Kultur differentierar samhällen världen över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den holländske forskaren Geert Hofstede har under mer än 40 år bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt värderat ett stort antal länder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av Osäkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrån Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frågor kopplade till nationell kultur baserade på Hofstedes dimensioner använts och personer på fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Syftet är att göra en inventering av målgruppens resekriterier. Uppsatsen bygger på empiri som samlades in genom reseberättelser under två veckors fältstudier. Vi har använt oss av en induktiv ansats för att samla kvalitativa data. Utifrån reseberättelserna drar vi slutsatsen att de resekriterier amerikanska WHOPs efterfrågar är: kultur, autenticitet, natur, gästfrihet, rekreation, bekvämlighet, litteratur, mat och vin, shopping och äventyr..

Bara genom en snabb genombläddring av morgontidningarnas kultursidor under de två gångna decennierna blir de ökade satsningarna på nöjesmaterial tydlig. Skribenter och kulturchefer på tidningarna tror att det är en trend som kommer att hålla i sig och växa..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken typ av forskning som beslutsfattare använt sig av vid bildandet av en svensk klimatpolicy och om vetenskapliga resultat av viss karaktär använts i större utsträckning än andra. Att problemen med klimatförändringar är en av vår tids största frågor är ingen nyhet (se t.ex. Bogren et al, 1998, Carlén, 2000). Då klimatförändringar är en mycket komplex fråga som omgärdas av många olika slags osäkerheter är det viktigt att en klimatpolicy, när den formuleras, förhåller sig till aktuell forskning. I studien har valts att ta utgångspunkt i klimatkommitténs arbete då det har haft avgörande betydelse för hur svensk klimatpolitik utformats.

SyfteSyftet med uppsatsen är att med utgångspunk i Hofstedes studier om påverkan av kultur i organisationer undersöka hur nationell kultur påverkar personers handlande inom organisationer och om kulturella skillnader kan utgöra ett hinder för samarbete. FrågeställningVad är sambandet mellan nationell- och organisationskultur? Hur viktigt är det att ta hänsyn till den nationella kulturen när företag etablerar sig utomlands? Vad kan skillnaderna i kultur ha för effekter vid ett internationellt samarbete?MetodUppsatsen bygger på en kvalitativ studie. Jag har med hjälp av relevanta böcker och tidigare forskning undersökt IKEA:s etablering i Ryssland.SlutsatserDet är omöjligt för en organisation att förbli helt neutral vid en etablering utomlands då den är beroende av samarbetet och kommunikationen med omgivningen.Studien bevisar att Hofstedes teori stämmer delvis då IKEA påverkats av både den ryska marknaden och nationella kulturen.Fastän nationell kultur har en stor påverkan på företag som etablerar sig utomlands, så är den inte ensam om att influera organisationen. IKEA:s etablering i Ryssland påverkades inte lika mycket av den nationella kulturen som det påverkades av det politiska systemet och korruption.Kulturella skillnader kan vara en orsak till misslyckade samarbeten, men jag anser att med rätt ledarskap och en tydlig organisationskultur så skulle ett företag kunna etablera sig var som helst. .

Bakgrund: Arbetet med att integrera medlemsländerna i den Europeiska Unionen pågår inom en mängd områden, men hur ser utvecklingen inom ledarskap ut? Tidigare studier har visat på en stor variation mellan ledarskap i Europeiska länder, samtidigt som andra studier påvisar att nationell kultur tycks ha inverkan på ledarskap. Två länder inom EU som skiljer sig avsevärt åt med avseende på kultur är Sverige och Spanien. Det blir då intressant att studera den ledarskapsstil en svensk ledare, som är präglad av den svenska kulturen i sitt sätt att leda, antar i Spanien. Påverkar den spanska kulturen svenska ledare, och så fall hur mycket och på vilket sätt? Syfte: Syftet är att bidra med förståelse för vilken ledarskapstil svenska ledare antar gentemot sina spanska medarbetare i Spanien, samt att diskutera till vilken grad den spanska kulturen kan ha påverkat ledarskapsstilen.

Denna uppsats undersöker de spänningar - i språk, förståelse och kultur - som uppstår mellan de ekonomiska och kulturella fälten för kulturaktören i ett sponsorsamarbete, med fokus på finansiering, genomförande och resultat. Flerfallsstudien baseras på djupintervjuer med sex kulturaktörer i Stockholm, vars inställning till och erfarenheter av näringslivssamarbeten skiljer sig åt. Empirin analyseras utifrån Pierre Bourdieus teorier om fält, kapital och habitus. Philip Kotler och Kevin Lane Kellers teorier om sponsring används för att förstå näringslivets incitament. Analysen är gjord utifrån ett institutionellt perspektiv och visar att en medvetenhet om ekonomiseringen i samhället i stort påverkar utfallet av kulturaktörens näringslivssamarbeten.

SammanfattningBakgrund: Homosexualitet har bevittnats länge genom historien. Patienter med homosexuell läggning kan vårdpersonal och vårdstudenter ha kontakt med i arbetet och i praktiken varje dag. Det förekommer diskriminering mot dessa patienter i svensk sjukvård, vilket strider mot svensk lag.Syfte: Syftet med studien är att beskriva faktorer som är associerade med vårdpersonals och vårdstudenters attityder mot patienter med homosexuell läggning.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 8 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Artiklarna är etiskt granskade och har även kvalitetsgranskats utifrån en modifierad granskningsmall av Forsberg & Wengström (2008).Resultat: Resultatet beskriver faktorer som associeras med vårdpersonals och vårdstudenters attityder mot patienter med homosexuell läggning. Faktorerna påverkar både positivt och negativt på attityderna.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur den aktuella läroplanen för grundskolan, Lgr 11, förhåller sig till en postkolonial andrafierande diskurs i sina förväntningar på skolans utbildning och fostran av barn och ungdomar. I detta arbete har läroplanens två inledande kapitel samt kursplaner i svenska och svenska som andraspråk för år 1-6 fokuserats. Utifrån poststrukturella grundantaganden om språkets konstituerande funktion för den sociala verkligheten samt postkoloniala teorier om andrafiering, analyseras kulturbegreppets olika skepnader och sammanhang i materialet för att få syn på undersökningsobjektets förhållande till en sådan ?vi? och ?dom?-diskurs. Med hjälp av Carol Bacchis (2009) metodologiska grepp på poststrukturell policyanalys, kallat WPR ? What's the Problem Represented to be?, pekar uppsatsen på hur begreppet kultur framförallt används i termer av etnicitet och kulturell bakgrund, samtidigt som kulturell mångfald används som problemframställning i de undersökta texterna.

Mini-Maria Nordost är en av fyra öppenvårdsmottagningar i Göteborg för unga som har bekymmer med alkohol och eller droger. Verksamheten vänder sig till ungdomar upp till 21 år och även till deras anhöriga. Syftet med min uppsats är att undersöka hur föräldrar upplever mötet med mottagningen och samtal som metod. Jag har gjort en kvalitativ studie där sex mammor har intervjuats, fyra med utländsk bakgrund och två med svensk bakgrund. Frågeställningarna handlar om i vilken mån man upplever samtal som metod som meningsfull och hur erfarenhet av att växa upp i en annan familjekultur än den svenska påverkar hur man hanterar bekymmer med tonårsbarns drogmissbruk.

Denna magisteruppsats presenterar en bibliografi över svensk litteratursom blivit översatt till arabiska. Någon sådan bibliografi finns inte sedan tidigare och istudien motiveras behovet av bibliografin med bristerna i de befintliga databasernassökresultat med avseende på svensk litteratur översatt till arabiska samt svårigheterna förvarje forskare som vill använda dem. Därefter följer en översiktlig kvantitativ analys avtitlarna i bibliografin med fokus på var, när och hur titlarna översatts samt trender ochtendenser vad gäller genrer, författare, förlag, översättare och utgivning. En bibliografisom denna som presenteras i studien är helt oumbärlig för varje forskare som vill studeravad som översatts för att kunna utföra vidare och mer djupgående analyser i ämnet..

Nilsson, A & Svensson, T. Omvårdnad i livets slutskede i ett kulturellt perspektiv. En litteraturstudie om vårdpersonalens omhändertagande av döende patient från islamsk och judisk religion/kultur. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005. Genom världens globalisering och de öppna gränser det har medfört, har arbetet som sjukvårdspersonal fått ytterligare en inriktning, nämligen den kulturkongru-enta vården.

Vi har studerat hur chefer har förberetts inför en störreomorganisation av HR-funktionen hos ett företag. Studien innefattade chefer medunderställd personal ur linje och stab och baserades på 19 semistruktureradeintervjuer med chefer, samt 2 semistrukturerade intervjuer med HR-personal, somutvecklat och ansvarat för omorganisationens struktur. Det insamlade materialet avkvalitativ art tolkades och analyserades med hjälp av en svarsmatris. Vi kom framtill att förberedelserna var avsedda att omfatta samtliga chefer med underställdpersonal på Bolaget, och att de var såväl omfattande som av god kvalitet. Debestod av både skriftlig som muntlig information.

Kultur differentierar samhällen världen över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den holländske forskaren Geert Hofstede har under mer än 40 år bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt värderat ett stort antal länder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av Osäkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrån Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frågor kopplade till nationell kultur baserade på Hofstedes dimensioner använts och personer på fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Ordre public-förbehållet innebär att svensk domstol har rätt att avstå från att tillämpa enutländsk rättsordning, erkänna eller verkställa en utländsk dom, om det skulle leda tillett resultat som är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen i Sverige. Vilkakonsekvenser som är uppenbart oförenliga med grunderna för rättsordningen har intepreciserats av lagstiftaren. Frågan har i stället lämnats åt rättstillämpningen, främstdomstolen, att avgöra. I förslaget från Europeiska kommissionen om domstols behörighet,tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om makars förmögenhetsförhållandenåterfinns ett ordre public-förbehåll. Den lag som anvisas enligt lagvalsreglernai förslaget ska tillämpas även om det inte är fråga om lagen i en medlemsstat.