Denna undersökning handlar om hur kulturförmedling kan förstås via kurslitteratur på en förskollärarutbildning. Syftet har varit att granska kurslitteratur som behandlar området mångkultur. Detta för att undersöka en i förskolans läroplan uttryckt spänning mellan kulturförmedling och öppenhet för pluralism. Kurslitteraturen är från ett lärarprograms olika kurser under olika terminer. Avsikten är att synliggöra normer som framträder i kurslitteraturen och då även vad som kan anses som avvikande från denna norm.

Denna magisteruppsats utvärderar guldets egenskaper som diversifieringskomponent i en svensk aktieportfölj. Genom att jämföra den historiska prisutvecklingen för aktier respektive guld från 1986 och framåt, avser studien undersöka huruvida det är lönsamhet att addera guld till en svensk aktieportfölj. Med lönsamhet avses den så kallade Sharpekvoten vilket är ett mått på hur lönsam en tillgång är då avkastning sätts i relation till risk. Undersökningen sker med hjälp av regressionsanalys samt backtester över fyra olika tidsperioder. Vidare jämförs guldets korrelationskoefficient gentemot svenska aktier med koefficienten för amerikanska aktier, japanska aktier, olja samt stål.

Titel Nyheter i mobilen, en nyhet? ? En kartläggning av svensk dagspress närvaro i mobila tjänster.Författare Frida Eriksson och Hanna TomicUppdragsgivare DagspresskollegietKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin Vt - 2011Antal ord 19 943Syfte Kartlägga vilken närvaro svensk dagspress har i mobila tjänster.Metod Kvantitativ innehållsanalysMaterial En kartläggning av det totala utbudet av mobila tjänster, samt två olika innehållsanalyser varav en koncentrerar på utformning, utseende och funktioner och den andra på nyhetsinnehåll, urval och värdering.Huvudresultat Drygt 44 procent av svensk dagspress har i dagsläget en mobilsajt, 24 procent iPhoneapp och 12 procent androidapp. Dock är det fler tidningar som närvarar än vad som finns av mobila tjänster, vilket innebär att fler än en tidning kan stå bakom en mobilsajt eller app. Få tidningar har alla tre tjänsterna i sitt utbud och de flesta som enbart har en tjänst har då mobilsajt. De tre största ämnesområdena i nyhetsinnehållet är politik/samhälle, olyckor/brott och sport.

Omvårdnad ? Självständigt arbete IVOM080.

De första syrianerna kom som flyktingar från Libanon till Sverige 1967 men den stora flygtingvågen av syrianer till Sverige skedde i mitten av 1970 och i början av 1980-t.När man flyr sitt forna hemland lämnar man en del av sin gamla kultur kvar och tar emot en del av den nya kulturen i det land man flyr till, en del av livet är när man förlovar och gifter sig eller när man skiljer sig, just på detta område är det en del skillnader mellan de forna hemländerna och det nya landet, i Sverige har man en individcentrerad kultur, medan i de länder syrianerna kommer ifrån är det den kollektivistiskcentrerade kulturen som dominerar.Trots att äktenskapet är en av sju sakrament(mysterion)som finns i den syrisk-ortodoxa kyrkan som syrianerna tillhör och skilsmässa var var ytterst sällan förekommande i de forna hemländerna är det desto vanligare att man skiljer sig(annulering av äktenskap).Det är denna förändringsprocces som beskrivers i den här uppsatsen..

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur elevernas erfarenheter av populärkultur tar sig uttryck inom skolans ram samt vilka attityder detta möts av från läraren. Materialet är insamlat främst genom observationer av en klass i skolår fyra. Observationerna genomfördes under en vecka, i samtliga moment av elevernas skoldag, och kompletterades med att läraren och fyra elever intervjuades. Elevernas populärkulturella erfarenhet tog sig en mängd olika uttryck. Dessa yttryck användes huvudsakligen i syften som hade med socialisation, identitetsskapande och omvärldsorientering att göra. Lärarens attityd visade sig till stor del stämma överens med skolans traditionella kultursyn, där man anser sig företräda en majoritetskultur som bör överföras till eleverna och där populärkultur rankas lågt. De övergripande slutsatserna av undersökningen är att det finns en diskrepans mellan skolans och elevernas kultur och att skolan har behov av att vidga sin kultursyn för att konstruktivt kunna bidra till den kulturella utvecklingen..

Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att ge en blid av hur kurdiska invandrarflickor skapar en identitet i samband att de växer upp i en annan kultur än deras föräldrar gjort. Fokus riktas därmed mot två delsyften: dels de begränsningar och möjligheter att integreras i det svenska samhället som flickorna har, dels vilken inverkan den dubbla kulturtillhörigheten har på deras identitetsskapande. Studien var kvalitativ och hade en hermeneutisk ansats. Det empiriska materialet byggdes på halvstrukturerade intervjuer med fyra kurdiska flickor som går i årskurs nio i Fittjaskolan i Botkyrka kommun. Analysen har utförts utifrån tidigare forskning samt två teoretiska perspektiv: integrationsteori och identitetsteori.

Syftet med undersökningen är att vi vill göra en historisk tillbakablick för att se om det finns en skillnad över tiden bland yrkesverksamma lärares kunskaper och erfarenheter om grupprocesser i skolan och vad som bidragit till att det eventuellt kan vara så. Detta gör vi genom att undersöka vilka erfarenheter och kunskaper yrkesverksamma lärare har om ämnet samt vad dessa har med sig från sin yrkesutbildning. Tillvägagångssättet har varit enkäter, intervjuer samt litteraturstudier för att se vad som påverkar lärarnas syn på grupprocesser. Det vi sett är att två kulturer påverkar lärarnas roll: en officiell kultur (progressivismen) och en inofficiell kultur (enligt uppfostringsdoktrinen). Intervjuerna visar tydligt att läraren i sin roll behöver kunskaper inom ämnet, men att de fått dessa utanför och före lärarutbildningen och inte genom den.

Syftet med denna uppsats är att studera betydelsen av genus/kön i samhällsplanering med hänseende på arbete med miljökonsekvensanalyser. I studien speglas framställningar av varianter i begreppen natur, kultur och miljö samt hur de behandlas i relation till genus/kön. Varianter på begreppen ställer jag i förhållande till att arbeta med miljökonsekvens analysbeskrivningar (MKB). Vidare tar jag upp hur arbete med MKB kan påverkas av genus/kön i Sverige 2003. Startpunkten i studien är en intervjuundersökning på ett konsultföretag som genomför miljökonsekvensanalyser.

Äldreomsorg och äldreboenden i Chile finns idag i liten utsträckning och är då privat finansierad, då omsorg av äldre i Chile tidigare främst har lösts med hjälp av familjen. Chiles förändrade ekonomiska, demografiska samt politiska situation har nu gjort att den chilenska staten tagit intresse i olika alternativ av äldreomsorg. Denna uppsats syfte var att skapa en kostnadskalkylering för en svensk modell av äldreboende anpassat till förhållanden och har skrivits på uppdrag från kommun i Santiago, Chile. Kostnadskalkylen skall användas som ett underlag för ett förslag om en uppstart av en chilensk äldreomsorgsverksamhet som skall utarbetas och lämnas till uppdragsgivaren. Metodologiskt sett har ett kvalitativt angreppssätt med intervjuer använts för att insamla data om kostnader från svenska äldreboenden samt information om prisnivåer i Chile.

Idag finansieras svensk filmproduktion till största delen av stöd från Svenska Filminstitutet, SFI. Det förhandsstöd som utdelas härifrån utgör oftast en förutsättning för att kunna implementera en idé men behöver för den sakens skull inte innebära att projektets fortskridning tryggats. En medeldyr filmproduktion är följaktligen beroende av ytterligare kapital som kan komma från en mängd olika instanser och aktörer både inom samt utanför branschen. Fler inblandade finansiärer kan dock innebära att fler aktörer och intressenter blandar sig i filmens innehåll och budskap, vilket kan komma att ifrågasätta filmskaparens konstnärliga frihet.Undersökningen belyser hur finansieringsprocessen kan se ut under en filmproduktion och ger en beskrivning av både vanliga och mindre vanliga finansieringskanaler som kan komma i fråga. Den visar även vad några av svensk films olika aktörer, såsom producenter och regissörer, anser om balansen mellan kommersialitet och konstnärligt skapande samt om det är två faktorer som går att förena..

Dennauppsatsärallmänochoffentlighandling.Författarenharupphovsrättenochuppsatsenfårintebegagnasannatänförenskiltbrukutanförfattarenstillstånd..

Sammanfattning Titel: Mölndals Centrum ? Stadsförnyelse i en svensk förstad Författare: Magnus Björned Kurs: Kandidatuppsats FM 1402 Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunnar Nyström Datum: 2010-05-17 Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera och ge förslag till en trygg, funktionsblandad och konkurrenskraftig stadskärna i en kommun som angränsar till en större svensk stad. Metod: Att genomföra en SWOT-analys samt att göra en litteraturstudie på böcker skrivna av Jan Gehl, Gordon Cullen och Kevin Lynch. Att se över Mölndals Stads förslag till stadsförnyelse i Mölndals Centrum och utveckla detta. Resultat: Rekommendationer och förslag på åtgärder har arbetats fram med utgångspunkt från analyser och Mölndals stads planförslag. Nyckelord: Stadsförnyelse, Mölndals centrum, en trygg stad, en funktionsblandad stad, en konkurrensstark stad, SWOT-analys.

Uppsatsen undersöker hur bildmagasinet Se valde att porträttera den svenska identiteten under andra världskriget, genom att analysera bilderna i tidskriften med hjälp av Mral och Olinders bok Bildens retorik i journalistiken, boken behandlar fotografiers roll i journalistiken och presenterar relevanta begrepp för bildanalys. Återkopplingen till den svenska identiteten har undersökts utifrån Gaunt, Löfgren och Fazlhashemis begreppshantering om nationell identitet. Gaunt och Löfgren går i boken Myter om svensken igenom hur de svenska kulturella värderingarna föds, var de kommer ifrån och vad de egentligen betyder. I antalogin Sverige och de andra visar Fazlhashemi hur man porträtterar andra kulturer genom att ställa den i motsats till sin egen kultur. Det material av Se som uppsatsen bygger på är årgångarna 1939, 1942 samt 1944-1945, det vill säga under upprustningen, krigets mitt och slutligen det sista krigsåret.

SammanfattningÅr 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning efter en rad bolagsskandaler som drabbat svensk finansmarknad. Syftet med Koden var att stärka förtroendet för den svenska kapitalmarknaden genom att förbättra bolagsstyrningen bland börsens bolag. I Koden anges ett antal punkter som ska redovisas i bolagsstyrningsrapporten.Syftet med denna studie är att undersöka hur väl bolagen redovisade dessa punkter redan i årsredovisningar från år 2003. Var det så att bolagen redan uppfyllde dessa krav skulle införandet av Koden kunna ses som en kodifiering av vad som redan var allmän praxis bland de börsnoterade bolagen i Sverige. Är det istället så att väsentlig information tillkommit i årsredovisningarna så har aktieägares kontrollmöjligheter för bolagets styrning faktiskt förbättrats.I denna studie har de bolag som skulle ha omfattats om införandet av Koden istället inträffat år 2003 utgjort underlag för undersökningen.