Syfte: Syftet med föreliggande studie var att få kunskap om skolledares skilda erfarande och hanterande av den egna skolans kultur. En intervjustudie med fem skolledare utfördes med utgångspunkt från följande teman:? begreppet skolkultur, ? skolledare i förhållande till skolkultur ? pedagogen i förhållande till skolkultur ? skolutveckling i förhållande till skolkultur.Teori: Den teoriram som låg till grund för studien har inspirerats av fenomenografi och därmed andra ordningens perspektiv. Detta genom att av skolledare ta del av deras skilda sätt att erfara och hantera den egna skolans kultur. Det centrala har varit att söka efter variationer, vilket står i centrum i en fenomenografisk ansats.

Ordre public-förbehållet innebär att svensk domstol har rätt att avstå från att tillämpa enutländsk rättsordning, erkänna eller verkställa en utländsk dom, om det skulle leda tillett resultat som är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen i Sverige. Vilkakonsekvenser som är uppenbart oförenliga med grunderna för rättsordningen har intepreciserats av lagstiftaren. Frågan har i stället lämnats åt rättstillämpningen, främstdomstolen, att avgöra. I förslaget från Europeiska kommissionen om domstols behörighet,tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om makars förmögenhetsförhållandenåterfinns ett ordre public-förbehåll. Den lag som anvisas enligt lagvalsreglernai förslaget ska tillämpas även om det inte är fråga om lagen i en medlemsstat.

Språkundervisningen skall idag leda till kommunikativ kompetens och interkulturell förståelse. Tidigare forskning har visat att läroboken har en stark ställning och auktoritär roll i engelskundervisningen. Studier har visat att etnisk tillhörighet ofta framställs som traditionell och ensidig. Uppenbara rasistiska element har försvunnit men schablonmässiga framställningar finns fortfarande kvar i läroböckerna.I examensarbetet studeras hur kulturella inslag med betoning på etniska stereotyper och schablonmässiga föreställningar presenteras i två läroböcker i engelska framtagna för skolår nio i grundskolan. Forskningsfrågorna syftar till att visa hur respektive lärobok skildrar kulturella inslag samt om dessa innehåller etniska stereotyper.

Detta är en textanalys av svensk kriminalfilm. Den här studien undersöker hur våld skildras i svensk kri-minalfilm, hur våldet motiveras och vilka skillnader det finns mellan kvinnor och mäns motiv, och om våldskaraktärerna innehar stereotypa könsrelaterade egenskaper. Studien görs utifrån ett genusperspektiv med inslag av teorin om intersektionealisering. Textanalysen görs genom analys av nyckelscener i filmen, det vill säga våldsscener, scener där karaktären agerar i enlighet med Bems (1974) maskulina eller femi-nina egenskaper, och scener där karaktären agerar könsstereotypt. Filmerna som analyseras ärHypnotisören (Hansson, Possne, Ohlsson & Hallström, 2012), Snabba cash II (Wikström, Nicastro & Najafi, 2012), Irene Huss - Tatuerad torso (Fälemark, Råberg & Asphaug, 2007) och Solstorm (Rehnberg & Lindblom, 2007).

Eftersom det i dagens samhälle blivit allt vanligare att bosätta sig utomlands ökar behoven av kunskap om kulturella möten och kontraster. Möten med andra kulturer är sällan oproblematiska då alla individer är färgade av sin ursprungskultur. En stor fördel för integrering i en ny kultur är dock att ha kunskap om sig själv och sin egna kulturella identitet. Denna kunskap kan förvärvas innan kulturmötet men uppstår även som en konsekvens av det. Syftet med denna studie var att klargöra hur man lär sig om sin svenska identitet i ett interkulturellt möte.

I dagens samhälle är bolagsstyrningen ett aktuellt ämne. Begreppet bolagsstyrning avser tankegångar och bestämmelser om hur bolag skall ägas och styras. När obalans råder mellan dessa bestämmelser skapas icke-fungerande näringsliv samt marknadens förtroende för bolagen och deras förvaltning drastiskt minimeras.I Sverige implementerades år 2005 Svensk kod för bolagsstyrning ? ett ramverk med målet att bidra till en bättre och effektivare bolagsstyrning samt för att stärka förtroendet för bolag på kapitalmarknaden samt den svenska och internationella allmänheten.Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken utsträckning användes Svensk kod för bolagsstyrning i svenska börsnoterade bolag år 2011, samt se om det fanns samband mellan undersökta bolagens ägarstruktur och deras tillämpning av Koden.  För att fullgöra uppsatsens syfte har en kombination av kvantitativa och kvalitativa ansatser används. Den deduktiva metoden bidrog till att studien utgick från de relevanta till bolagsstyrningen teorier för att sedan besvara de aktuella frågorna.

Invandringen sker i Sverige i allt större utsträckning, och till följd av det ställs högre krav på den transkulturella omvårdnaden. Nya krav ställs på vårdpersonalen i deras arbete. Med detta som grund utformades studiens syfte, som var att genom en litteraturstudie belysa patienters upplevelser och uppfattning av sjukdom och hälsa relaterad till deras kultur, samt vad som kan göras för att förbättra vården utifrån deras kulturella bakgrund. I resultatet visas att kulturella värderingar är de mest framträdande faktorerna som påverkar patientens uppfattning om sin hälsa och sjukdom. Kunskap och förståelse om kulturella värderingar är grunden för en optimal omvårdnad. Nyckelord: transkulturell omvårdnad, sjuksköterskan, kultur, respekt, patienter med annan kulturell bakgrund..

Sättet att tilltala en okänd eller äldre person skiljer sig i olika kulturer, i vissa kulturer är det till exempel helt oacceptabelt att dua någon man inte känner. Det finns alltså beteenden som är accepterade i vissa kulturer och oacceptabla i andra. Kultur finns i samhället på flera olika nivåer, och det som binder samman människor inom en kultur, ett samhälle eller en organisation, är att man har samma normer och värderingar.Denna studie identifierar och behandlar likheter och skillnader i kundrelationer inom ett och samma företag med verksamhet i flera olika länder. En jämförande studie har valts, mellan två länder i Europa som kan ses varandras kulturella kontraster, Sverige och Spanien. Dessa båda länder präglas av två nationella kulturer, och syftet med studien är att ta reda på vilka skillnader och likheter som kan finnas i kundrelationerna, i sättet att arbeta gentemot kunderna och även till en viss del finna ursprunget till dessa.

I detta examensarbete kartläggs reklamationshanteringen inom svensk dagspress, med utgångspunkt från den internationella standarden för dagstidningstryck, ISO 12 647-3. En kvalitativ studie genomförs, framför allt genom en intervjuserie. Denna studie resulterar i en analys av vilka problem branschen lider av när det gäller reklamationer, samt skisser över två åtgärdsförslag. ISO 12 647-3:s oförmåga att fungera som kontrakt mellan tryckeri och kund, samt oklara rutiner för avgöranden och redovisning av reklamationsärenden, konstateras vara de främsta problemen att ta itu med..

Som en följd av den globalisering som sker av samhället har många företag etablerat sig utomlands.  Detta medför att organisationerna kommer i kontakt med främmande kulturer som innebär nya utmaningar. Det är därmed av vikt att undersöka vad som motiverar människor i olika länder för att företagen skall kunna överväga en anpassning av sina motivationsstrategier.Uppsatsens syfte är att undersöka hur svenska företag med kontor i såväl Sverige som Kina använder sig utav motivationsstrategier för att motivera sin personal. Vidare vill vi undersöka skillnaderna mellan vad som motiverar en svensk respektive en kinesisk anställd och hur ledningen anpassar och arbetar med motivationsstrategier som styrmedel.Arbetet har framställts, bearbetats och analyserats genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriskt material har samlats in genom djupintervjuer med fyra internationellt inriktade svenska företag. Förtagen är aktiva på såväl den svenska som den kinesiska marknaden och faller under benämningen Small and Medium Size Entrerprices.

Denna uppsats syftar till att tydliggöra de mediala diskurser som finns om integration och utanförskap i tidningsartiklar. Tidningsartiklarna sträcker sig över två tidsperioder, 1996-1997 och 2006-2007. En frågeställning som uppsatsen försöker besvara är om analysens tidningsartiklar går att koppla till Ruth Levitas diskursmodeller om socialt utanförskap. Den centrala teoretiska utgångspunkten är ett postkolonialt perspektiv. Uttrycket ?vi och dem? utgör en röd tråd genom hela uppsatsen.

Vårt undersökta problem är brytningen när en kvinna inträder i en mansdominerad organisation och vi har därför valt att studera svensk polis. Syftet är att studera vad som förändras, hur det förändras och de kausala mekanismerna bakom förändringen.Vi har utifrån ett kultur-, och genusperspektiv intervjuat poliser av båda könen för att få en inblick i hur de upplever förändringar inom organisationen som en följd av en ökad andel kvinnor.Studien visar att den manliga normen fortfarande är stark inom kåren, men även att ett mjukare förhållningssätt uppvärderats hos både manliga och kvinnliga poliser. De kausala mekanismerna bakom förändringen visade sig vara flera, men främst visade sig kvinnors blotta närvaro och imitation vara av stor betydelse..

Den här studien är en inventering av hur svensk elithandboll ser ut idag. Skälet till detta är att vi är två, väldigt handbollsintresserade personer som helt enkelt vill få en inblick i hur svensk elithandboll ser ut idag. Studien är en blandning av en kvalitativ och kvantitativ studie baserad på information av tränare och sportchefer inom svenska elitföreningar, förbundspersoner samt även en handbollsjournalist. Då detta i sig inte är ett vetenskapligt område har vi valt att utgå från teorier kring utvärdering samt att vi även lyfter vissa teoretiska begrepp och modeller i den avslutande diskussionsanalysen för att försöka knyta ihop allting. Det tydligaste resultatet av studien har varit att respondenterna ansett att media har en stor inverkan på handbollens framtid och ett av nyckelorden som använts är marknadsföring av sporten.

Syftet är att göra en narratologisk analys av Ett öga rött, för att se hur Khemiri använder maten i berättandet. Mycket av konflikten bygger på mat, exempelvis att huvudpersonen vägrar att äta svensk mat och och kontrasten mellan svensk mat och mat frånmellanöstern. Lösningen på konflikten innehåller också mat, då de olika matkulturerna sammanförs. Den teoretiska grunden är Mieke Bals narratologi samt teorier om hur migranter använder sin och värdlandets mat..

En elitlicens introducerades i svensk ishockey för 13 år sedan för att skapa ekonomiskt stabila föreningar. Om inte elitlicensens krav efterföljs riskerar klubbarna en degradering i seriesy-stemet som följd. Trots detta har det årligen framkommit ett antal klubbar med ekonomiska bekymmer. Syftet med denna kvalitativa studie är att förmedla en bild om hur elitlicensens utformning upplevs inom svensk ishockey. Studien genomfördes genom att besöka tre före-ningar från vardera Elitserien, HockeyAllsvenskan och Division 1.