Denna kvalitativa studie har till syfte att belysa om en per definition kollektivistisk institution som kyrkan klarar av att motstå det moderna samhällets individualistiska påtryck. För att kunna synliggöra detta har sju djupintervjuer genomförts med verksamma präster inom Svenska kyrkan med fokus på hur de upplever sin vardag i dagens tjänstebetonade samhälle. Studien stärker att Durkheims kollektivistiska samhälle till stor del har försvunnit i Sverige till förmån för det individualistiska samhället. Uppsatsen illustrerar följaktligen att även en institution som inte borde märka av individualisering och tjänstesamhället präglas av dessa processer. Utifrån respondenternas resonemang kring hur de upplever att gemen man ser på Svenska kyrkan visar resultatet att kyrkan präglas av rådande samhällslogik på flera plan och tvingas anpassa sig till denna. Svenska kyrkan utgör idag en aktör på en konkurrensutsatt marknad vilket medför att det individuella behovet och marknadsanpassning står i fokus.

Författaren utreder i denna uppsats medelst empirisk analys huruvida det existerar någon skillnad i riskjusterade pekuniära prestationer mellan traditionella och »etiska« fonder på den svenska fondmarknaden. Författaren kartlägger först den svenska fondmarknadens bestånd av »etiska« fonder. Därefter upprättar författaren en databas över samtliga de fonder på den svenska fondmarknaden ? »etiska« såväl som traditionella ? som verkar inom de två klart avgränsade investeringsuniversumen »Sverige« och »Global, mix bolag«. Till denna databas för författaren uppgifter om fondernas riskjusterade pekuniära prestationer, kvantifierade i de tre prestationsmåtten Sharpemått, Treynormått och Jensenmått samt baserade på historiska data för den senaste treårsperioden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad det är som påverkar svenska som andraspråkselevers motivation att lära sig svenska som andraspråk på gymnasiet. Forskningsfrågorna är: 1. Hur motiverade är eleverna i undersökningsgruppen att lära sig svenska? 2. Finns det någon som helst giltighet i de förklaringar till motivationen som forskningen redan har fört fram? 3.

Detta examensarbete undersöker vilken plats litteraturhistoria har i dagens gymnasieskola utifrån vad den nya ämnesplanen i svenska tar upp. Hypotesen är att litteraturhistoria får en allt mindre plats i dagens skola. Metoden som använts i undersökningen är textanalys där den nya ämnesplanen i svenska med tillhörande kurser i urval analyseras i en noggrann närläsning. Enligt resultatet har det framgått att principerna för den nya ämnesplanen är tydlighet och att kurserna bygger på varandra. Momentet litteraturhistoria är till stor del knutet till litteraturvetenskap och användning av dess begrepp, samt tolkning och värdering av skönlitterära verk.

Studien bygger på en analys av svenska tidningars skrivelser kring verksamheten Sharaf Hjältar, en verksamhet tillsatt av den feministiska organisationen Elektra. I denna studie visar jag på hur bland annat invandrare, kultur samt kvinnoförtryck som sker bland svenska invandrare gestaltas i svensk media. Fokus har legat på att visa hur media, genom att stereotypifiera och stigmatisera kulturer, beteenden och identiteter skapar en bild av invandrare i det svenska samhället. Studien visar hur invandrare framställs som bland annat en homogen grupp som fungerar i kollektiva former samt hur invandrare sätts i en stark motsatsbild till ?svenskar? och ?svenskhet?.

Studien syftar till att granska fyra svenska morgon- och -kvällstidningars skildring av krisen på Krim: vad konflikten handlar om, hur de olika parterna avbildas, vilka attribut som knyts till parterna och vilka relationer som beskrivs, för att kunna jämföra tidningarnas bild av krisen och se hur hur tidningsrapporteringen sker i kris och krig..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förändringar sedan början av 1970-talet har påverkat en enskild lärares yrkesliv. Frågeställningarna lyder som följer; Vilka förändringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förändringar påverkat en enskild lärares yrkesliv? För att uppnå mitt syfte och besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en muntlig källa och av flera skriftliga källor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen Nära gränsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. Förändringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs muntlig språkfärdighet, läsaren får en bild av styrdokumenten samt kursplanen i svenska vad gäller den muntliga språkfärdigheten. I dagens samhälle ställs det högre krav på att kommunicera, därför belyser vi vikten av att kunna tala för sig.SYFTE:Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur verksamma pedagoger i grundskolans svenskundervisning ser på den muntliga språkfärdigheten, hur de arbetar med talet i klassrummet samt i vilken utsträckning talet ingår vid betyg och bedömning.METOD:Intervjuer genomfördes med sju behöriga pedagoger i svenska, år 4-9, på tre olika skolor.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna anser att det är viktigt att arbeta med den muntliga språkfärdigheten, men faktorer som nämns som svårigheter är gruppstorlek, tidsbrist samt vaga mål i kursplanen i svenska gällande talet..

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Fastighetsbranschen är en kapitalintensiv bransch baserad på fastighetsinvesteringar med varierande karaktärer. Vid fastighetsinvesteringar är det viktigt för fastighetsbolagen att veta vilken operationell risk som föreligger för att, utifrån ett finansiellt perspektiv, skapa sunda fastighetsinnehav. Denna studie har därför som syfte att kartlägga de 15 börsnoterade svenska fastighetsbolagens operationella risker, baserat på fastighetsbestånd, i förhållande till bolagens kapitalstruktur och finansiella risk. Studiens slutsats blev att det inte finns något tydligt samband mellan fastighetsbolagens operationella risk och såväl deras kapitalstruktur som deras finansiella risk. Till sist konstaterades att de svenska fastighetsbolagens operationella risk har närmat sig varandra delvis beroende på att fastighetsklassernas totalavkastning är starkt korrelerade..

Denna uppsats behandlar innehållet i den svenska gymnasieskolans historieundervisning. Den undersöker huruvida skolan lyckas med att ge eleverna en kulturellt mångfacetterad kunskap i historia som kan ge eleverna en god grund för förståelse av deras medmänniskor. Vidare vill den utreda hur världens olika kulturer representeras och presenteras i undervisning och läroböcker. Till grund för resultaten som presenteras i uppsatsen ligger en enkätundersökning med 100 informanter, 20 intervjuer och en undersökning av två av de största läroböckerna för historia på gymnasiet. Dessa undersökningar kunde belägga att icke-västerländsk historia nedprioriteras hårt både i klassrummen och i läroböckerna.

Uppsatsens syfte är att undersöka recensionerna av Oscar Wildes Dorian Grays porträtt i svenska dagstidningar under utgivningsåret av den svenska översättningen (1905). Utöver att dagspressens artiklar analyseras, ges en djupare inblick av Wildes mottagande genom en undersökning av andra artiklar om Wilde år 1905, av arbetarpressens mottagande och Uppsala Universitetsbiblioteks intag av boken. Genom detta ses samtidens attityder till Wilde och hans författarskap..

Min tidigare studie om Svenska Mongolmissionens pionjärtid 1897-1925, behandlade de mål, motiv och värderingar som låg till grund för missionens bedrivande, samt under vilka förhållanden och ekonomiska förutsättningar missionsarbetet bedrevs i Mongoliet. Studien behandlade också Svenska Mongolmissionens verksamhet från ett genusperspektiv och vilken roll kvinnorna hade i missionsarbetet. Utgångspunkten i denna kvalitativa studie av Svenska Mongolmissionens verksamhet 1925-1945 är att belysa förutsättningarna för den fortsatta civiliserings- och missionsverksamheten i Inre Mongoliet i norra Kina, och vilka resultat missionen kom att uppnå. Studien behandlar också den civiliseringsaspekt som Svenska Mongolmissionen bedrev genom sin skol- och barnhemsverksamhet, och hur dessa verksamheter kom att utvecklas, samt anledningen till att vissa missionsmetoder var mera framgångsrika än andra. Studien belyser också på vilket sätt Svenska Mongolmissionens verksamhet i Inre Mongoliet i hög grad kom att påverkas av inbördeskriget i Kina, svåra nödår och av den japanska ockupationsmaktens maktutövning.

Tema: Verkställande direktörens närmsta kvinnor och män Problem: Hur försöker svenska klädesföretag genom sin ledningsgruppssammansättning finna framgång inom sin bransch Syfte: Studien syftar till att undersöka med vilken sammansättning i ledningsgruppen, svenska klädesföretag når framgång inom klädesbranschen Metod: Uppsatsen bygger på såväl kvalitativ som kvantitativ ansats. Den kvalitativa delen utgörs av intervjuer med såväl respondenter som informanter och den kvantitativa delen utgörs av en enkätundersökning. I enlighet med studiens syfte och författarnas arbetsgång är en arbetsmodell framarbetad. Modellen karaktäriseras av att författarna i sitt tillvägagångssätt inleder brett för att få en bild av hur ledningsgrupper i Sverige generellt är sammansatta. Därefter studeras den svenska klädesbranschen och utifrån denna djupstuderas sedermera tre stycken svenska klädesföretag.