Syfte: Denna uppsats syftar till att se om den svenska koden för bolagsstyrning har levt upp till sitt ursprungliga syfte, att förbÀttra bolagsstyrningen samt att öka förtroendet. PÄ sÄ sÀtt ska vi avgöra vilken betydelse sÄdan hÀr reglering har för styrning av svenska bolag och förtroendet för dessa. Vi har Àven för avsikt att se om och i sÄ fall hur instÀllningen till koden har förÀndrats efter införandet. Metod: För att uppfylla vÄrt syfte har vi valt att försöka fÄ en övergripande bild av Àmnet snarare Àn att gÄ in pÄ detaljnivÄ. Vi har gjort detta genom att genomföra kvalitativa intervjuer med tre olika respondentgrupper ? revisionsbyrÄer, företagare och experter.Teori: Vi har i vÄr teori tagit utgÄngspunkt i förtroende och socialt kapital, företagsskandaler, corporate governance och agent-prinicpalteorin.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning frÄn de företag som ocksÄ tillÀmpar Sarbanes-Oxley Act?UtifrÄn studiens frÄgestÀllning Àr huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt fÄ en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien Àr utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

Syfte: Att bolag inte alltid styrs av sina Ă€gare har varit betydande för marknadsekonomins utveckling. Införandet av aktiebolag sĂ€nkte riskerna samtidigt som möjligheterna ökade. I börsnoterade bolag finns ofta ett brett Ă€gande vilket innebĂ€r risker vid tillvaratagandet av intressen. Ägare och ledning Ă€r sĂ€llan den samma och deras intressen skiljer sig ofta Ă„t. För att minska riskerna har mĂ„nga lĂ€nder infört olika bolagsstyrningskoder.

Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi 10 p, inriktning redovisning Syfte: Beskriva Kodens roll som förtroendefrĂ€mjare utifrĂ„n intressentgruppernas perspektiv. Metod: Uppsatsens ansats Ă€r abduktiv med ett intensivt/deskriptiv upplĂ€gg. Metoden Ă€r kvalitativ dĂ€r fem intervjuer har genomförts med respondenter frĂ„n Kodens intressentgrupper. Teoretiska perspektiv: DĂ„ uppsatsen bygger pĂ„ Kodens roll som förtroendefrĂ€mjare behandlar referensramen etik och dess betydelse för förtroende. Även förtroendebegreppet behandlas ingĂ„ende och dess betydelse investerare och Ă€gare i företag.

Inledning: Efter flera redovisningsskandaler bestÀmde Svensk nÀringsliv, med flera, att instifta Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning som övervakar Koden för Svensk Bolagsstyrning. Bland det viktigaste Àr bestÀmmelser angÄende intern kontroll. Intern kontroll Àr viktigt för alla bolag och dÄlig sÄdan anser mÄnga Àr en orsak till mÄnga företagskonkurser. 2005 instiftades denna kod vars krav tvingade noterade bolag att lÀmna en rapport angÄende deras IK och att utvÀrdera sin IK för första gÄngen.Syfte:  Syftet Àr att undersöka om bolagskodens införande har pÄverkat bolagens sÀtt att arbeta med intern kontroll av den finansiella rapporteringen, baserat pÄ intern kontroll rapporterna samt att jÀmföra bolagen som lyder under enbart Koden med de som Àven lyder under SOX för att se om det finns en skillnad i hur mycket förÀndring som har skett under Ären 2005-2008.Metod: Undersökningen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Studien innefattar flera Är sÄ att vi kan se en förÀndring över tiden.

Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att studera processen kring utformandet av Svensk kod för bolagsstyrning samt undersöka vilka effekter den kan komma att fĂ„ för förtroendet för svensk bolagsstyrning. Metod: Vi har i vĂ„r uppsats tillĂ€mpat en samhĂ€llsvetenskaplig ansats och vĂ„r undersökning prĂ€glas av ett fenomenologiskt tankesĂ€tt. Det senare kĂ€nnetecknas av flexibilitet och möjligheten att successivt anpassa undersökningen allt eftersom ny kunskap om det studerade objektet erhĂ„lls. Även om vi delvis anvĂ€nt oss av befintlig teori har vĂ„r undersökning till stor del baserat sig pĂ„ egna studier, vilket gör att den kan kategoriseras som en kombination mellan induktiv och deduktiv. Vidare anvĂ€nder vi oss av en kvalitativ metod, dĂ„ denna öppnar upp för flexibilitet och inriktar sig pĂ„ att skapa sig en djupare förstĂ„else för det studerade fenomenet.

Företagsskandaler som intrÀffat under de senaste decennierna har pÄverkat marknadens och aktieÀgares efterfrÄgan pÄ en förbÀttrad bolagsstyrning och en utökad intern kontroll bland noterade bolag. Bolagsstyrning syftar till de rutiner och processer genom vilka ett organiserat bolag leds, styrs och kontrolleras. I dagligt tal om hur ett bolag sköts syftas ofta till bolagets interna kontroll, vilket Àr nÀra relaterat bolagsstyrning. En vÀlfungerande intern kontroll Àr viktig för att undvika att aktieÀgarnas intressen försummas och för att i allmÀnhetens ögon stÀrka förtroendet för bolagets finanser. Allt fler studier belyser att egenskaper hos ett bolags styrelse har en pÄverkan pÄ effektiviteten pÄ företagets bolagsstyrning.

Bakgrund: Under början av 2000-talet intrÀffade bolagsskandaler som har fÄtt stor uppmÀrksamhet vÀrlden över. Detta ledde till att mÄnga lÀnder tog fram koder och riktlinjer i syfte att stÀrka förtroendet för bolagsstyrning. I Sverige utarbetades den svenska koden för bolagsstyrning (koden) som en form av sjÀlvreglerande system, dÀr bolagen antingen ska ?följa eller förklara? hur de tillÀmpar koden. Koden antogs den 1 juli 2005 av Stockholmsbörsen och tillÀmpas idag av de största noterade bolagen.

Företag pÄ NASDAQ OMXS Small Cap har sedan 2008 omfattats av svensk kod för bolagsstyrning, Koden. Kodens mÄlgrupp Àr företagen men syftet Àr att frÀmja investerares och aktieÀgares intressen. Det Àr sÄledes rimligt att stÀlla krav pÄ att Kodens regler Àr av hög kvalité utifrÄn deras perspektiv. I studien undersöks vilka samband som existerar mellan reglerna i Koden angÄende styrelsen och Small Cap företagens lönsamhet, mÀtt som rÀntabilitet pÄ totalt kapital. Sambanden anvÀnds sedan för att avgöra om reglerna i Koden Àr korrekt utformade eller om de behöver modifieras.

Bakgrund: Begreppet corporate governance har pÄ senare tid fÄtt en ökad betydelse i den bolagsrÀttsliga kontexten. Enligt Svensk Kod för Bolagsstyrning sÄ ska företag pÄ reglerade marknader avlÀgga en bolagsstyrningsrapport bifogad till sin Ärsredovisning. En stor del av rapporten utgörs av en presentation av bolagets interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. HÀr har företagen möjlighet att stÀrka sina aktieÀgares och andra potentiella investerares förtroende för sin verksamhet. Men vad Àr det som styr hur företagen vÀljer att framstÀlla och presentera denna information? Enligt institutionell teori sÄ finns det faktorer i ett företags omgivning som pÄverkar organisationens medlemmars agerande och ett sÄdant tryck Àr att styrelseledamöter pÄverkas av styrelseledamöter i andra företag.

Företagsskandaler som intrÀffat under de senaste decennierna har pÄverkat marknadens och aktieÀgares efterfrÄgan pÄ en förbÀttrad bolagsstyrning och en utökad intern kontroll bland noterade bolag. Bolagsstyrning syftar till de rutiner och processer genom vilka ett organiserat bolag leds, styrs och kontrolleras. I dagligt tal om hur ett bolag sköts syftas ofta till bolagets interna kontroll, vilket Àr nÀra relaterat bolagsstyrning. En vÀlfungerande intern kontroll Àr viktig för att undvika att aktieÀgarnas intressen försummas och för att i allmÀnhetens ögon stÀrka förtroendet för bolagets finanser. Allt fler studier belyser att egenskaper hos ett bolags styrelse har en pÄverkan pÄ effektiviteten pÄ företagets bolagsstyrning.

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskomrÄden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsÀtta verksamheten och dÀrmed dess aktieÀgare för risk. NÀr Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frÄgor som ett led i att Ästadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förÀndrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förÀndringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieÀgarna.Agentteorin utgör en grundlÀggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieÀgarna och styrelsen. En tÀckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har dÀrför utformat en sÄdan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll pÄ svenska börsnoterade bolag genomfördes.

En granskning har gjorts av bolagsstyrningsrapporterna frÄn 28 bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen. Vid datainsamling har bÄde kvantitativ och kvalitativ metod anvÀnts. Uppsatsen har ett deduktivt angreppssÀtt dÄ utgÄngspunkten Àr i teorin. Forskningsansatsen Àr deskriptiv dÄ vÄrt syfte Àr att beskriva och analysera den information som lÀmnas av börsbolagen i bolagsstyrningsrapporterna. Referensramen inkluderar en beskrivning av aktiebolagets grundproblem, corporate governance, internationell och svensk utveckling av bolagskoder.

SAMMANFATTNINGProblemOECD:s upparbetade principer för bolagsstyrning har satt riktlinjer och pÄverkat lÀnder i hela vÀrlden. Inom EU har ocksÄ en revidering av bolagsstyrningsreglerna skett sedan den uppmÀrksammade Parmalat-skandalen i Italien Är 2003. Sverige sÄsom mÄnga andra lÀnder har valt att skÀrpa reglerna för internrevision och Är 2005 började Svensk kod för bolagsstyrning tillÀmpas. En av reglerna uttrycker att bolagen som omfattas av koden och som inte redan har en intern revisionsfunktion Ärligen ska utvÀrdera om de har ett behov av en sÄdan.Vad karaktÀriserar bolag som upplever sig ha ett behov av en intern revisionsfunktion?SyfteAtt undersöka hur stor andel av de svenska företagen (som omfattas av den svenska koden för bolagsstyrning) som har en intern revisionsfunktion.

I denna uppsats har vi arbetat utifrÄn problemformuleringen; Vilken kvalité har bolagsstyrningsrapporterna i Sverige samt hur kan granskning av kvalitén utföras?, vilket har lett till att vi har utfört en jÀmförande studie dÀr vi utefter fyra kriterier pÄ kvalité försökt kartlÀgga vilken kvalité de svenska bolagsstyrningsrapporterna hÄller ur ett aktieÀgarperspektiv.En bolagsstyrningsrapport Àr en rapport som framstÀlls av bolaget sjÀlv dÀr de har utgÄtt frÄn Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) för att redogör för det egna bolagets styrning. Rapporten bygger pÄ Koden vilken Àr framtagen av en statligt tillsatt grupp vars mÄlsÀttning var att stÀrka förtroende för svensk bolagsstyrning. Koden infördes 2005 och har allt sedan dess varit ett noteringskrav för svenskÀgda bolag pÄ OMX - Large Cap. Koden bygger pÄ begreppet ?följa eller förklara? vilket innebÀr att företagen har valet att antingen följa Kodens regler eller förklara och motivera varför de avviker frÄn den.