Kunskap är en förutsättning för intresse och vice versa och ny kunskap föder oftast förnyat och fördjupat intresse. Kunskap och/eller intresse krävs för att söka en anställning. Dagens gymnasieungdomar har låg kunskap om och bristande intresse för Försvarsmakten, vilket leder till många utmaningar för Försvarsmakten gällande rekrytering till det nya personalför-sörjningssystemet med frivilligt anställd personal istället för värnpliktiga. All personal måste rekryteras i konkurrens med civila arbetsgivare på marknaden, något som inte är så lätt. Spe-ciellt när intresset för soldatyrket inte finns hos ungdomarna.Försvarsmakten strävar efter att vara en myndighet som representerar hela den svenska be-folkningen, men fortfarande är majoriteten av de sökande unga män med nordiskt ursprung.

Sverige är ett mångkulturellt land men trots det är etnisk diskriminering en del av vardagen för många människor idag. Enligt diskrimineringslagen ska alla människor, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma rättigheter och möjligheter. Men hur ser det ut för personer med annan etnisk tillhörighet än svensk på arbetsmarknaden, har de samma möjligheter att söka och få ett jobb?Lagstiftningen förbjuder diskriminering på olika samhällsområden i Sverige, och vissa grupper anses i lagen vara mer skyddsvärda. Diskrimineringsförbudet råder således även inom arbetslivet.

Utgångspunkten för denna uppsats är att undersöka om införandet av Den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) och dess utökade krav avseende intern kontroll, internrevision och revisionsutskott resulterat i att informationsmängden ökat från bolaget till den externa revisorn. Vi vill vidare undersöka om Koden kan anses utgöra ett komplement till eller ett substitut för den idag lagstiftade förvaltningsrevisionen samt hur revisorer och företag ställer sig till ett eventuellt avskaffande av plikten för förvaltningsrevision. Genom att med hjälp av agentteorin analysera svar från företag som tillämpar Koden samt revisorer har vi kommit fram till följande:- De ökade kraven avseende den interna kontrollen, internrevisionen och revisionsutskottet har bidragit till att den externa revisorn erhåller en större mängd information än tidigare. Informationen är dock av skiftande kvalitet och det är därför inte säkert att informationsgapet mellan parterna minskat.- Koden kan inte ses som ett substitut till förvaltningsrevisionen utan snarare som ett komplement då den tillför så mycket information att den externa revisorns granskning underlättas.- Åsikterna går isär om ett eventuellt avskaffande av plikten att revidera förvaltningen skulle vara bra eller dåligt..

Detta arbete är en läromedelsanalys som baseras på svenska historieläroböcker för årskurs åtta och nio på högstadienivå. Arbetets innehåll behandlar svensk neutralitet och svenska eftergifter mot Tyskland under Andra Världskriget. Vi jobbar med följande problemfrågeställningar:- Hur skildras svenska eftergifter mot Tyskland under Andra Världskriget över tid i svenska historieläroböcker? - Hur förhåller sig läromedlen till rådande läroplaner och styrdokument?Urvalet av läroböcker/material för granskning i arbetet har baserats på tidsavståndet till arbetets historiska ämne. Den tidigaste utgivna boken vi utgår ifrån i vår studie är publicerad år 1963.

I denna uppsats har vi arbetat utifrån problemformuleringen; Vilken kvalité har bolagsstyrningsrapporterna i Sverige samt hur kan granskning av kvalitén utföras?, vilket har lett till att vi har utfört en jämförande studie där vi utefter fyra kriterier på kvalité försökt kartlägga vilken kvalité de svenska bolagsstyrningsrapporterna håller ur ett aktieägarperspektiv.En bolagsstyrningsrapport är en rapport som framställs av bolaget själv där de har utgått från Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) för att redogör för det egna bolagets styrning. Rapporten bygger på Koden vilken är framtagen av en statligt tillsatt grupp vars målsättning var att stärka förtroende för svensk bolagsstyrning. Koden infördes 2005 och har allt sedan dess varit ett noteringskrav för svenskägda bolag på OMX - Large Cap. Koden bygger på begreppet ?följa eller förklara? vilket innebär att företagen har valet att antingen följa Kodens regler eller förklara och motivera varför de avviker från den.

I denna magisteruppsats undersöks Julia Donaldsons engelska bilderböcker i svensk översättning av barnboksförfattaren Lennart Hellsing. Huvudsyftet med denna studie är att avgöra om de svenska måltexterna även bär drag av Hellsings egen författarstil. För att kunna undersöka detta har Kårelands tidigare forskning (2002) om Hellsings litterära produktion använts för att ta fram stilvariabler. Dessa stilvariabler har sedan applicerats på måltexterna i denna fallstudie. Det teoretiska ramverket orienterar sig inom deskriptiv översättningsvetenskap och Tourys (1995) modell för rekonstruktion av översättningsnormer används.

Svensk äldreomsorg tycks stå inför problem då den svenska befolkningen blir äldre och fler behöver äldrevård, samt ser man en minskning av antalet chefer och att det har blivit en oattraktiv arbetsplats. Tidigare forskning visar att tillit till chefen har positiva effekter i organisationen och personalens välbefinnande. Författarna vill undersöka huruvida det förekommer likheter och skillnader i hur personal och chefer tänker kring begreppet "tillit till chefen". Författarna har inte funnit några studier gällande angående tillit till chef utförda i svensk äldrevård. Studien är av kvalitativ metod i kombination med en hermeneutisk tolkning.

BakgrundDetta examensarbete undersöker arabisktalande elevers svårigheter att förstå matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter. Arbetet tar upp språkets betydelse i matematikens utveckling. Enligt litteraturen behöver elever med ett annat modersmål än svenska behärska sitt modersmål för att kunna utveckla sitt andraspråk och för att klara sig i matematik.SyfteSyftet med mitt arbete är att ta reda på svårigheter för högstadiet elever i år 8 med arabiska som modersmål att förstå matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter.MetodArabisktalande elever i år 8 valdes för att uppfylla syftet med detta examensarbete.Deltagande observationer gjordes för att få förståelse för deras förmåga att lösamatematikuppgifter med svenska och arabiska texter. Därefter genomfördes kvalitativaintervjuer med nämnda elever för att samla information om språkets påverkan på derasförståelse för matematik.ResultatResultaten visar att elever med arabiska som modersmål behärskar sitt andra språk. Deföredrar svenska språket när de läser matematik.

Syftet med vår avhandling är att klargöra vilka rekvisit som skall vara uppfyllda för att passivitet skall tillerkännas rättsverkningar. När vi sedermera har utrönt vilka rekvisit som krävs skall vi försöka uppställa en modell. Målet är att den skall fungera som ett hjälpmedel vid bedömning för om passivitet de facto föreligger eller ej..

Koden har bidragit till ökat medvetande om informationen utåt samt hjälpt företagen att strukturera denna, överlag har det visats en god vilja bland företag att anpassa sig efter och efterleva kodens regler..

Lojalitetsplikten är vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvärv etc. Plikten finns för att se till att parter förhåller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns någon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstår vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gäller de olika parternas förpliktelser och krav på att förhålla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen är att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid är medvetna om att de ingått ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrättsligt och avtalsrättsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har någon betydelse om plikten regleras i en särskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten är allmänt accepterad inom svensk rätt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka attityder till ämnet svenska som andraspråk i år 7-9 bland sv2-elever och svensk- och sv2-lärare i en svensk grundskola i Kronobergs län. Jag undersöker även om det finns någon skillnad i attityder hos de olika lärarna beroende på ämneskompetens. Undersökningen består av datainsamlingar baserade på intervjuer med sex lärare och tolv elever. Själva undervisningen i sv2 upplevs av lärarna som övervägande positiv. Det är utvecklande för eleven att läsa sv2, men undervisningen får dock inte isoleras för mycket från ordinarie klass.

I Sverige började den förste utbildade utredaren, Jonas Hildeby att arbeta med geografisk profilering i Södertörns polismästardistrikt under våren 2004. Under hösten 2005 utbildas nio nya utredare i Stockholm. Syftet med detta arbete är att undersöka den satsning som gjorts inom svensk polis gällande geografisk profilering. Vi har genom intervjuer och informationsinhämtning bildat oss en uppfattning om vad som legat till grund för denna satsning och hur den motiverats. Geografisk profilering och datasystemet Rigel utvecklades under 80-talet av den kanadensiske polisen Kim Rossmo.

Migrationsverket har kritiserats hårt för att inte ha tillräcklig kunskap i homo-, bi- och transsexualitetsfrågor, eftersom människor nekats uppehållstillstånd trots att de uppfyllt kriterierna. Samkönade par har inte behandlats som par i ansökningsprocessen. Människor med "fel" sexualitet har fram till 2005 inte beviljats asyl med sin sexuella läggning som skäl, eftersom det inte klassats som tillräcklig förföljelsegrund för flyktingstatus. Praktiker som dessa har kritiserats för att utgå från en heteronormativ diskurs som är diskriminerande.Queerfeministisk teori kritiserar samhälleliga normer som påverkar hur människor behandlas. Med hjälp av en queerfeministisk teori urskiljs och analyseras heteronormativa diskurser i svensk migrationspolicy.

Syftet med detta arbete är att jämföra hur svenska ungdomar som arbetar inom servicebranschen i Sverige respektive Danmark ser på arbete. Vad driver vissa ungdomar att ta steget över till den danska arbetsmarknaden, medan andra väljer att stanna kvar i Sverige? Avsikten är att undersöka detta utifrån utbildningsbakgrund, kön, social klass, familjesituation och ålder för att se om det finns några samband mellan dessa faktorer och val av land att arbeta i. Vi har gjort en enkätundersökning bland svenska ungdomar som arbetar inom handel i Sverige respektive Danmark. De resultat vi har fått fram visar att de främsta motiven till att arbeta i Danmark för dessa ungdomar är en högre lön och en bättre arbetsmarknad i Danmark.