Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning frÄn de företag som ocksÄ tillÀmpar Sarbanes-Oxley Act?UtifrÄn studiens frÄgestÀllning Àr huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt fÄ en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien Àr utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning frÄn de företag som ocksÄ tillÀmpar Sarbanes-Oxley Act?UtifrÄn studiens frÄgestÀllning Àr huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt fÄ en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien Àr utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning frÄn de företag som ocksÄ tillÀmpar Sarbanes-Oxley Act?UtifrÄn studiens frÄgestÀllning Àr huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt fÄ en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien Àr utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

VĂ„rterminen 2006.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning frÄn de företag som ocksÄ tillÀmpar Sarbanes-Oxley Act?UtifrÄn studiens frÄgestÀllning Àr huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt fÄ en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien Àr utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

Syftet med vÄr uppsats Àr först att ur revisorns perspektiv göra en jÀmförelse mellan svensk kod för bolagsstyrning och Sarbanes-Oxley Act avseende intern kontroll i svenska börsbolag. DÀrefter görs en analys av vilken utveckling som kan förvÀntas avseende svensk intern kontroll och svensk kod för bolagsstyrning..

 Inledning: Under 2000-talet har olika slag av bolagsskandaler uppmÀrksammats inom företags- och finansvÀrlden, som har kommit att pÄverka ekonomin och redovisningen en hel del. Bland dessa finns bland annat energibolaget Enron, telecombolaget Worldcom samt svenska bolaget Skandia. Effekterna av bolagsskandalerna Àr mÄnga och i vÀrsta fall kan företagsledarna fÄ handskas med fÀngelsestraff. Syfte: Syftet med studien Àr att granska begÄngna regelbrott i stora bolag samt jÀmföra de med varandra för att se vilka likheter och samband som finns kring bolagsskandalerna som uppstÄtt.Teori: I den teoretiska referensramen beskrivs teorier om bolagsstyrning, Svensk kod för bolagsstyrning, den svenska modellen för bolagsstyrning, agentteorin samt Sarbanes Oxley Act. Metod: Insamlingen av kvalitativ data har skett via sekundÀr datainsamling, exempelvis via artiklar, tidigare studier, Internet samt böcker. Slutsats: Det finns tydliga mönster mellan de begÄngna bolagsskandalerna som har undersökts i denna studie. Ett av de dessa Àr att ledningen i de flesta fall hÄller i trÄdarna. Motivet till de flesta brotten ligger i grund och botten pÄ att rÀdda bolaget frÄn att gÄ med förlust eller till och med i konkurs, eller att leva upp till stÀllda förvÀntningar pÄ exempelvis Wall Street. .

Uppsatsens övergripande syfte Àr att utröna förvÀntade effekter av Sarbanes Oxley Act sektion 404 för berörda svenska företag. Vidare skall en jÀmförelse mellan de berörda företagen och revisionsbyrÄernas uppfattning om eventuella för och nackdelar ske. Studien visar pÄ att revisorerna anser att Sarbanes Oxley Act sektion 404 uppfyller lagens övergripande syfte, det vill sÀga att öka förtroendet för den amerikanska aktiemarknaden. Vidare visar studien pÄ att företagen inte delar denna uppfattning. SÄledes skiljer sig de tvÄ kategoriernas Ät..

Flera Är av skandaler i stora internationella aktiebolag och sviket förtroende pÄ finansmarknaden har tvingat den amerikanska finansmyndigheten att ta till drastiska ÄtgÀrder i form av den nya lagstiftningen Sarbanes-Oxley Act. Innan Ärets slut ska den nya lagen tillÀmpas pÄ svenska bolag..

Som svar pÄ de mÄnga redovisningsskandalerna som intrÀffat i USA de senaste Ären utformades Är 2002 en ny lag, Sarbanes-Oxley Act. Lagen stÀller bland annat högre krav pÄ bolagens interna kontroller och finansiella rapporter. Sarbanes-Oxley Act tillÀmpas dock inte bara pÄ bolag i USA, utan Àven icke-amerikanska bolag som Àr registrerade hos SEC tvingas att följa lagens bestÀmmelser. Detta innebÀr att flera bolag i Sverige mÄste implementera lagen, som för icke-amerikanska bolag trÀder i kraft sommaren 2006.Vi ville med undersökningen förklara hur bolag i Sverige pÄverkas av Sarbanes-Oxley Act. UtifrÄn tre teorier; institutionell teori, agentteori och transaktionskostnadsteorin, har vi utformat propositioner som försökt förklara Sarbanes-Oxley Act:s pÄverkan pÄ bolagen.

Problembakgrund: Sarbanes Oxley Act Àr en amerikansk lagstiftning som tillkom Är 2002 som en reaktion pÄ de mÄnga företagsskandalerna under slutet av 1900-talet. Lagens syfte var att förebygga liknande skandaler samt att ÄterstÀlla förtroendet för företagen genom ökade krav pÄ deras interna kontroll.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att granska och beskriva vilka förÀndringar som implementeringen av Sarbanes Oxley Act, förkortad SOX, har medfört för Ericsson med fokusering pÄ företagets interna kontroll, samt att undersöka vad SOX kan ge för positiva och negativa konsekvenser.Metod: Den forskningsstrategi vi har anvÀnt oss av Àr fallstudie. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade djupintervjuer med anstÀllda pÄ Ericsson som Àr involverade i implementeringen av SOX. Vi har Àven intervjuat en konsult som har erfarenhet av att implementera SOX pÄ företag.Teori: I teoriavsnittet har vi redogjort för bolagsstyrning, agentteorin, intern kontroll samt sjÀlva regelverket Sarbanes Oxley Act.Slutsatser: Vi har i vÄr studie beskrivit hur Ericsson har genomfört införandet av regelverket för att uppnÄ de krav pÄ intern kontroll som SOX stÀller. Vi har kommit fram till att effekterna pÄ Ericssons interna kontroll har varit omfattande.

Lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002 instiftades efter flera redovisningsskandaler i olika företag i USA. Lagen syftar bland annat till att förstÀrka revisionsprocessen bl a genom förbud mot olika typer av konsultation. Sarbanes-Oxley Act Àr till skillnad frÄn den svenska koden för bolagsstyrning lag och gÀller direkt för 12 svenska företag, men Àven för uppskattningsvis 1000 svenska dotterbolag till utlÀndska företag som blir tvungna att tillÀmpa lagen frÄn och med den 15 juli 2006. SÄ hur har den svenska revisionen och de svenska revisorernas arbete förÀndrats och hur kommer den att förÀndras med implementeringen av Sarbanes-Oxley Act of 2002?För att svara pÄ ovanstÄende frÄga har denna studie utförts ur en deduktiv ansats, med induktiva inslag, dÀr Ätta propositioner utvecklats frÄn redan existerande teorier sÄsom agentteorin samt organisatorisk inlÀrningsteori.

A1204De senaste Ärens redovisningsskandaler som intrÀffat i USA har gett upphov till ett nytt regelverk, Sarbanes-Oxley Act, som syftar till att ÄterstÀlla investerarnas tilltro för finansmarknaden. Sarbanes-Oxley Act gÀller för alla bolag noterade pÄ amerikansk börs och pÄverkar dÀrmed svenska revisionsbolag som reviderar nÄgot av dessa bolag. Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 anger ett förbud för ett revisionsbolag att utföra icke-revisionsrelaterade tjÀnster till ett bolag som revisionsbolaget samtidigt reviderar. Den nuvarande svenska revisorslagen faststÀller inte ett sÄdant direkt förbud. DÀrigenom skapas intressanta frÄgestÀllningar om eventuella konsekvenser av Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 för svenska revisionsbolag och om det kan resultera i en ökning av revisorns oberoende i Sverige.

Börsnoterade bolag har ett stort ansvar att förvalta bolaget och skapa ett förtroende ut mot aktieÀgarna. Kraven har skÀrpts pÄ hur företag skall organisera och rapportera hela kedjan av bolagets styrning och interna kontrollsystem. För att förbÀttra den svenska bolagsstyrningen och dess interna kontroll, frÀmja förtroendet för nÀringslivet har ett förslag till ?kod? för bolagsstyrning presenterats, Svensk Kod för Bolagsstyrning. Studiens syfte Àr att beskriva ett antal börsnoterade företags uppfattningar kring god intern kontroll samt huruvida dessa företag anser att den interna kontrollen kan kvalitetssÀkras via Svensk kod för Bolagsstyrning, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.

Det nya millenniet inleddes med en av vÀrldens största redovisningsskandaler efter avslöjanden om redovisningsfusk och bedrÀgerier inom bolagsjÀtten Enron i USA. Konsekvenserna av det intrÀffade blev att allmÀnhetens förtroende för bolagsstyrning samt för revisorer har minskat. Som en direkt följd och pÄ vÀldigt kort tid införde USA hÄrdare lagstiftning i form av ?the Sarbanes Oxley Act? Det Àr en lag vars syfte Àr att stÀrka den interna kontrollen av finansiell rapportering.I Sverige har ocksÄ redovisningsskandaler intrÀffat. En omtalad skandal Àr Skandiaskandalen som intrÀffade Är 2003.