En uppsats som behandlar obehörig vinst och dess tillÀmpning i svensk rÀtt idag. FrÄn att ha  varit ett kritiserat institut i den svenska juridiken har den de senaste Ären fÄtt mer genomslag och en mer accepterad status..

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö Universitet,EKR 362, VT 2006Handledare: Ulf LarssonExaminator: Rolf LarssonFörfattare: Sandra Johansson och Sofie LanérTitel: Svensk kod för bolagsstyrning ? hur pÄverkas revisorns förtroendeBakgrund: Förtroende för nÀringslivet Àr en nödvÀndighet och revision behövs för att företagets olika intressenter ska kunna lita pÄ den ekonomiska informationen som bolaget lÀmnar. PÄ senare Är har förtroendet för nÀringslivet och kapitalmarknaden försvagats pÄ grund av flera stora finans- och redovisningsskandaler. Felaktig ekonomisk information har i flera fall passerat utan att företagets revisorer har ingripit. I Sverige skapade Förtroendekommissionen en arbetsgrupp, den sÄ kallade kodgruppen, för att sÀkerstÀlla förtroendet för svenskt nÀringsliv genom att utarbeta en svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning pÄverkar revisorernas arbete och varför koden kan ÄterupprÀtta förtroendet för revisionsyrket.AvgrÀnsningar: Vi har avgrÀnsat oss till att enbart undersöka bolagskodens effekter ur revisorns synvinkel.Metod: UtifrÄn vÄrt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod, eftersom vi ville skaffa oss en djupare förstÄelse för hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning pÄverkar revisorernas arbete och varför koden kan ÄterupprÀtta förtroendet för revisionsyrket.

UtgÄngspunkten för vÄrt arbete har varit att undersöka om ekologisk mat anvÀnds som ett verktyg till undervisning i miljöhistoria. Dagens didaktiska forskning kring miljöhistoria motiverar Àmnets betydelse pÄ flera plan. I skolans verksamhet Àr det tÀnkt att Àmnet ska kunna anvÀndas för tolkning av de lokala och globala förhÄllandena i vÀrlden. Vi börjar arbetet med att lyfta fram olika forskares motiv för miljöhistoria i skolans verksamhet. PÄ fÀltet intervjuar vi verksamma lÀrare och elever för att se hur stora deras kunskaper kring ekologisk mat och svensk jordbrukskultur Àr.

Denna studie bygger pÄ en kritisk hermeneutisk kvalitativ innehÄllsanalys med en deduktiv ansats. Genom att applicera Nancy Frasers rÀttviseteori som behandlar frÄgan om hur rÀttvisa ska kunna uppnÄs i en globaliserad vÀrld har EU:s rörlighetsdirektiv, likabehandlingsprincip, svensk lag samt rapporter om EU-medborgares situation i Sverige analyserats för att undersöka EU-medborgares möjlighet till jÀmlikt deltagande i en svensk kontext. Resultatet visar att det görs en distinktion mellan aktiva och icke-aktiva EU-medborgare och för att rÀknas som rÀttvisesubjekt för att omfattas av de rÀttigheter som manifesteras i rörlighetsdirektivet och svensk lag krÀvs en ekonomiskt resursstark EU- medborgare. Vidare visar resultatet hur icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar utanför det svenska samhÀllet och deras vistelse hÀr Àr villkorad pÄ det sÀtt att de exempelvis krÀvs inneha tillrÀckliga egna ekonomiska resurser eller rimlig chans till arbete för att omfattas av det svenska vÀlfÀrdssystemet. Detta gör att icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar i en situation dÀr de utestÀngs frÄn viktiga sociala arenor i samhÀllet till följd av att de saknar arbete, bostad och ekonomiska resurser samt möjligheten att hÀvda sina rÀttigheter och fÄ dessa tillgodosedda.

Svensk rÀtt tillÀmpar ett sÄ kallat principalansvar. Principalansvar innebÀr ett ansvar för annans culpa och Àr med andra ord ett arbetsgivaransvar. Arbetsgivaren skall dock endast ersÀtta skada som arbetstagaren vÄllar i tjÀnsten. GrÀnsdragningen av vad som skall anses vara ?utfört i tjÀnsten? Àr dock inte tydlig i alla situationer.

Svensk rÀtt tillÀmpar ett sÄ kallat principalansvar. Principalansvar innebÀr ett ansvar för annans culpa och Àr med andra ord ett arbetsgivaransvar. Arbetsgivaren skall dock endast ersÀtta skada som arbetstagaren vÄllar i tjÀnsten. GrÀnsdragningen av vad som skall anses vara ?utfört i tjÀnsten? Àr dock inte tydlig i alla situationer.

Papperslösa mÀnniskor Àr en utsatt grupp i samhÀllet dÄ de ofta lever i en oviss situation vad gÀller arbete, boende, framtid, det sociala umgÀnget och tillgÄngen till hÀlso- och sjukvÄrd. Deras möte med sjukvÄrden kan prÀglas av att kÀnna sig krÀnkt, alternativt rÀdsla för att bli nekad vÄrd eller för att nÄgon av vÄrdpersonalen ska ringa polisen eller migrationsverket. Till följd av detta kan det ta lÄng tid innan de vÄgar söka vÄrd, ibland undviker de vÄrden medvetet (Urrutia-Rojas, Marshall, Trevino, Lurie & Munguia-Bayona, 2006). DÄ vi som blivande sjuksköterskor kommer att möta papperslösa pÄ exempelvis en akutavdelning, Àr det viktigt att försöka fÄ en förstÄelse för hur de upplever mötet med sjukvÄrden. Syftet med denna studie var att beskriva papperslösas erfarenheter av svensk sjukvÄrd.

Denna studie handlar om egenskapen blyghet hos barn. Inom svensk forskning Ă€r detta nĂ„got som knappt uppmĂ€rksammas medan det i internationell forskning Ă€r nĂ„got som studerats lĂ€nge. Man pratar om det som en personlig egenskap som man, vid stora problem, kan fĂ„ hjĂ€lp med att hantera, men ocksĂ„ som ett problem som lĂ€rare ser och försöker arbeta aktivt med.Som det framgĂ„r ovan var syftet med den hĂ€r studien att undersöka hur svenska förskollĂ€rare jobbar med att upptĂ€cka och aktivt stĂ€rka blyga barn i deras utveckling. Avsaknaden av svensk forskning om egenskapen blyghet Ă€r samtidigt nĂ„got som uppmĂ€rksammas och diskuteras.  För att studera uppfattningar om egenskapen blyghet gjordes intervjuer med treförskollĂ€rare. Även om urvalet Ă€r litet visade resultatet pĂ„ att förskollĂ€rarna inte ville kalla barnen blyga utan istĂ€llet valde att kalla det för att de var försiktiga.

Den hÀr uppsatsen behandlar svensk vÀpnad styrka som sÀkerhetspolitiskt instrument.Trots ett sÀkerhetspolitiskt alltmer gynnsamt lÀge syns Sveriges vilja, förmÄga och beredskap att anvÀnda de resurserFM förfogar över att öka. Vilka Àr de miljöer och yttre omstÀndigheter dÀr FM: s resurser Àr avsedda att utnyttjasoch hur?Syftet med uppsatsen Àr att finna ett mönster som gör det möjligt att formulera stöd för en tÀnkbar doktrin förinsats med svensk vÀpnad styrka i internationella insatser. Metoden för detta Àr att genom en kvalitativ textanalysgranska samtliga insatser som pÄbörjats efter det kalla krigets slut och fram till idag. Analysverktyget som anvÀndshar tagits fram för att granska utrikes- och försvarspolitiska doktriner och tjÀnar dÀrför uppsatsen syfte vÀl.Internationella insatser Àr ett bra uttryck för en praktisk politik.

Den hÀr uppsatsen undersöker möjligheterna för vuxna inlÀrare med ett redan befÀst icke mÄlsprÄksenligt uttal, att förbÀttra sitt uttal med hjÀlp av riktad uttalstrÀning och ökad sprÄklig medvetenhet. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur samtal som ska tydliggöra svenska sprÄkets karaktÀrsdrag, gÀllande uttal och uppbyggnad i kombination med riktad uttalstrÀning, pÄverkar inlÀrarnas förmÄga att tillÀgna sig grunddrag i svensk prosodi. Till grunddragen i svensk prosodi hör betonad och obetonad stavelse, relationen mellan lÄng och kort vokal och konsonant samt olika intonationsmönster.Studien visar att alla informanter klarade av att uttala alla övningsmeningar med mÄlsprÄksenligt betonings ? och intonationsmönster i talkör. Studien indikerar vidare att det dock inte var lika lÀtt att implementera det nya mÄlsprÄksenliga uttalet i informanternas egenproducerade tal.

Denna studie fokuserar pĂ„ relationen mellan migration, identitet och skrivande i en svensk-turkisk migrationskontext. Abdullah YĂŒcel var en av de första som emigrerade till Sverige 1965 frĂ„n Kulu i Turkiet och blev en nyckelperson bland kuluturkarna i Sverige, bland annat genom sina dikter. Genom en diskursanalys av YĂŒcels poesi Ă€r studiens syfte att diskursivt analysera migrationens konsekvenser för identitetsskapandet i den svensk-turkiska migrationskontexten. Teoretisk utgĂ„ngspunkt Ă€r framför allt Parks begrepp ?the marginal man?.

Romer utgör en av Sveriges fem nationella minoritetsgrupper. Det rÄder ojÀmlikhet mellan romer och övrig befolkning pÄ mÄnga av livets centrala omrÄden. De romska grupperna Àr sÀrskilt utsatta för diskriminering. En stor del av vÄr kunskap och vÄra tolkningar av samhÀllet, och inte minst minoritetsgrupper, har sitt ursprung i media. Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera svensk dagspress rapportering av romer i brottsrelaterad kontext.

Syfte och frÄgestÀllning: Studien ville belysa och konkretisera rollen kommunikation och interaktion har i den process dÄ aktörer söker att legitimera sig sjÀlva i en svensk CSR-kontext. Genom att studera Löfbergs hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012 var studiens syfte att erbjuda ett konkret tillvÀgagÄngssÀtt för aktörer som söker eller vill studera legitimering under komplexa förhÄllanden. Studiens frÄgestÀllningar löd: Genom vilka diskursiva strategier legitimerar Löfbergs sig sjÀlva i sin hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012? » Hur anvÀnds och konkretiseras de diskursiva strategierna som identifierats? Metod och material: Genom en diskursanalys har texter analyserats med en framtagen analysmodell baserad pÄ van Leeuwens metodologi (2007). Texterna hÀmtades frÄn kaffeföretaget Löfbergs hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om det finns skillnader mellan svensk och amerikansk ishockeyjournalistik. Mer specifikt undersöktes gestaltningen av ishockey samt det mediala utrymme ishockeyn fick i Sportbladet, SportExpressen, The Boston Globe och The Washington Post. Undersökningen har genomförts via en kvantitativ innehÄllsanalys, en kvalitativ innehÄllsanalys samt en kvalitativ intervjuundersökning.Resultatet frÄn den kvantitativa undersökningen visar att ishockeyn fÄr lika stort tidningsutrymme i de bÄda lÀnderna ? men att de svenska tidningarna prioriterar att skriva om spelarna, samtidigt som de amerikanska fokuserar mer pÄ lagen. Resultatet frÄn den kvalitativa analysen visar tydligt att de undersökta svenska sportsidorna dramatiserar nyheterna, medan de amerikanska lÀgger större fokus pÄ rapportering och fakta.

Flera omrÄden har en kÀnslig recipient med utslÀppstak. I rapportens första del belyses detta genom att lÀmpligheten hos olika avloppssystem utreds för tre olika omrÄden med utslÀppstak. De valda omrÄdena fjÀllen i Lappland, Stockholms skÀrgÄrd och ett Natura 2000 omrÄde i Blekinge har valts för att fÄ en geografisk spridning och sÄ olika förutsÀttningar som möjligt. Torne trÀsk Àr recipient för ett flertal byar dÀribland RiksgrÀnsen, Abisko och Björkliden. I ett regeringsbeslut frÄn 1979-12-13 har ett utslÀppstak för fosfor och BOD (syreförbrukande Àmnen) satts för hela recipienten.