Corporate governance intensified due to the corporate scandals in the USA which led to a new law the so called Sarbanes-Oxley Act (SOX).In 2005 the "Svensk kod för bolagsstyrning" (The Code) was introduced. The main purpose of The Code is to strengthen the confidence in Swedish companies quoted on the Stockholm Stock Exchange. The Code focuses on the working process of boards. The rules set by The Code places higher demands on the board.  Among many other duties the board has to establish long term operational goals and strategy.

Den1 juli 2005 infördes Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden stÀlls bl.a. krav pÄ att det i bolagsstyrelserna ska finnas ett revisionsutskott. I detta examensarbete har vi undersökt vilken pÄverkan dessa utskott har pÄ den externe revisorns roll och verksamhet. Vi har utgÄtt ifrÄn Kodens punkter och utifrÄn dessa definierat fyra omrÄden över revisionsutskottets kopplingar till revisorn; finansiell rapportering, kontakt med bolagsorganen, andra tjÀnster Àn revision samt utvÀrdering av revisorns arbete.

Denna uppsats behandlar minoritetsaktieÀgares möjligheter att rikta en skadestÄndstalan mot styrelseledamot och verkstÀllande direktör dÀr bolaget Àr mottagare av en eventuell ersÀttning, s.k. actio pro socio. En sÄdan talan kan Àven benÀmnas som internt skadestÄndsansprÄk, minoritetstalan eller derivativ talan. I uppsatsen utreds dessa interna skadestÄndsansprÄk som en del i att skapa större kunskap i bolagsstyrningsfrÄgorna och i synnerhet utreda detta rÀttsmedels möjligheter och begrÀnsningar. I första delen av uppsatsen redogörs för styrelseledamot och VD:s plikter gentemot bolaget samt vilka skadestÄndsrÀttsliga bedömningar som mÄste uppmÀrksammas i den aktiebolagsrÀttsliga kontexten.

Företagsskandaler i USA som Enron och Worldcom pÄverkade inte bara vÀrldens börser utan Àven förtroendet för nÀringslivets som sÄdant. I ett försök att förebygga en liknande utveckling i Sverige tillsatte regeringen en förtroendekommission 2002 vars syfte var att skapa en uppfattning om hur förtroendet för nÀringslivet sÄg ut i Sverige men Àven vilken beredskap nÀringslivet sjÀlv hade för att stÀrka förtroendet. Som ett resultat av kommissionens arbete presenterades en Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) som primÀrt hade tvÄ övergripande syften. Dels ska den bidra till en förbÀttrad styrning av svenska bolag, men Àven att pÄ den internationella marknaden höja kunskapen om och framför allt förtroendet för svensk bolagsstyrning. Koden började gÀlla frÄn och med den 1 juli 2005 och i Är presenteras de första bolagsstyrningsrapporterna.

Problem:Som en följd av flertalet omtalade företagsskandaler infördes nya direktiv för bolagsstyrning runt om i vÀrlden. Efter att Àven Sverige drabbades av bolagsstyrningsskandaler samt efter pÄtryckningar frÄn EU infördes Är 2005 ?Svensk kod för bolagsstyrning?. DÄ Koden nyligen implementerades i det svenska nÀringslivet befinner den sig fortfarande i ett tidigt stadium vilket innebÀr att den Àr under stÀndig granskning och utveckling. Det medför eventuellt att företagen Ànnu inte har anpassat sig efter Kodens direktiv.Syfte:VÄrt syfte med denna uppsats Àr att studera hur svenska börsnoterade företag uppfyller Kodens direktiv angÄende innehÄllet i Ärsredovisningens bolagsstyrningsrapport.Metod:Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr primÀrdata studerades i form av bolagsstyrningsrapporter frÄn de granskade företagens Ärsredovisningar.

Bakgrund:Under 2000-talets början uppdagades ett antal företagsbedrÀgeriskandaler. Till följd av dem började investerare att stÀlla allt högre krav pÄ företagens styrelser. I Sverige tog kodgruppen dÀrför fram svensk kod för bolagsstyrning. Enligt koden för svenskbolagsstyrning Àr syftet ?att förbÀttra styrningen av svenska bolag och ska utgöra god sed för bolagsstyrning?.

Syfte: Meningen med studien Àr att bidra med en större förstÄelse och förhoppningsvis nya insikter om konsumtionen av lyxprodukter inom matbranschen genom att integrera redan existerande teori med empiriskt material. Syftet Àr att ur ett företagsperspektiv beskriva hur en förstÄelse för konsumententbeteende kring exklusiva matprodukter kan anvÀndas i marknadsföringen av dessa produkter.Studien riktar sig till mÀnniskor, forskare samt organisationer som Àr intresserade av marknadsföring av lyxprodukter, men Àr Àven riktad till mÀnniskor med intresse för nutidens konsumtion. Vidare motiveras studien ur ett etiskt perspektiv genom att belysa fenomenet kring dagens konsumtion och göra konsumenter medvetna om drivkrafterna bakom sitt beteende.Problemformulering: Hur kan företag som sÀljer exklusiva matprodukter anvÀnda förstÄelsen för konsumenternas beteende i sin marknadsföring? Vad kan vara bakgrunden till att konsumenter vÀljer att konsumera högkvalitativa och exklusiva matprodukter? Hur kan företag kategorisera in dessa konsumenter i olika konsumentgrupper? Var och vid vilka tillfÀllen vÀljer dessa konsumenter att konsumera exklusiva matprodukter?Metod: Studien Àr en kvalitativ studie dÀr en kombinerad fall- och tvÀrsnittsstudie Àr genomförd. De data som samlats in och ligger till grund för studiens resultat och slutsats Àr genomförd genom litteraturstudier, intervjuer samt en frÄgeenkÀtundersökning.

Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet skakades USA av stora redovisningsskandaler. Som en följd av dessa skandaler infördes den amerikanska lagen SOX Ă„r 2002 för att Ă„terskapa förtroendet för bolagens finansiella rapporter. Även Sverige drabbades av redovisningsskandaler, frĂ€mst Skandia-affĂ€ren, vilket resulterade i att Bolagskoden uppkom. DĂ„ bolag agerar pĂ„ fler marknader Ă€n den inhemska kan problem uppstĂ„ med vilka redovisningsstandarder som bolagen skall efterfölja. Uppsatsen Ă€mnar undersöka om Bolagskoden bör harmoniseras med SOX, nĂ€r det gĂ€ller den interna kontrollen.

Den interna kontrollen utgör ett viktigt inslag för att sÀkerstÀlla attverksamheter bedrivs effektivt. I Sverige följer noterade aktiebolag somhuvudregel Svensk kod för bolagsstyrning (Koden), vilken innehÄller kravpÄ den interna kontrollen, men det kan ocksÄ bli aktuellt för svenska företagatt Àven följa andra lagar eller regler för intern kontroll. Den amerikanskalagen Sarbanes-Oxley Act (SOX) innehÄller omfattande krav pÄ den internakontrollen och mÄste följas av svenska företag som Àr noterade pÄamerikansk börs, eller som av annan anledning omfattas av den amerikanskalagen. Sektion 404 Àr den i sÀrklass mest uppmÀrksammade sektionen nÀrdet gÀller reglering av intern kontroll i SOX och sektionen stÀller, förutomkravet att företaget ska göra en bedömning av den interna kontrollen, Àvenkrav pÄ att ledningen ska uttala sig om denna i den amerikanskaÄrsredovisningen. För de flesta svenska företag som berörs av SOXaktualiserades uttalandet för första gÄngen för rÀkenskapsÄret 2006 vilkasamerikanska Ärsredovisningar publiceras under första halvÄret 2007.

Avslut. MÄnga bra artikeluppslag föds i den plötsliga reaktionen över nÄgot. SÄ Àven hÀr. En text i Göteborgs-Posten satte fart pÄ tankarna om hur romer egentligen behandlas i svensk media..

Bakgrund och problemdiskussion: Under Ärens gÄng har det intrÀffat flera företagsskandaler. Det har sett bra ut pÄ ytan men insidan har visat motsatsen. Fasaden kollapsar till följd av bristande kontroll. Intern styrning och kontroll och COSO:s Internal Controll ? Integrated Framework blir allt mer aktuellt för att fÄ ordning och reda.

Syftet för denna undersökning Àr att genom lÀromedelsanalys belysa hur lÀsförstÄelseaspekten behandlas inom SO- och NO-undervisningen. Datainsamlingen har bestÄtt av textanalys av ett antal lÀromedel i SO och NO, avsedda för skolÄr 7-9, samt kompletterande intervjuer med nÄgra lÀrare som anvÀnder de aktuella lÀromedlen i sin undervisning. I jÀmförelsesyfte har sedan diskursanalysen anvÀnts som analysmetod.Resultatet visar att lÀrarstöd för lÀsförstÄelseundervisning, direkt riktat mot lÀrobokstexten, endast förekommer i SO-lÀromedlen och dÄ frÀmst i lÀromedlet för samhÀllskunskap. Intervjuerna visar, inom bÄde SO och NO-diskursen, att kunskap om lÀsförstÄelseteorier Àr en viktig faktor för att lÀraren ska kunna undervisa eleverna om hur de ska förstÄ texten i respektive Àmne.En slutsats som kan dras Àr att det behövs mer kunskap om lÀsförstÄelse hos lÀrare i alla Àmnen och att ett samarbete om elevers lÀsning över ÀmnesgrÀnserna bör efterstrÀvas..

Företagsskandalerna i USA medförde att nya regler för redovisning infördes vilket kom att bli lagen Sarbanes-Oxley Act, SOX. Även Sverige har drabbats av diverse företagsskandaler som kan ha kommit att pĂ„verka nuvarande lagar och rekommendationer och i juli 2005 infördes rekommendationen Svensk kod för bolagsstyrning, Koden. NĂ€r det kommer till intern kontroll Ă€r varken lagen eller rekommendationen sĂ€rskiljt detaljerade vilket skapar mycket tolkningsutrymme för vad en bra intern kontroll Ă€r. BĂ„da regelverken bygger pĂ„ det internationellt vedertagna ramverket COSO-modellen vid tillĂ€mpandet av intern kontroll. Syftet med uppsatsen Ă€r att utifrĂ„n implementeringen av SOX och dĂ„ med fokus pĂ„ intern kontroll enligt COSO-modellen, undersöka vilka fallgropar svenska företag bör undvika vid tillĂ€mpningen av Koden.

Företagsskandalerna i Sverige och utomlands har skapat en förtroendekris och bolagsstyrningen har ifrÄgasatts. Svensk kod för bolagsstyrning har uppkommit i Sverige som ett led i att stÀrka tilltron till de svenska börsbolagen. Aktiebolagslagen (SFS 2005:551 kap. 8) behandlar styrelsens ansvar mot bolaget. HÀr uppges det dels att styrelsen har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen i bolaget, dels att styrelseordföranden har ett sÀrskilt ansvar jÀmfört med övriga ledamöter.

En vÀl fungerande aktiemarknad har stor samhÀllsekonomisk betydelse. Revision kan ses som en förutsÀttning för ett vÀl fungerande nÀringsliv och samhÀlle eftersom den ger trovÀrdighet Ät företagets finansiella information. För att förbÀttra förtroendet för företag efter ett antal redovisningsskandaler sÄ som Enron WorldCom, Skandia m.m. har nya standarder utvecklats som bl.a. har inneburit att internrevisionen har blivit mer omfattande.