Denna studie Àmnade undersöka relationen mellan den svenska insatsen i Afghanistan och Svensk sÀkerhetspolitik mellan Ären 2000 och 2010. FrÄgorna som stÀlldes kretsade kring vilka konsekvenser insatsen har för svensk sÀkerhetspolitik, om vilken orsaksriktning relationen mellan de tvÄ fenomenen kan tÀnkas ha och dess inverkan pÄ svensk nationell sÀkerhet. Teoretiskt utgick studien frÀmst frÄn professor Nils Andréns strukturmodell över sÀkerhetspolitikens mÄl och medel. Metodologiskt studerades ett antal texter. Dels mediematerial i form av tidningsartiklar som analyserades för att strukturera och kronologiskt kartlÀgga den svenska Afghanistaninsatsens utveckling under det gÄngna decenniet.

Cecilia Österholm: Improvisation i folkmusik? En svensk folkmusiker improviserar: Mats EdĂ©n i NorafjĂ€lls. C-uppsats. Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet, vt 2004.Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur improvisation kan utformas i svensk instrumental folkmusik. Undersökningsobjektet Ă€r en lĂ„t, spelad av Mats EdĂ©n, verksam inom svensk folkmusik.

Detta Àr en uppsats om de journalistiska metoderna i Sverige och USA med tyngdpunkt pÄ skillnaderna mellan svensk och amerikansk undersökande journalistik. Jag har riktat in mig pÄ Uppdrag Granskning och 60 Minutes, samt Michael Moore och utifrÄn dessa visat pÄ skillnader och likheter. FrÄgor kring vad undersökande journalistik Àr, vilka journalistiska metoder som anvÀnds och om tveksamma metoder krÀvs för att kunna belÀgga missförhÄllanden Àr centrala..

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

Corporate social responsibility, CSR, Àr ett aktuellt koncept och dess efterfrÄgan ligger till grund för studien. Konceptet prÀglas av begreppsförvirring som bidrar till att framstÀllningen av konceptet Àr intressant att studera. Studien syftar till att beskriva hur managementkonceptet CSR framstÀlls i svensk populÀrmanagementpress utifrÄn ett utbudsperspektiv, dÀr föresprÄkare för managementkoncept Àr identifierade som drivkraft för adoption. I studien utvecklas en modell för hur CSR-konceptet framstÀlls i populÀrmanagementpress. Genom modellen kan detta beskrivas och analyseras.

Uppsatsen syftar först till att identifiera den instÀllning som de auktoriserade revisorerna har till Svensk kod för bolagsstyrning och vilka förtroendeskapande ÄtgÀrder de auktoriserade revisorerna arbetar med. Uppsatsen syftar vidare till att visa att dessa faktorer pÄverkar revisorernas uppfattning om förtroendet för professionen. DÄ vi studerar ett fenomen har vi haft ett fenomenologistiskt perspektiv. För att kunna uppfylla studiens syfte har ett antal respondenter intervjuats om instÀllning, förtroendet för professionen och förtroende-skapande ÄtgÀrder. VÄr undersökning visar att revisorer med en positiv instÀllning till Svensk kod för bolagsstyrning samt att de revisorer som uppfyller kraven och arbetar med rÀtt ÄtgÀrder har en uppfattning om att ett förtroendegap mellan professionen och marknaden inte existerar..

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Uppsatsen studerar den svenska musikbranschens behov av ett allmÀnt upphovsrÀttsligt undantag, hur vÀl den amerikanska principen Fair Use Doctrine lÀmpar sig som utgÄngspunkt för ett sÄdant undantag och vilka anpassningar principen och de svenska upphovsrÀttsliga undantagen skulle behöva vid en implementering. FörÀndringar i tekniska förutsÀttningar har resulterat i större risk för upphovsrÀttsliga intrÄng och ett behov av en mer flexibel upphovsrÀtt. Samtidigt har lagstiftarens ÄtgÀrder resulterat i en svÄröverskÄdlig lagstiftning. Uppsatsen bedömer att det finns ett behov av ett allmÀnt upphovsrÀttsligt undantag likt Fair Use Doctrine i svensk upphovsrÀtt och att principen Àr lÀmplig sÄsom utgÄngspunkt för utformandet av undantaget. Som ett resultat skulle ett allmÀnt upphovsrÀttsligt undantag bistÄ med den flexibilitet som behövs, men Àven om mÄnga upphovsrÀttsliga principer som utformats i svensk praxis kan lÀmnas orörda behöver bÄde principen och den svenska undantagskatalogen anpassas innan ett allmÀnt upphovsrÀttsligt undantag likt Fair Use Doctrine implementeras i svensk upphovsrÀtt.

Upplevd likhet med mÄlpersonen har ansetts vara viktig för empati och viss forskning har visat att empatin ökar med upplevd etnisk sam-hörighet. Denna studies primÀra syfte var att experimentellt undersöka om svenska och icke-svenska deltagare kÀnde olika mycket empati beroende pÄ mÄlpersonens etnicitet samt upplevd likhet med mÄl-personen. Majoriteten av de 160 deltagarna rekryterades frÄn MÀlar-dalens högskola, varav 102 var svenska och 84 var kvinnliga. Resultatet visade tvÄ signifikanta disordinala interaktioner dÀr svenska deltagare kÀnde signifikant mer empati och upplevd likhet med en svensk Àn icke-svensk mÄlperson, medan icke-svenska inte visade signifikant mer empati eller upplevd likhet med en icke-svensk Àn svensk mÄlperson. Ingen signifikant skillnad i empati fanns mellan Àldre och yngre deltagare.

Denna uppsats belyser ur ett lÀrarperspektiv hur idrottslÀrare bemöter elever med olika kulturell bakgrund. Syftet med arbetet var att fÄ en uppfattning om elever, med hÀnsyn till om de har svensk kulturbakgrund respektive annan kulturell bakgrund Àn svensk, blir bemötta olika av idrottslÀrare pÄ idrottslektionerna i en skola för alla. Undersökningen grundar sig pÄ 12 observerade idrottslektioner och fem kvalitativa intervjuer med sex idrottslÀrare, varav tvÄ med svensk kulturell bakgrund och fyra med annan kulturbakgrund Àn svensk. I litteraturen stÄr det att det idag stÀlls andra krav pÄ skolan Àn tidigare dÄ inflyttningen av mÀnniskor med olika kulturell bakgrund ökar och att samtliga som arbetar inom skolans vÀrld mÄste sÀtta sig in i vad en kulturell mÄngfald innebÀr. Detta medför att det blir en utmaning för personalen eftersom de ska skapa förutsÀttningar för alla elever att fÄ en bra och kunskapsfylld skolgÄng i en skola för alla.

Det förekommer omfattande segregering pÄ svenska arbetsmarknaden pÄ grund av mekanismer som finns pÄ samhÀlls-, struktur- och individnivÄ. Trots förbud mot etnisk diskriminering upplever mÄnga att de blir diskriminerade. Syftet var att undersöka i vilken mÄn utlandsfödda med svensk högskoleutbildning upplevde diskriminering i arbetslivet. Sju personer, fyra kvinnor och tre mÀn, som hade minst tre Ärs svensk högskoleutbildning intervjuades. UtifrÄn en induktiv, tematisk analys framtrÀdde ett antal teman.

Lettland Ă€r ett av de lĂ€nder som blir medlem i EU Ă„r 2004 och i och med det sĂ„ förbinder de sig vid att vidta vissa miljöförbĂ€ttrande och skyddande Ă„tgĂ€rder enligt det sĂ„ kallade SjĂ€tte miljöhandlingsprogrammet. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur Lettland kan gĂ„ tillvĂ€ga för att nĂ„ de av EU uppsatta mĂ„len samt att föreslĂ„ lĂ€mpliga Ă„tgĂ€rder för att nĂ„ mĂ„len. Detta har gjorts med en metodanalys av ekonomiska och kvantitativa styrmedel, och med uppgifter om det luftutslĂ€ppsnivĂ„er som funnits i Lettland mellan 1991 och 1998. Det krav som EU har satt upp Ă€r att 40 procent av de försurande utslĂ€ppen som finns i Central och Östeuropa ska minskas fram till Ă„r 2010 rĂ€knat frĂ„n 1990. Lettland uppfyller idag EU:s krav för luftutslĂ€pp av svaveldioxid, medan utslĂ€ppsnivĂ„erna av kvĂ€veoxid och koloxid mĂ„ste minskas för att uppfylla de av EU uppstĂ€llda kraven.

Bakgrund: I kontakt med v?rden kan barn uppleva ?ngest i samband med kirurgiska ingrepp. ?ngest kan bland annat leda till ett f?rh?jt omsorgsbehov samt en ?kad anv?ndning av l?kemedel, som kan resultera i en f?rl?ngd v?rdprocess. Sjuksk?terskan har en avg?rande roll i bem?tandet av dessa barn, och har m?jligheter att lindra denna ?ngest med hj?lp av olika effektiva omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att identifiera omv?rdnads?tg?rder som minskar preoperativ ?ngest hos barn 5?12 ?r. Metod: Denna studie ?r en litteratur?versikt som sammanst?llt och analyserat kvalitetsgranskade originalartiklar fr?n databaserna PubMed och Cinahl, enligt Fribergs modell f?r litteratur?versikt. Resultat: Resultatet i denna litteratur?versikt visade p? tv? ?vergripande teman, 1) Distraktion samt 2) Information. Genom fem olika underteman s? s?gs en djupare f?rst?else f?r hur olika omv?rdnads?tg?rderna kan minska preoperativ ?ngest hos barn. Slutsats: Genom denna litteraturstudie har det framkommit att barn som f?r ta del av ?ldersanpassad information inf?r kirurgiska ingrepp, i form av visuell information och information genom lek skattar sin ?ngest l?gre ?n de barn som enbart f?r traditionell v?rd..

Denna uppsats behandlar Àmnet kriskommunikation. Olika kriskommunikationsteorier presenteras och tillÀmpas i fallet med oljejÀtten BPs oljekatastrof i Mexikanska golfen, vÄren 2010. Pressmeddelanden frÄn företaget analyseras för att urskilja strategier utifrÄn teorin image repair och Àven svensk morgonpress granskas för att se hur vÀl BPs kriskommunikation Äterspeglas i nyhetsrapporteringen. Teorin image repair som vi anvÀnder oss av i vÄr studie Àr utformad av William L. Benoit.

Hiphop Àr en genre och en subkultur som Àr relativt ny pÄ den svenska scenen. Syftet med vÄr uppsats Àr att studera hur hiphopdiskursen ser ut i svensk dagspress och diskutera samt kartlÀgga de Äterkommande teman som kategoriserar den. VÄr frÄgestÀllning Àr som följer;Hur skildras svensk hiphop i svensk dagspress? För att ta reda pÄ detta, har vi undersökt texter vi hittat i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, eftersom dessa tvÄ tidningar Àr frÀmst representativa för vad som idag Àr svensk dagspress. Artiklarna har vi hittat pÄ Internet, och vi valde dessa utifrÄn ett strategiskt urval baserat pÄ ett antal variabler som har betydelse för vÄr undersökning.