Att känna sig svensk trots att man bott i Sverige en längre tid är inte alltid en självklarhet. Känslan av tillhörighet bottnar i någonting annat, mycket djupare än vad som kan ses på ytan. I antologin belyser vi kvinnor i varierande åldrar och deras identitetsskapande i det svenska samhället. Den gemensamma övergripande nämnaren för våra studier är kvinnornas syn på sig själva, som invandrare och individ. Amras del kretsar kring hur Bosniska invandrarkvinnor uppfattar betydelsen av den egna etniska gruppen för känslan av gemenskap i det svenska samhället.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera den företagsinterna implementeringsprocessen rörande Svensk kod för bolagsstyrning i några företag, diskutera inställningen till Koden och dess självregleringsprincip, samt söka samband mellan dessa beståndsdelar och hur väl företagen följer bestämmelserna.Metod: Vår kvalitativa undersökning baseras på en tidigare utförd kvantitativ studie, varefter vi har använt oss av fallstudier.Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen innefattar corporate governance, agentteorin, intressentteorin samt olika organisatoriska förändringsteorier, vilka samtliga kopplas till Svensk kod för bolagsstyrning. Empiri: Det empiriska materialet är en sammanställning av telefonintervjuer med sakkunniga respondenter med varierade befattningar på sex noterade bolag, vilka har varit involverade i den företagsinterna implementeringen av Koden.Slutsatser: Det finns varierande sätt att implementera Svensk kod för bolagsstyrning inom ett företag, men våra fallföretag har visat sig använda snarlika metoder. Vidare har vi inte funnit några utmärkande skillnader mellan deras inställning till Koden, dess självreglerande funktion samt sanktioner kopplade till denna. Bortsett från att de företag som till viss del använt sig av extern hjälp har visat sig vara goda kodföljare, har vi inte kunnat påvisa några direkta kopplingar mellan fallföretagens arbetsmetoder, inställning i olika avseenden samt hur väl de följt Koden..

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i det svenska mottagandet av Alexandra Kollontajs novellsamling Arbetsbiens kärlek, och undersöker vidare hur hennes texter i svensk press infogades i den svenska mellankrigstidens debatt om kvinnofrågor. Som bakgrund används också Kollontajs teoretiska verk Den nya moralen och arbetarklassen (1923) samt Kvinnans ställning i den ekonomiska samhällsutvecklingen (1926), de två verk av Kollontaj som fanns tillgängliga på svenska vid denna tid..

This study investigates the corporate sustainability activity, linked to the company's core business, which is a relatively unexplored field in a Swedish context. The study examines how the organization has used management control for its sustainability activity within two social initiatives; and whether these initiatives have generated value for the organization and involved stakeholders. Management control of social initiatives are examined within the theoretical framework of The Sustainable Balanced Scorecard and the organization's value creation contributions are outlined in accordance with a definition of the concept of Creating Shared Value. The method used for the implementation of the study is a qualitative study, embodied in an illustrative case study of a large Swedish company operating within financial sector. The empirical data was collected through 12 in-depth interviews with representative interviewees within the organization and with other stakeholders involved in the company's social initiatives.

Denna uppsats är en undersökning av hur litteraturkritiker i modern svensk dagspress söker legitimera sig för att sedermera uppnå auktoritet. Genom fyra kriterier upprättade med utgångspunkt i litteraturvetaren Tomas Forsers bok Kritik av kritiken analyseras totalt 28 texter ur Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Samtliga texter publicerades under vecka 14 2009. Uppsatsen kommer fram till kriterierna är användbara och argumenterar för att de visar hur de enskilda kultursidorna söker profilera sig i och fortsatt eftersöka metoder för att legitimera sig och på så sätt vinna auktoritet..

Det nya millenniet inleddes med en av världens största redovisningsskandaler efter avslöjanden om redovisningsfusk och bedrägerier inom bolagsjätten Enron i USA. Konsekvenserna av det inträffade blev att allmänhetens förtroende för bolagsstyrning samt för revisorer har minskat. Som en direkt följd och på väldigt kort tid införde USA hårdare lagstiftning i form av ?the Sarbanes Oxley Act? Det är en lag vars syfte är att stärka den interna kontrollen av finansiell rapportering.I Sverige har också redovisningsskandaler inträffat. En omtalad skandal är Skandiaskandalen som inträffade år 2003.

Fastighetsverket ska bygga ett nytt residens för Sverigesambassadör i Chile. Residenset skall tillgodose högtställda krav på arkitektonisk utformning. Målet är attskapa moderna, vackra, effektiva och representativalokaler som ökar intresset och uppmärksamheten förSverige. Byggnaden, interiören och inredningen skalltillsammans utgöra en enhetlig gestalt och förmedla enpositiv bild av Sverige på ett tydligt sätt. Residenset ärlikasom ambassaden Sveriges ansikte utåt.

Uppsatsen undersöker hur ett urval av svenska journalister ser på betaljournalistik. Syftet är att bidra till diskussionen om journalisters pressetik och väcka frågan om det finns ett behov och en önskan om att införa en paragraf om betaljournalistik i de svenska pressetiska reglerna. I de norska pressetiska reglerna infördes en sådan paragraf 2007. En av de främsta anledningarna till detta var att informationens trovärdighet kan ifrågasättas om pengar är inblandade.I studien använde vi oss av anonyma webbenkäter som vi skickade till ett urval av journalister på landsortstidningar. Urvalet bestod av 48 personer varav 38 fullföljde hela enkäten.

Bakgrund: En ökad medveten närvaro kring måltiden och ätandet genom mindful eating har i ny forskning visat sig vara en effektiv metod för att minska en rad olika sjukdomar och hälsorelaterade problem samt bidra till gynnsamma hälsoeffekter. Trots detta finns få studier genomförda i en Svensk kontext.Syfte: Undersöka och beskriva graden av mindful eating hos en grupp individer på sociala medier i förhållande till Body Mass Index och demografiska variabler.Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats. Ett tidigare utvecklat instrument, Mindful Eating Questionnaire (MEQ), översattes och distribuerades som en webbaserad enkätundersökning. Respondenterna rekryterades under en veckas tid genom ett snöbollsurval på det sociala nätverket Facebook. Inklusionskriterierna var att deltagarna skulle behärska det svenska språket, vara mellan 20-65 år och användare av Facebook.

Syftet med denna studie är att ge en insikt i de generella välfärdspolitiska attityder socionomstudenter i Sverige och Storbritannien har kring organisering av och ansvarsfördelning i välfärden. Syftet är vidare att ta reda på om det finns några likheter eller skillnader i välfärdspolitiska attitydmönster hos socionomstudenter i Sverige respektive Storbritannien som kan kopplas till de socialpolitiska institutioner som karaktäriserar olika välfärdsregimer. Studien har en kvantitativ forskningsansats och metoden för datainsamling har varit av surveydesign där digitala enkäter har distribuerats till socionomstudenter vid en högskola i respektive land. Undersökningen omfattade sammanlagt 141 studenter, varav 77 respondenter studerade i Sverige och 64 studerade i Storbritannien.Av undersökningens resultat utvisas att det finns ett samband mellan socionomstudenternas landstillhörighet och deras attityder gentemot omfördelningar i socialpolitiken, ansvarsfördelning, universalitet respektive selektivitet samt beskattning och offentliga utgifter. Vidare kan de välfärdspolitiska attitydmönstren i viss mån återkopplas till ländernas välfärdsinstitutionella kontext men inte i sådan utsträckning att en tydlig koppling kan göras till de strukturella skillnader som beskrivs i Esping-Andersens teori om välfärdsregimer..

Osman, H, Möte med svensk sjukvård. En fenomenologisk studie av muslimska invandrarkvinnors upplevelser av svensk sjukvård. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2008. Syftet med denna studie var att belysa muslimska kvinnors upplevelse av mötet med svensk hälso- och sjukvård då de själva sökt vård eller sökt vård för en närstående. Tre muslimska invandrarkvinnor djupintervjuades. Intervjuerna skrevs ut i sin helhet och analyserades med den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden som den presenteras av Adamo Giorgi. Kvinnorna i studien var genomgående positiva och nöjda med sin upplevelse av mötet med den svenska hälso- och sjukvården.

Syftet med arbetet är att undersöka huruvida betraktaren kan urskilja en konstnärs budskap i ett specifikt verk. Det hävdas att vi baserar våra tolkningar på vad vi till exempel har för utbildning och vad våra tidigare erfarenheter är. Det blir ett problem då man måste ställa frågan: "Kan någon annan än konstnären förstå konstnärens budskap?"Arbetet berör även vårt fysiska synsinne, vår perception och bildsemiotik. Bildsemiotik är läran om bilder, bilder som tecken och betydelse.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur barn till svenska föräldrar påverkas av att växa upp i en tvåspråkig och dubbelkulturell amerikansk miljö. Bakgrunden till arbetet är att människor, till följd av ökade internationella kontakter, i allt större utsträckning väljer att flytta utomlands. När föräldrar flyttar med sina barn uppstår frågan om vilket språk som ska talas i hemmet och vilken kultur familjen ska välja att leva efter. I litteraturgenomgången framgår det att individen ur ett sociokulturellt perspektiv i hög utsträckning formas av sin sociala kontext, i samspel med andra människor. Omgivningen har således stor betydelse för en persons identitetskänsla och det är viktigt för individen att känna samhörighet med en grupp människor.

Uppsatsens syfte är att belysa hur revisorns roll och uppgift kan påverkas av förändringar i den sociala kontexten, och vad detta kan få för konsekvenser för revisorsbranschen. Uppsatsen utgår från en fenomenologisk vetenskapsansats, då det är ett fenomen som studeras. Syftet med studien är att bidra med kunskap som inte var känd förut, och därav har ett kvalitativt metodperspektiv valts. Undersökningsansatsen är huvudsakligen induktiv, men även abduktiva inslag förekommer i studien. Referensramen omfattar en genomgång av relevant litteratur för problemområdet.

 I den här uppsatsen undersöks hur olika islamistiska rörelser framställs i svensk press och vilken mediebild som skapas kring fenomenet islamism. De teoretiska utgångspunkterna är gestaltningsteorin och postkoloniala teorier om orientalism och eurocentrism. De används för att se vilka föreställningar som ligger bakom mediebilden. Den metod som används är kvalitativ textanalys i syfte att finna strukturer och mönster i texterna.De islamistiska rörelserna i denna undersökning förekommer stundtals i samband med nyhetsrapportering om terrorism. De skildras även någon gång som motpoler.