Enligt Socialstyrelsen (2004) förekommer diagnosen AD/HD hos 3-6 % av alla barn i grundskolan. Av dessa är 2/3 killar. Det finns olika teorier om vad som orsakar diagnosen, ärftlighet är en vanlig teori. Symtomen hos personer med diagnosen är väldigt olika. Överaktivitet är den vanligaste men även underaktivitet förekommer.Litteraturens roll i läroplanerna har ändrats under åren.

Vi riktar detta arbete till människor som i sin profession kommer i kontakt med individer som har neuropsykiatriskt funktionshinder. De som företrädesvis har hjälp av rapporten är de som jobbar inom områden som berör samtal och vägledning. Vi har intervjuat sju personer som har neuropsykiatriska diagnoser och två personer som jobbar professionellt med samtal och vägledning av neuropsykiatriskt funktionshindrade. Vi har även använt egen relevant litteratur, obligatorisk kurslitteratur, manuell sökning av lämplig litteratur på bibliotek i Vetlanda, Tranås och Ydre samt sökt lämpligt materiel via Internet, vi har även talat med personer som är berörda av vårt ämne. I vårt resultat kom vi fram till att personer med neuropsykiatriska funktionshinder behöver bestämda ramar, konkreta och tydliga mål som är nåbara, samt relevant information som är förklarande i sitt sammanhang.

I den här uppsatsen presenteras en mindre intervjustudie om hur elever på Barn och fritidsprogrammet i en medelstor kommun i mellersta Sverige upplever utvecklingssamtalen sedan de själva börjat ansvara och leda dem i så kallade elevledda utvecklingssamtal.Det övergripande syftet med undersökningen är att få mer kunskap om elevernas uppfattning över hur de upplever att själva ansvara för utvecklingssamtalets genomförande och hur detta tillvägagångssätt påverkat deras studiemotivation och studieresultat. I resultatet kan vi även ta del av förslag från eleverna hur samtalen kan förbättras i framtiden.I studien har totalt tolv elever från gymnasiets årskurs 1, 2 och 3 deltagit.  Grupperna som intervjuats har haft en jämn könsfördelning och bestått av både studiemotiverade elever och elever med mindre studiemotivation. Detta för att i största möjliga mån spegla utbildningens målgrupp. Majoriteten av de intervjuade är över 18 år.Resultaten visar att majoriteten av de intervjuade eleverna är väldigt positiva till att själv ansvara för och leda sitt utvecklingssamtal med sina vårdnadshavare.

Militärstrategisk doktrin gavs ut 2002 och där kunde man för första gången läsa att Försvarsmaktens agerandeskall utgå från manövertänkande. Ett begrepp som varit känt sedan 1980-talet då bl.a. William S Lindetablerade det i samband med skrivandet av doktriner för amerikanska marinkåren. Här i Sverige har vi använtoch pratat om det sedan 1990-talet, men inte formellt uttryckt oss så i våra reglementen och styrandedokument.Med utgångspunkt från tiden efter andra världskriget och fram till millenniumskiftet gör denna undersökningennedslag vid tre tillfällen under perioden. Dessa nedslag markerar samtliga olika skiften för Försvarsmakten ochArmén.

Bakgrunden till den här uppsatsen finns att hitta i min något idealistiska bild av nyhetspressens eviga sökande efter och uppdagande av sanningen. Den bilden, i kombination med den senaste tidens skriverier om bland annat Hagamannen och dennes offer, fick mig att fundera kring nyhetspressens eventuella konstruerande eller reproducerande av våldsbrottsofferdiskursen.Jag använde mig av Faircloughs kritiska diskursanalys då jag analyserade 36 nyhetsartiklar och nyhetsnotiser från Aftonbladet, Expressen, Svenska dagbladet och Dagens Nyheter, vilka alla hade publicerats under 2005/2006. Fokuseringen i undersökningen låg på den lingvistiska nivån i texten, det vill säga på ord, styckekombinationer och meningsuppbyggnader men även på de diskursiva praktikerna som fanns att finna i texterna.Det huvudsakliga som kom fram i undersökningen var att det inte finns en våldsbrottsofferdiskurs värd att tala om i svensk nyhetspress, den är alltid underordnad könsdiskursen och åldersdiskursen. Det finns inga våldsbrottsoffer i svensk nyhetspress, bara män och kvinnor i olika åldrar som blir utsatta för brott.

Vår uppsats handlar om serbisk identitetsbildning i Malmö. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av konstruktivismen undersöka serbers identitetsbyggande.Vår frågeställning lyder - Hur ser serbisk identitetsbildning ut i en svensk kontext? Vi har även försökt ringa in våra informanters syn på skillnader mellan det typiskt "svenska" och det typiskt "serbiska".Utifrån 6 stycken samtalsintervjuer har vi funnit olika beståndsdelar för byggandet av en identitet som vi behandlar under fyra olika teman: historia, mediabilden av serber, att vara serb i Sverige samt skillnader mellan svenskhet och serbiskhet.Uppsatsen inleds med en teoridel där vi behandlar konstruktivismens utgångspunkter samt metodologiska ansatser för intervjuerna.Sedan följer del två som behandlar identitetsskapande och diskursanalys. Diskursanalysen blir ett verktyg för att förstå och förklara våra informanters konstruktion av deras identitet. Resultatet av vår undersökning blev att vissa aspekter återkom som viktiga när våra informanter beskrev sin egen identitet och vad den grundade sig på.

Klimatförändringar och andra miljöproblem kan i framtiden komma att innebära stora påfrestningar på städer. Socio-ekologisk resiliens är ett sätt att förstå motståndskraft och förändring hos sociala och ekologiska system. För att göra städer mer motståndskraftiga för yttre och inre störningar har ett socio-ekologiskt resiliensförhållningssätt till planering ansetts givande. Konceptet socio-ekologisk resiliens kan också betraktas som en brygga mellan social hållbarhet och ekologisk hållbarhet.Denna uppsats undersöker ifall det finns uttryck för socio-ekologisk resiliens i svenska kommuners strategiska planering och om det finns strategier i kommunerna för att binda ihop social hållbarhet med ekologisk hållbarhet. Genom studier av teoretisk litteratur kring socio-ekologisk resiliens har fyra utgångspunkter för en planering för socio-ekologisk resiliens tagits fram och med hjälp av dessa fyra utgångspunkter analyseras nio kommunala översiktsplaner.Planerna har valts ut för att spegla ett genomsnitt av svenska kommuner.

Syftet med denna uppsats är att göra en komparativ analys av diskurserna kring de så kallade ?problembarnen? runt förra sekelskiftet och idag. Undersökningen utgår från sociologen och filosofen Michel Foucaults historiesyn, dvs. att man som forskare inte enbart ska se historien som ett linjärt skeende utan även söka efter gemensamma beröringspunkter mellan olika tidsepoker. I diskursanalysen söks den kontextuella förståelsen och beskrivningarna i denna studie utgår från Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap i den liberalistiska samhällsstyrningen.

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Syftet med mitt arbeta var att försöka ta reda på hur man använder utomhusmiljön i undervisningen för grundskolans senare del, år 7-9. Jag var även intresserad av vad lärare och elever hade för synpunkter på att vara ute i skolarbetet. Som utgångspunkt för arbetet hade jag frågeställningarna: Vilken syn har elever i grunskolans senare del på No?,Vad har eleverna för synpunkter på undervisning utomhus i No?,Vilken är lärarnas inställning till att använda utemiljön i undervisningen och vilka orsaker kan det finnas till att de använder respektive inte använder utemiljön i undervisningen.För att ta reda på detta gjorde jag en enkätundersökning på två skolor bland elever i år 7-9 som hur de arbetade med No ämnen i skolan. Utifrån enkäten valde jag ett mindre antal elever som jag interjuade för att ta reda på vad de de tycker om att vara ute under No lektionerna.

Examensarbetets titel: Implementering av uppförandekod i Kina ? Like a bridge over troubled water Seminariedatum: 21 Januari 2009 Ämne/kurs: FEK K01, Examensarbete kandidatnivå, 15 ECTS Författare: Johanna Jeppsson, Anna Svensson Henning och Gustav Petersson Handledare: Gösta Wijk Nyckelord: Uppförandekod, Implementering, Kina, Sverige, Kultur Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka om nationella kulturer och organisationskulturer kan ge upphov till svårigheter med implementering av uppförandekod, och vilka dessa svårigheter i så fall kan vara. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie som till stor del grundas på semistrukturerade intervjuer med tre svenska fallföretag inom modebranschen med produktion i Kina. Uppsatsen har en abduktiv ansats. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen har främst två teoretiska baser, Hofstedes teori rörande skillnader i nationella kulturer samt Scheins tre kulturnivåer.

Att arbeta med skönlitteratur inom svenskämnet är en självklarhet för alla svensklärare och ingår i styrdokumenten. Den litterära kanon ska ingå i de kunskaper eleven har med sig när den går ut till arbetslivet eller vidare studier. Elevers läsförståelse och kognitiva utveckling har under de senaste decennierna varit föremål för forskning. Många forskare studerar hur elever upplever och tar till sig litteratur. Jack Thomson har i sin studie undersökt elevers förståelse och attityder till litteratur och utvecklat en abstraktionsmodell där en individ genomgår flertalet stadier i sin utveckling mot abstrakt förståelse.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera hur ett framtida specifikt skydd för visselblåsare bör se ut i svensk lag. Norsk rätt till skydd för visselblåsare och Europarådets krav på sådan lagstiftning analyseras och jämförs för att kunna besvara syftet. Svensk rätt ger idag ett visst skydd för visselblåsare, dock erhåller alla inte samma skydd eftersom yttrandefriheten enbart gäller mot det allmänna. Det partiella skydd som finns är svåröverskådligt eftersom regleringen finns inom flera olika rättskällor.I norsk rätt har alla rätt till yttrandefrihet i anställningsförhållandet. Anställda har också rätt att varsla om kritikvärdiga förhållanden när det sker på ett försvarligt sätt, då råder ett repressalieförbud.

This study aims at examining the prospects for a policy transfer of a Swedish municipal environmental policy (that of Växjö) to the French urban commune Blois, for which an ambition of becoming a leading eco-city in France, was declared by the mayor in 2008.In the analysis, emphasis is laid on mechanisms to institutionalize the main environmental policy principles, such as political and institutional structures and processes. Other prospects for an institutionalization of a new environmental policy that are to be investigated are economic structures as well as visions of the different decision-makers concerned. Research methods used in the study are qualitative interviews, document studies and a questionnaire.The findings of the analysis show that today?s prospects for an environmental policy in Blois close to that of Växjö, are clearly limited. The limitations can partly be found in economic structures but these seem to be rather related to a lack of priority amongst actors.

Denna uppsats i journalistik handlar om hur bevakningen i kvällstidningarnas sportbilagor av det svenska herrlandslaget i fotbolls-VM 2002 och 2006 och mer specifikt hur krönikorna i dessa tidningar skapar en svensk identitet och om dessa innehåller spår av nationalism. Uppsatsen utgår från norske antropologen Thomas Hylland Eriksens teorier om etnicitet, föreställda gemenskaper och nationalism samt tidigare forskning kring Vi och Dom i medier. Undersökningen visar att bevakningen av fotbolls-VM till stor grad består av en typ av värnande om det svenska och till och med nationalism som på andra platser i samhället skulle vara helt oacceptabel. Bland annat förminskas afrikanska och karibiska lags spelare liksom engelsmän och tyskar för att stärka den egna identiteten. Även krigsretorik, som normalt förknippas med nationalistiska diskurser, är vanligt förekommande.