Det har gjorts studier om den privata sektorn som visar på att svenska chefer anammar globala managementmodeller utan att reflektera över vad detta kan ha för konsekvenser. Det har visat sig att effekterna av detta har varit att vi rört oss bort från den svenska ledarskapsmodellen trots att den framstått som framgångsrik.I denna uppsats har vi identifierat centrala drag i det svenska ledarskapet, dessa är maktdistans, delaktighet och konsensus. Vidare har vi undersökt vad som har hänt med den svenska ledarskapsmodellen i den offentliga sektorn och om den har förändrats efter införandet av New public management med hjälp av de centrala dragen. Vi har valt att begränsa oss till förskoleverksamheten och förskolecheferna i Stockholms kommun. Teorierna vi har utgått ifrån är den svenska modellen, den svenska ledarskapsmodellen och New public management.Vi har utfört en kvalitativ tvärsnittsanalys där vi intervjuat fem förskolechefer som leder och samordnar arbetet på förskolan.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur självskadebeteende konstrueras i dagstidningsartiklar. Studien undersöker huruvida man kan tala om en medial produktion av fenomenet. Frågan vår uppsats svarar till är om det finns en medial diskurs och hur den då ser ut. Den teoretiska utgångspunkten i uppsatsen är att den vilar på en socialkonstruktionistisk idé om att konstruktionen i media består av olika delar. För att undersöka sammansättningen har vi valt diskursanalys som teori och diskursteori som specifik metod.

I den här uppsatsen gör Anton Andersson, Christoffer Urborn och Tommy Borg under sin andratermin på Journalistprogrammet en kvantitativ analys av könsfördelningen i Sundsvalls Tidning ochDagbladet. I undersökningen analyserades både text och bild i en veckas upplagor av bådatidningarna under våren 2014. Analysen omfattar endast tidningarnas egna material och inköptaartiklar. Material inskickat av läsare eller företagsannonser ingår inte i undersökningen.!Studien visar att tidningarnas namnomnämningar i text domineras av det manliga könet, endast varfjärde namn som fanns att läsa var ett kvinnligt. I bildsättningen var könsfördelningen mer jämn,men även där är männen överrepresenterade.

Denna undersökning är en intervjuundersökning med inlärare av svenska som har lyckats lära sig grunderna i svenska på kort tid. Intervjuerna syftade till att ta reda på vilka faktorer som har varit gynnsamma för inlärarna i deras inlärning av svenska. Resultatet visar att det är komplext vilka faktorer som spelar in när man ska lära sig ett nytt språk. Av intervjuerna kan man dra slutsatsen att motivation är en av de tyngsta faktorerna för dessa inlärares inlärning av svenska. Tidigare språkkunskaper och eventuellt även språkbegåvning kan också ha bidragit till inlärningen..

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur organisationen av svenska som andraspråk ser ut i fyra kommuner. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua personer med övergripande kunskap om och ansvar för svenska som andraspråk i varje kommun. Vi har valt att undersöka kommuner i Stockholms län som enligt statistiken har mindre än 5% elever som läser svenska som andraspråk i grundskolan. Våra resultat visar att organisationen av svenska som andraspråk ser olika ut i de fyra kommunerna. Vi har genom att definiera ett antal ramfaktorer försökt bestämma vilket område som framträder som viktigast i varje kommun..

Syftet med denna undersökning är att se hur journalistiken förändrats vid rapporteringen i politiska mediedrev 1995- 2010. Vi ska också titta på hur mediedrev som fenomen har förändrats under samma tid. Utifrån Lars Nords definition av mediedrev har vi gjort ett urval av fyra politiska mediedrev; Tobleroneaffären från 1995 som bland annat handlar om hur Mona Sahlin använde statens kontokort för privata inköp. Kvittoaffären från 2001 där Yvonne Ruwaida gjorde av med offentliga medel utan att redovisa kvitton. I Ministerskandalen 2006 ertappades före detta ministrarna Maria Borelius (handelsminister) och Cecilia Stegö Chilo (kulturminister) med att ha anlitat svart arbetskraft samt struntat i att betala tv licens.

Svenska kyrkans medlemsantal minskar, till följd av fler utträden och att färre yngremänniskor träder in mot tidigare, vilket medför en skev åldersstruktur. Dessutom har mångamänniskor en svag relation till kyrkan och en, enligt kyrkan, felaktig bild av vad Svenskakyrkan står för. Syftet med utredningen är att, utifrån Berrys tjänstevarumärkesmodell,analysera hur Svenska kyrkan arbetar med att skapa relationer med människor genom attbygga upp ett tydligt och identifierbart varumärke.Vi har med hjälp av tre utredningar utrett allmänhetens bild av Svenska kyrkan. Vi hardessutom, genom två intervjuer, klargjort Svenska kyrkans varumärkesbyggande. Med stödav tjänstevarumärkesmodellen har vi sedan analyserat hur Svenska kyrkan skapar relationermed människor utifrån allmänhetens bild av organisationen och kyrkansvarumärkesbyggande.För att Svenska kyrkans varumärkesarbete ska underlätta för människor att identifiera ochkänna samhörighet med kyrkan, måste kyrkan agera kraftfullare för att motverka dennegativa publiciteten samt lyckas med implementeringen av projektet.

Examensarbetet belyser hur kommunikativ undervisning har utvecklats inom svenska som andraspråk..

Syftet med denna studie har varit att belysa hur en grupp pedagoger talar om sin undervisning i svenska som andraspråk utifrån skolorganisation, undervisningsformer och ämnets gagn för elevers lärande Det empiriska materialet grundar sig i kvalitativa intervjuer med åtta undervisande svenska som andraspråkslärare.Resultaten visar att lärare som har kunskap om styrdokumentens betydelse för ämnet har en större möjlighet att höja ämnets status bland kollegor, föräldrar och elever..

Uppsatsen handlar om modersmålsundervisningens vikt och betydelse i elevers språkutveckling. Forskningen säger att modersmålsundervisningen har en positiv och utvecklande inverkan på inlärningen av nya språk och syftet med uppsatsen är därmed att undersöka i vilken utsträckning forskningen stämmer. Jag har undersökt och analyserat fyra informanters Nationella prov i Svenska och Svenska som andraspråk och funnit att resultaten i huvudsak stämmer överrens med den forskning som finns om modersmålsundervisning. Mina slutsaser är dock att det inte bara är modersmålsundervisningen som spelar roll för språkutvecklingen, utan att man måste ta hänsyn till andra variabler, såsom till exempel sociala faktorer, när man undersöker en fråga som denna..

Syftet med denna uppsats är att undersöka mediebilden av Sture Bergwall i svensktryckt press och hur eller om mediebilden förändrats mellan 90-talet och idag. De frågorsom ligger till grund för undersökningen är vilka huvudkällor som använts, om det finnsnågra särskilda ord som är signifikanta i beskrivningar av Bergwall samt hur andraaktörer i hans omgivning beskrivs. De metoder jag använder för att söka svar är dels enkvantitativ analys för att få statistik om vilka källor som används. Dels en diskursanalys,där jag har blandat Roger Fowlers och Teun A van Dijks teorier för att bäst kunnaapplicera metoden på mitt material.De sex artiklar som är undersökta genom diskursanalys är hämtade från DagensNyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. De artiklar som är föremål fören mindre kvantitativ analys är hämtade från samma tidningar, från perioderna 1998-01-01 till 1999-12-31 samt 2009-01-01 till 2010-01-31.De teorietiska ramarna för uppsatsen är både mer allmän teori om det journalistiskauppdraget och mer specifik teori om brott i medier samt moralpanik.Resultatet visade att det finns stora skillnader i hur Bergwall framställs under de bådatidsperioderna.

Svenska medicintekniska företag kan inte konkurrera med de globala företagen med stordrift och låga priser, de måste därför anpassa sina produkter efter de specifika behoven i den svenska vården.Syftet med studien är att analysera och utvärdera svenska medicintekniska företags marknadsföringsstrategier med avseende på sambandet mellan samarbetsformer och produkters anpassning till specifika behov..

Enligt en artikel i Svenska Dagbladet tjänar svenskar mer pengar, samtidigt som konsumtionen ökat och sparandet minskat. En bransch som fått ett uppsving av försäljningen är jeansbranschen. Byxan har kommit att bryta prisgränserna och en ny lyxigare marknad har etablerats. Att konsumtionen ökar och att branschen segmenterats mellan flera olika aktörer säger dock ingenting om hur konsumtionen fördelas mellan kunderna eller vad som är den bakomliggande orsaken till jeansens framgång. Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska marknaden samt försöka ta reda på orsaken till dess förändringar och trenders betydelser.

Mitt syfte med det här examensarbetet har varit att undersöka och beskriva hur sex klasslärare undervisar i ämnet svenska, för att stimulera språkutvecklingen hos elever med ett annat modersmål än svenska. Som grund för mitt arbete har jag valt att göra kvalitativa intervjuer i en mångkulturell grundskola i västra Sverige och har med hjälp av dessa intervjuer försökt att skapa en bild av hur undervisningen går till. Jag har koncentrerat mig på följande frågeställningar: Hur undervisar lärare i ämnet svenska för att stimulera språkutvecklingen i en mångkulturell skola? Hur ser samarbetet med modersmålslärarna ut? Hur bedöms elevernas kunskaper i svenska? Mitt resultat visar på att lärarna huvudsakligen använder skönlitteraturen för att stimulera språkutvecklingen. Samtliga lärare är eniga om modersmålets betydelse för språkutvecklingen, men de har inget direkt samarbete med moderssmålslärarna.

Resultatet visar att i språket som används kan utläsas många starkt nedvärderande och negativt laddade ord kring TV: n. Ordet våld nämns genomgående ensamt eller sammansatt, t ex underhållningsvåld, extremvåld, TV-våld, fiktionsvåld eller ungdomsvåld. Barn anses t ex bli fördummade, avtrubbade och skadade av TV, särskilt i artiklar från 70-80-talet, men även senare. TV: n får synonymerna TV-rutan, burken, TV-skärmen, bildrutan, rutan, kulturens dödgrävare, kulturens påstådda banerförare samt gödningsmedel för soffliggare. Resultaten visar även att en övervägande majoritet av artiklarna kan räknas som nyheter.