Sökresultat:
4985 Uppsatser om Svensk ridhäst - Sida 51 av 333
Simultant flersprÄkiga barns narrativa förmÄgor : Referensdata för svensk-engelsktalande barn
Det saknas logopediskt bedömningsmaterial normerat för flersprĂ„kiga barn, och kunskapen om dessa barns typiska tal- och sprĂ„kutveckling Ă€r begrĂ€nsad hos logopeder i Sverige. Detta leder till över- och underdiagnostisering av sprĂ„kstörning. Denna studie syftar till att undersöka svensk-engelsktalande barns narrativer (berĂ€ttelser). Dessa analyseras kvantitativt och kvalitativt, bĂ„de makrostrukturellt (story grammar) och mikrostrukturellt (lingvistiska mĂ„tt). Ăven narrativ förstĂ„else undersöks och jĂ€mförs med produktion.
Sportchefens ledarroll inom fotbollen : Kravanalys av kompetens, ledarstil och utbildning
Sportchefer pÄ elitnivÄ inom svensk fotboll har det yttersta ansvaret för den sportsliga verksamheten i klubbarna. Dagens klubbfotboll kan likstÀllas med ett större företag vars resultat noga bevakas av media, supporters och sponsorer. Pressen pÄ dessa sportchefer Àr höga bÄde nÀr det gÀller att leda en omfattande organisation och att ta ansvar för det sportsliga resultatet. Detta Àr utgÄngspunkter som ligger till grund för vÄr undersökning.Syftet med denna uppsats var att utifrÄn sportchefers egna perspektiv försöka förstÄ hur de uppfattar kraven pÄ deras roll samt hur de omsÀtter sitt ledarskap i praktiken och vilken/vilka ledarskapsmodeller detta kan relateras till. Vi har utifrÄn detta syfte formulerat vÄra undersökningsfrÄgor enligt följande: Vad krÀvs för att vara sportchef i en svensk fotbollsförening pÄ elitnivÄ?Vilka ledaregenskaper anser sportchefer Àr nödvÀndiga för att leda en klubb?Vi har anvÀnt oss av en semi-strukturerad kvalitativ intervjumetod riktad till Ätta sportchefer.Respondenternas svar diskuterades med stöd av tre ledarskapsteorier som sedan lÄg till grund för vÄr empiri, analys och slutsats.De sportchefer som har intervjuats har olika bakgrund och ledarstilar.
Svensk kod för bolagsstyrning ? En futuristisk syn pÄ "följ eller förklara"-principen
Bolagsstyrning Àr ett begrepp som pÄ senare Är hamnat pÄ var och varannan affÀrsmans och affÀrskvinnas lÀppar. Bolagsstyrning handlar i grunden om lÀran kring intressekonflikter och dess syfte Àr att styra bolag pÄ bÀsta sÀtt. Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) instiftades Är 2005 och berör bolag noterade pÄ Nasdaq OMX Stockholm samt NGM Equity. Koden grundas pÄ sjÀlvregleringsfenomenet, med "följ eller förklara"-principen som centralt huvudomrÄde. Principen har emellertid visat sig inneha brister, och till följd av det har grönboken "En EU-ram för bolagsstyrning" framtagits med syfte att lagstifta bolagsstyrningen.
Anglosaxiska standardavtal gÀllande kredit : Ett svenskt bemötande
Internationell handel Àr snarare en regel Àn undantag i dagens globala samhÀlle, och en del av denna handel genomförs dagligen genom landsöverskridande kredittransaktioner. Som konsekvens av detta har standardavtal utvecklats pÄ kreditrÀttens omrÄde, med syfte att kunna anvÀndas av parter oavsett land. Dessa standardavtal Àr författade pÄ engelska och utgÄr ifrÄn anglosaxisk rÀtt.Emedan kreditavtal, utformade enligt anglosaxisk standardavtalsmodell, Àr mycket omfattande Àr uppsatsens syfte att utreda i vilken mÄn dessa avtal kan förkortas och göras mer lÀtthanterliga. Syftet Àr Àven att ge parter som anvÀnder sig av kreditavtal, utformade efter nÀmnd standardavtalsmodell, en anvisning om hur utvalda delar i dessa avtal överensstÀmmer med svensk lag. Med ett förenklat avtal skulle berörda parter vinna tid och dÀrmed göra ekonomisk vinning.
Interner och Personlighet: Personlighetsdragens diskrepans i förhÄllande till ?The Big Five? (IPIP) : En studie bland lÄngtidsdömda mÀn inom svensk kriminalvÄrd
Syftet med föreliggande studie var att studera huruvida intagna pĂ„ en störrekriminalvĂ„rdsanstalt (klass A) i Mellansverige, skiljer sig i personlighetsdragen Samvetsgrannhet, VĂ€nlighet, Extraversion, Emotionell Stabilitet och Ăppenhet ijĂ€mförelse med tvĂ„ kontrollgrupper. Tidigare forskning har visat att kriminella personer ligger lĂ€gre i skalorna (faktorerna) som mĂ€ter Samvetsgrannhet och VĂ€nlighet, i jĂ€mförelse med ostraffade individer (t.ex., Miller & Lynam, 2001). Den primĂ€ra hypotesen var följaktligen att söka diskrepans mellan just Samvetsgrannhet och VĂ€nlighet i enlighet med tidigare empiri. Studien genomfördes med ett sjĂ€lvskattningsformulĂ€r som stödjer sig pĂ„ en svensk översĂ€ttning frĂ„n Goldbergs (1992) International Personality Item Pool (IPIP)betrĂ€ffande grundlĂ€ggande personlighetskaraktĂ€rer. Studien utgjordes av intagna(n = 46) och tvĂ„ kontrollgrupper bestĂ„ende av studenter (n = 32) samt vaktpersonal (n = 45) vid en klass A anstalt i Sverige.
Idrottsagentens arvode : Hur sker beskattning enligt svensk rÀtt?
Idrotten Àr idag inte endast en möjlighet för att förbÀttra folkhÀlsan, utan Àven en betydande ekonomisk sektor. Transaktioner som genomförs inom idrotten involverar stora summor pengar och en aktör som blivit ett allt vanligare inslag Àr idrottsagenten. Agenten Àr primÀrt en mellanhand mellan idrottens parter och erbjuder en mÀngd olika tjÀnster. Det finns dock tveksamheter kring hur ersÀttningen till agenten, dvs. agentarvodet, ska beskattas enligt svensk rÀtt.
Svensk affÀrskultur kontra brasiliansk affÀrskultur : vÄra förvÀntningar och vÄr sjÀlvbild
We want to identify the gap that consists of the expectations we have of Brazilian / Swedish culture with the self-image of these individuals included in the culture of question. This gap, we believe, creates a problem for business across borders. The reader is therefore made aware of the issues that affect our expectations and our self-image, and how this can be used to explain cultural differences..
Gentrifiering : Högsbohöjd ett bostadsomrÄde i förÀndring
Detta examensarbete fokuserar pÄ förÀndringsprocessen gentrifiering. Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram att förÀndringsprocessen gentrifiering finns i Sverige idag och att denna pÄverkar hur Sveriges stÀder utvecklas. Genom att koppla internationella teorier om gentrifiering till hur svensk bostadspolitik utvecklats under de senaste Ärtiondena syftar uppsatsen till att redogöra för att denna förÀndring pÄverkar Sveriges stÀders utveckling. Uppsatsen inleds men en forskningsöversikt över tre delomrÄden; gentrifiering, svensk bostadspolitik och planeringens möjligheter och begrÀnsningar. Det som efterstrÀvas i denna översikt Àr att redogöra för en bakgrund samt att pÄvisa och lyfta fram forskning som kan ligga som grund för uppsatsens vidare studie.
Skönlitteratur i svenska som andrasprĂ„ksundervisning : Â
Syftet med denna studie var att undersöka vilka för- och nackdelar svenska som andrasprÄkslÀrare inom grundskolan ser med skönlitteratur istÀllet för traditionella lÀromedel, hur de vÀljer sina texter och motiverar sina val och hur de arbetar med skönlitteratur i undervisningen. Uppsatsen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka för- och nackdelar anser svenska som andrasprÄkslÀrare att det finns med att anvÀnda skönlitteratur istÀllet för traditionella lÀromedel? Hur vÀljer de skönlitteratur och hur motiverar de sina val? Hur arbetar de med skönlitteratur i undervisningen? Materialet som anvÀnts för att belysa frÄgestÀllningarna var en kvalitativ enkÀtundersökning. Studiens informanter bestod av sex kvinnliga svenska som andrasprÄkslÀrare inom grundskolan i olika Äldrar. Flertalet informanter har en koppling till en förberedelseklass i en svensk stad.
Svensk film genom fönster : à sikter om villkoren för filmdistribution i Sverige frÄn aktörer i branschen.
Svenska filmbranschen styrs av ett filmavtal mellan staten och olika aktörer i branschen. Detta avtal skall förnyas under Är 2013. Staten har i en avsiktsförklaring för det nya avtalet uttryckt en vilja till en förÀndring kring villkoren för att fÄ statligt stöd för filmproduktion i Sverige. En sÄ kallad teknikneutralitet skall införas som innebÀr att filmproduktioner inte lÀngre pÄ förhand behöver ha sÀkrat en biografdistribution för att fÄ statligt ekonomiskt stöd. Detta skulle kunna innebÀra en förÀndring för den svenska filmens distribution i Sverige som i nulÀget bestÄr av tÀmligen fast ordning pÄ visningsfönster, dÀr just biografdistributionen har en sÀrstÀllning.VÄr forskning behandlar svenska filmproducenters, distributörers och biografÀgares tankar och Äsikter kring distribution av svensk lÄngfilm i Sverige.
Kultur och Uppköp, en dansk-svensk studie
Syfte: Att skapa djupare förstÄelse av nationella dansk-svenska kulturkrockar och bidra till en teoretisk utökning. Vidare Àmnar arbete föreslÄ anvÀndbara lösningar till tvÀrkulturella problem inom fallföretaget och eventuellt andra dansk-svenska samarbeten. Metod: Arbetet har baserats pÄ hermeneutisk ansats. En deduktiv ansats har Àven legat till grund för studien. Vid empirisk datainsamling anvÀndes kvalitativ metod och semistrukturerade intervjufrÄgor.
Svensk Kod för Bolagsstyrning - Hur pÄverkas revisorn?
The first version of the Swedish Code of Corporate Governance was published year 2004, by the code group, Kollegiet, after a mission from the Swedish government. The Code consists a collection of rules and standards about corporate governance and internal control, and the first version was intended to include incorporated limited companies on Stockholm?s alpha stocks, and also listed companies with a stock market value over three thousand million Swedish kronor. Now a few years have passed, and in July 2008 a new, revised version of the Code was implemented, now simplified and shorted, with the intention to include all joint-stock companies in Sweden. The Code contains rules about for example ownership, management commitments, annual stockholders meetings, and the accountant. This study intends to, with a qualitative research approach and an inductive reasoning, through studies of empirics in the subject, review whether the accountant?s profession has been influenced by the Code.
Svenska företagsetableringar i Brasilien : En studie i svenska företags internationaliserings- och etableringsprocess
Med hjÀlp av denna uppsats avser författarna att visa hur en internationalisering och etableringsprocess kan se ut för ett svenskt företag i Brasilien. Författarna har Àven undersökt rÄdgivarnas syn pÄ internationalisering samt etableringsprocess och hur den bör gÄ till. Med rÄdgivare menar författarna den Svensk-brasilianska handelskammaren, ExportrÄdet och SouthPartner konsultföretag..
En idealisk lÀrarroll : En didaktisk jÀmförande analys mellan lÀrarollens representation i film och facklig tidskrift under Ären 1944, 1968, 1995 och 2006
Vi har i detta arbete undersökt och analyserat hur den stereotypiske lÀraren representeras i de fyra svenska filmerna: Hets (1944), Ole dole doff, (1968), Lust och fÀgring stor (1995) och Vikarien (2006). Senare har vi genomfört en jÀmförande analys med hur den stereotypiske lÀraren representeras i tre fackliga tidskrifter ifrÄn samma tid: Svensk LÀrartidning, Svensk Skoltidning och SkolvÀrlden. I vÄr jÀmförande analys fann vi stora likheter, exempelvis mellan diskursen om bristande resurser i skolan samt elevdemokrati. Vidare fann vi ocksÄ skillnader, exempelvis presenterade en av filmerna en karaktÀr som tidsenligt inte stÀmde överens med hur den svenska skolan under den aktuella tiden sÄg pÄ lÀrande, samt hur en lÀrare skall vara. VÄr önskan Àr att lÀrare och lÀrarstudenter skall kunna anvÀnda denna analys för att ifrÄgasÀtta samt fundera kring sin egen lÀrarroll, och se likheter och skillnader i hur den idealiska lÀraren representeras dels inom filmens vÀrld samt inom de fackliga tidskrifter som existerar inom skolvÀrlden..
IntensivvÄrdspatienters upplevelse av den tid de vÄrdats i ventilator
Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom den norska sjukvÄrden.Metod: Kvalitativ design med deskriptiv ansats. Tio svenska sjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta inom den norska sjukvÄrden intervjuades. En intervjuguide med bakgrundsfrÄgor samt intervjufrÄgor med relevans för studiens syfte anvÀndes som underlag under intervjuerna. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades utifrÄn Graneheim & Lundmans innehÄllsanalys (2003).Resultat: Upplevelsen av att arbeta som svensk sjuksköterska i Norge var individuell och erfarenheterna varierade beroende pÄ anstÀllningsform och sjuksköterskans personliga instÀllning till arbetet. En generell upplevelse bland de medverkande sjuksköterskorna var att arbetsbelastningen i Norge var relativt lÄg och att antalet patienter per sjuksköterska var lÀgre Àn vad de var vana vid.