Bakgrund; I Sverige har patienten en laglig rätt att vara delaktig i sin egen vård. Patienters upplevelse av delaktighet varierar dock mycket och forskning visar också att kvaliteten vid patientdelaktighet är i fortsatt behov av förbättring. De senaste år har det börjat växa fram ett antal kvalitativa studier som belyser patientens perspektiv på delaktighet inom en svensk vårdkontext. Detta skapar en möjlighet att syntetisera olika forskningsresultat om patienters upplevelse av delaktighet. Syfte; Studiens syfte var att syntetisera evidens från publicerade studier angående patienters upplevelse av delaktighet i en svensk vårdkontext.

Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssättet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda på om man har lyckats att i den svenska grundskolan arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhållningssätt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, på en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns några direkta motsättningar att inom grundskolan försöka arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jämförelsen är det viktigt att ta hänsyn till åldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen.

Islam är en av världsreligionerna och har miljoner anhängare världen över. Det finns en allmän uppfattning om islams problematik, så till vida att islam sällan får rätt presentation, då exempelvis inom massmedia och skola. Frågan är hur skolan, som är vårt största lärosäte presenterar en religion rättvist och utan fördomar, hur en religion blir presenterat på ett icke nyanserat sätt.Uppsatsens syfte är att söka svar på hur islam framställs i svensk gymnasieskola, med metoder som dokumentstudier, fokusgrupp och djupintervjuer, där muslimska elever berättar om erfarenheter och upplevelser.Generella slutsatser som framkommit är att muslimska elever anser att svensk gymnasieskola ger en delvis positiv bild av islam, som religion, men med vissa brister, såsom etnocentriskt tänkande, i muntlig presentation och text. Elever har även pekat på en viss marginalisering och distansering gällande islams presentation i undervisningen..

Syftet med den här studien var att undersöka om det fanns skillnader i anställningsbarheten beroende på arbetssökandes kön och etnicitet. I experimentet deltog 78 studenter vid Växjö Universitet som läser på programmet för Personal och Arbetsliv. Genom randomisering till fyra villkor fick respondenterna utifrån ett rekryterarperspektiv bedöma en arbetssökandes anställningsbarhet genom att läsa en personbeskrivning av den arbetssökande, samt svara på tillhörande frågor. Personbeskrivningarna var identiskt utformade förutom att namnen skiljde beroende på kön och etnicitet. De fyra villkoren bestod av en man från Balkan, en kvinna från Balkan, en svensk man och en svensk kvinna.

Sekretessbelagd.

Tanken om att skriva en uppsats som behandlar hur man som ung muslim i en samtida svensk kontext definierar och konstruerar sin religiösa identitet har sitt ursprung i min vilja att tillägna mig en bättre beredskap i bemötandet av muslimska elever i min undervisning om islam. Syftet med denna uppsats är att undersöka projektet Fredsagenterna. Undersökningen tar sin utgångspunkt i hur projektet väljer att förhålla sig till majoritetssamhället samt i hur de unga muslimer som ingår i projektet ser på sin religiösa identitet i relation till majoritetssamhället. Undersökningen har utförts som en fallstudie bestående av en enkät, observationer samt kvalitativa intervjuer med fyra deltagare i projektet. Alla tre moment är genomförda i samband med en av projektets kurshelger.

I detta examensarbete undersöks frågeställningen hur och varför det motbjudande gestaltas i samtidskonsten. I gestaltningen prövas frågeställningen. Den består av en installation i ett svart målat rum i Vita Havet på Konstfack, som genom att fokusera på kroppsrester och rening gestaltar det motbjudande genom att kontextualisera det. Gestaltningen är beroende av en sinnlig läsning där lukt och ljud blir betydelsebärande. De material som används i installationen är jord, flytande kroppsrester, vatten färgat av svagt jodluktande kaliumpergamanat. Ett från början ursprungligt vitt badkar med badkarsplast som ska skydda emaljen från missfärgning.

Verksamhetschefsreformen har inneburit en förändring inom svensk sjukvård. Uppgifter som tidigare låg högre upp i organisationen har nu flyttats ner och lagts på verksamhetschefen. Med utgångspunkt i Universitetssjukhuset i Lund beskrivs dels mer utförligt de strikt formella förväntningar, mål och regler som finns kring utformningen av verksamhetschefspositionen, dels de mer informella förväntningar och mål som finns på olika nivåer i hierarkin. En slutsats är att sjukhusledningens idéer i vissa avseenden står i kontrast till de normer och idéer som fortfarande lever kvar på lägre nivåer i organisationen.Två organisationsteoretiska perspektiv har använts för att tolka det förändringsarbete som reformen har inneburit. Som resultat av denna tolkning har slutsatsen att båda perspektiven inte för sig är kapabla att ge en fullständig bild av reformen nåtts, men att de tillsammans förmår ge en mer komplett beskrivning..

Syftet med studien är att undersöka vad några intagna med ett kortare straff har för uppfattning om sin fängelsevistelse och den behandlingsform som en svensk öppen anstalt erbjuder dem inför deras frigivning, samt belysa deras uppfattning med styrdokumenten för svensk kriminalvård. De intagnas uppfattning kommer också att jämföras med en ansvarig chef inom kriminalvården och dennes syn på fängelsevistelse och behandlingsform. Utifrån syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod som baserades på fyra intervjuer, vilka kompletterades med den ansvarige chefens intervju, vilket kan ses som en förstärkning till undersökningen. Denna gjordes för att stärka validiteten av de fyra första intervjuerna.Studien visade att det verkar vara så att vården inom svensk kriminalvård inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. De som är tillfrågade upplever att deras personliga livssituation inte beaktas, utan behandling sker mer i form av något som kan liknas vid massproduktion.

Syftet med undersökningen har varit att få en bild av hur kristendomen som religion samt hur kristna identiteter framställs i svensk press. Undersökningen är en textanalys av ett antal artiklar där jag har undersökt vilka olika, eller lika, bilder som dags- och kvällstidningar ger av kristendomen och kristna i Sverige idag. Utifrån teorier om ?den andre? har jag undersökt om artiklarna framställer någon form av ?vi?- och ?de?- perspektiv mellan kristna och ?icke-kristna?. Syftet har också varit att försöka utskilja vilka retoriska grepp som används i framställningen av kristendomen och kristna.Undersökningens frågeställningar är:Hur framställs kristendomen i artiklarna?Hur konstrueras kristna identiteter i artiklarna?Hur ser relationen ut mellan skribent och läsare?Vilka retoriska grepp används i framställningen av kristendom och kristna?.

Magisteruppsats i svenska språket, 15 hpSV2140, Vårterminen 2013Handledare: Andreas Nord.

 Variationer i svensk verbböjning: En korpusundersökning (Fredrik Smeds, D-uppsats i Svenska språket, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för språk 2008). I uppsatsen undersöks svensk verbböjningsvariation från första hälften av 1800-talet till våra dagar dels genom studier av facklitteratur, ordböcker och ordlistor från skilda tider, dels genom att studera korpusar med skönlitteratur och brev skrivna av August Strindberg, äldre och yngre romaner samt dagstidningar från 1965?2004. De äldre romanerna är skrivna från första halvan av 1800-talet till första halvan av 1900-talet, och de yngre runt 1980. Materialet tillhandahölls av Språkdata vid Göteborgs universitet och omfattar ca 126 miljoner ord.

I Sverige tillämpas Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden). Denna infördes för att öka förtroendet för svenska företag på kapitalmarknaden. Uppsatsen undersöker om samband finns mellan antal avvikelser från Koden och företagens ägarstruktur. Teorier som används är institutionell teori och agentteori. Med hjälp av teorierna har hypoteser konstruerats.

Renen och således renköttet har en stark koppling till den arktiska regionen men även norra Norrland som helhet. Denna koppling är inte minst skapad av att området även utgör vad som benämns som samernas sedvanemarker i vilket renskötsel bedrivs. Renköttet har kommit att bli ett vanligt inslag på de Norrländska restaurangmenyerna och i dagligvaruhandelns frysdiskar. Köttet har en betydelse inte bara för den lokala besöksnäringen utan har även kulturell betydelse för såväl regionen som den samiska befolkningen.  Syftet med uppsatsen har varit att skapa en grundförståelse för hur renköttet i en måltidskontext kommuniceras genom berättelser och svensk press. Men även se hur/om berättelserna skiljde sig åt mellan den samiska och den icke-samiska befolkningen.

Sexturismär ett brett begrepp som mestadels förknippas med västerländska äldre män som reser till utvecklingsländer för att köpa sex. Detta har uppmärksammats sedan början av 1970-talet men på senare år har den kvinnliga sexturismen uppmärksammats allt mer i den svenska media. Studien redogör för den svenska kvinnliga sexturismen utomlands, med Gambia som fallstudie. När svensk media talar om fenomenet används förskönande beskrivningar, där kvinnornas beteender omantiseras i jämförelse med männens sexturism. Problematiseringen med detta är att två lika handlingar med samma syfte, beskrivs på två olika vis, beroende på kön.