroch bearbetning av insamlad data.Resultat och slutsatser: Butikerna i studien visade varierande lönsamhet, sÄvÀl positiv somnegativ beroende pÄ hur berÀkningarna genomförs. Denna lönsamhet skiljde sig frÄn vadbutikerna enligt sina metoder berÀknade.Förslag till vidare forskning: Utförande av en liknande studie, fast pÄ en annan avdelningsÄsom en charkavdelning eller fruktavdelning.

PÄ senare Är har bolagsstyrningen fÄtt en allt större uppmÀrksamhet. Orsaken Àr frÀmst de företagsskandaler som har intrÀffat i USA med bolag som Enron och WorldCom, och i Europa med bolag som Barings Bank, Royal Dutch och Skandia. Dessa skandaler, dÀr företagsledningar har agerat pÄ ett sÀtt som ej stÀmmer överens med aktieÀgarnas intresse, Àr dock inte ett nytt fenomen. I Sverige har det traditionellt funnits en fungerande sed för bolagsstyrning i form av aktiebolagslagen, Ärsredovisningslagen och bokföringslagen.Införandet av den svenska Koden för bolagsstyrning Àr ett hjÀlpmedel för att stÀrka detta ytterligare.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om Kodens tre paragrafer, 3.7.1.?3.7.3., har förÀndrat svenska bolags sÀtt att arbeta med den interna kontrollen.Författarna anvÀnder sig av en kvalitativ metod dÀr respondenter frÄn tre företag intervjuades.Koden har ökat uppmÀrksamheten för den interna kontrollen inom byggbolagen, men den har inte förÀndrat sjÀlva arbetsprocesserna.

DnB NOR, Norges ledande bank Àr en ny aktör som Är 2007 pÄbörjade sin etablering pÄ den svenska bankmarknaden vilken pÄ senare tid prÀglats av förÀndringar. Studiens syfte Àr att utifrÄn ett marknadsföringsperspektiv undersöka och analysera DnB NOR:s val av etableringsstrategi pÄ den svenska bankmarknaden för privatpersoner samt varför företaget valt denna strategi.UtifrÄn studiens teoretiska modell kan ett företag etablera sig antingen via uppköp av befintliga företag eller genom internorganisk tillvÀxt. För uppsatsen har en kvalitativ metodform anvÀnts vilken bygger pÄ semistrukturerade personliga intervjuer med representanter ifrÄn DnB NOR och Svenska Bankföreningen.Slutsatsen Àr att DnB NOR anvÀnt sig av en unik etableringsstrategi som bygger pÄ uppköp av företag verksamma pÄ indirekt relaterade marknader till den svenska bankmarknaden..

Arbetet som presenteras i denna rapport har utförts pÄ R1K, vilket Àr en avdelning pÄ RönnskÀrsverken, som Àr en del av New Bolidens koncern. 2007 byggdes ett nytt gassystem med ett flertal nya komponenter. Till detta gassystem fanns bristande information om hur dessa komponenter fungerar och hÀnger ihop. Detta examensjobb har till syfte att skapa en funktionsbeskrivning i form av en lÀttlÀst operatörsmanual, för nya och erfarna operatörer. Informationen till funktionsbeskrivningen har kompilerats frÄn tillverkarmanualer, konstruktionsritningar, informationspÀrmar, intervjuer samt ABB styrsystem.

Arbetets syfte Àr att undersöka hur olika lÀrare arbetar kring svenska som andrasprÄks undervisningen och integrationen av de elever som lÀser svenska som andrasprÄk. Arbetet Àr relevant dÄ det pÄ de flesta skolor finns elever i behov av att lÀsa svenska som andrasprÄk. Undersökningen gjordes med intervjuer som vald metod. Analysen av de svar som lÀrarna gav jÀmfördes med varandra i resultatet. Resultatet visade att samtliga lÀrare hade mycket lika tankar kring svenska som andrasprÄksundervisningen och integreringen av eleverna.

TrycksÄr Àr ett utbrett problem inom vÄrden och innebÀr ökat lidande för patienter, en ökad belastning för vÄrdpersonal och en merkostnad för samhÀllet. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att undersöka vetenskaplig litteratur för att finna de metoder som har god effekt avseende att minska risken för uppkomst av trycksÄr. Metoden Àr en litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar. För att uppnÄ evidens har en modell enligt Goodman i sju steg anvÀnts som inspiration. Resultatet visar att anvÀndande av viskoelastiska madrasser i kombination med vÀndning av patient var fjÀrde timma ger ett bra skydd men Àven kÀnnedom om riktlinjer och hur dessa implementeras Àr avgörande för hur preventionsarbetet fÄr genomslag pÄ varje enskild avdelning..

Uppsatsen beskiver den europeisering av den svenska sÀkerhetspolitiska diskursen som har skett sedan det svenska intrÀdet i den europeiska unionen. Genom att utgÄ frÄn konstruktiv teori förklarar arbetet hur normer inom det europeiska utrikes- och sÀkerhetssamarbetet (CFSP) förs över till den svenska sÀkerhetspolitiska diskursen. I arbetet framhÄlls att den svenska sÀkerhetspolitiken, efter det kalla krigets slut och Sveriges medlemskap i EU, i allt större utstrÀckning börjat korrelera med den europeiska sÀkerhetspolitiska diskursen. Korrelation framtrÀder framförallt nÀr den svenska neutralitetspolitiken studeras, en politik som omvÀrderats sedan intrÀdet i EU. Uppsatsen belyser ocksÄ hur bÄde den svenska och den europeiska sÀkerhetspolitiska diskursen har förÀndrats över tid..

Det har gjorts studier om den privata sektorn som visar pÄ att svenska chefer anammar globala managementmodeller utan att reflektera över vad detta kan ha för konsekvenser. Det har visat sig att effekterna av detta har varit att vi rört oss bort frÄn den svenska ledarskapsmodellen trots att den framstÄtt som framgÄngsrik.I denna uppsats har vi identifierat centrala drag i det svenska ledarskapet, dessa Àr maktdistans, delaktighet och konsensus. Vidare har vi undersökt vad som har hÀnt med den svenska ledarskapsmodellen i den offentliga sektorn och om den har förÀndrats efter införandet av New public management med hjÀlp av de centrala dragen. Vi har valt att begrÀnsa oss till förskoleverksamheten och förskolecheferna i Stockholms kommun. Teorierna vi har utgÄtt ifrÄn Àr den svenska modellen, den svenska ledarskapsmodellen och New public management.Vi har utfört en kvalitativ tvÀrsnittsanalys dÀr vi intervjuat fem förskolechefer som leder och samordnar arbetet pÄ förskolan.

Denna undersökning Àr en intervjuundersökning med inlÀrare av svenska som har lyckats lÀra sig grunderna i svenska pÄ kort tid. Intervjuerna syftade till att ta reda pÄ vilka faktorer som har varit gynnsamma för inlÀrarna i deras inlÀrning av svenska. Resultatet visar att det Àr komplext vilka faktorer som spelar in nÀr man ska lÀra sig ett nytt sprÄk. Av intervjuerna kan man dra slutsatsen att motivation Àr en av de tyngsta faktorerna för dessa inlÀrares inlÀrning av svenska. Tidigare sprÄkkunskaper och eventuellt Àven sprÄkbegÄvning kan ocksÄ ha bidragit till inlÀrningen..

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.