När företag får möjlighet att verka på en väl fungerande marknad med ett minimum av offentliga regleringar skapas samhällsekonomisk effektivitet. Samtidigt är förtroendet för företagen en viktig grundbult för samhällsekonomisk tillväxt - om förtroendet skadas minskar investeringsviljan, vilket på sikt skadar såväl företagens som samhällets tillväxt. Efter företagsskandaler som Enron, Trustor och Skandia har det skapats en diskussion om den interna kontrollen ? såväl nationellt som internationellt ? vilket lett till att regelverk, normbildning och praxis världen över har granskats och reviderats. Med bakgrund i detta har ?Svensk kod för bolagsstyrning? utvecklats i Sverige.

En metod för att angripa skatteflykt är genom tillämpning av skatteflyktsklausulen som stadgas i 2 § lagen mot skatteflykt. Skatteflyktsklausulen har kritiserats för bristen på förutsägbarhet ur ett rättssäkerhetsperspektiv med särskild hänsyn till legalitetsprincipen. Den 26 mars 2012 meddelade Högsta Förvaltningsdomstolen sin dom där svensk intern rätt tillämpades framför skatteavtalet mellan Sverige och Peru på ett skatteupplägg med ett utländskt holdingbolag. Om ett skatteavtal missbrukas i syfte att uppnå skattemässiga fördelar finns det i kommentarerna till OECD:s modellavtal vägledning som öppnar för internrättsliga angreppssätt mot skatteflykt. Däremot finns det en gräns för hur generellt utformade sådana motverkansregler får vara för motivera ett sådant åsidosättande om skatteavtalets fördelningsregler.

Många äldre tillbringar mycket tid i och omkring bostaden. Boendemiljön kan därmed sägas vara av vikt för äldres upplevelse av välbefinnande och livskvalitet. I föreliggande studie förstås boendemiljö i termer av såväl ett fysiskt som ett socialt rum. Båda dessa aspekter lyfts fram när livsvillkor för ett antal äldre boende i en svensk skärgårdsmiljö kartläggs. Fördelat på tre teman avhandlas vilka förutsättningar som utgör ramen för boendet, vilka värden som motiverar ett kvarboende samt vilka tankar som finns om åldrandets betydelse för den framtida boendesituationen.

På bara några år har svensk reklam gått från nionde plats till tjugotredje plats bland världens mest prisbelönade länder. Uttalanden i media om en försämrad traditionell svensk reklam påstås bero på ett flertal faktorer, den hårda konkurrensen om svensk talang inom reklam är en. Den digitala framgången visar å andra sidan en ny sida av svensk reklam; fyra av världens tio mest framgångsrika byråer inom digital kommunikation är svenska. Såväl yttre som inre mer branschspecifika krafter påverkar den svenska reklambranschen.Av uttalanden i media är det tydligt att förändringar ses på olika sätt. Det torde i sin tur ha en inverkan på hur en aktör med ledande befattning sedan förhåller sig till dessa i den egna verksamheten.

Efterfra?gan pa? tryckpapper minskar i och med att tryckt media ersa?tts av digitala alternativ sa? som la?splattor och internet. Detta pa?verkar svenska skogsbolag som tillhandaha?ller ra?varor fo?r produktionen. Svensk skogsindustri a?r en mycket viktig na?ring fo?r Sverige och studien a?mnar da?rfo?r underso?ka hur svensk pappersindustri hanterar den minskade efterfra?gan och i med det den nedga?ng den sta?r info?r.

Syftet med denna uppsats var att genom kvalitativa djupintervjuer av chefer och medarbetare studera, beskriva och förstå fenomenet utvecklingssamtal. Undersökningen genomfördes i en medelstor svensk försvarsindustri enligt en fenomenologiskt inspirerarad metodik. För att analysera studiens resultat utvecklades ett teoretiskt ramverk baserat på förväntansteori, moderna psykologiskakontraktoch Maslows behovshierarki. Studien visade att utvecklingssamtal fyller flera behov och har potential att öka medarbetarnas trivsel, engagemang och motivation. På motsvarande sätt kan dock utvecklingssamtal även skapa missnöje och sänka motivation om dess resultat upplevs som ett brott mot de informella psykologiska kontrakt som återfinns på arbetsplatsen.

Den ökade globaliseringen i dagens samhälle har lett till att det svenska näringslivet samarbetar allt mer med utländska partners för att ta vara på de fördelar som uppstår i och med detta fenomen.Ett av de asiatiska länder som haft ökade inköp från västvärlden är Kina. Under början av 1980-talet öppnades landet upp för handel med utlandet och många västerländska företag startade då fabriker i landet eller ingick joint venture med kinesiska företag. Än idag är Kina en stor och växande marknad som många västerländska företag vill etablera sig på för att kunna utnyttja dess låga materialkostnader och billiga arbetskraft. Det finns dock inte bara fördelar med att göra inköp från denna marknad utan också en del svårigheter som svenska företag bör vara medvetna om innan de ger sig in på den kinesiska marknaden.Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka generella och logistiska svårigheter som finns då medelstora svenska industriföretag gör inköp från Kina.Vi har i denna uppsats använt oss av en kvalitativ forskningsmetod då vi gjort ingående intervjuer med tre olika företag som gör inköp i Kina, dessa är: Industri AB, Aluminium AB och Metall AB. Vi har använt oss av ett deduktivt angreppssätt där vi har utgått från olika teorier som vi sedan jämfört med vår empiri för att hitta skillnader eller likheter dem emellan.I teorin har vi utgått från en modell som behandlar olika svårigheter som kan uppstå i samband med inköp från utlandet.

Syftet med uppsatsen är att skapa djupare förståelse för vilka skillnader som finns mellan finsk och svensk organisationskultur. Den avser att belysa utmaningar för en gemensam organisationskultur. Ytterligare ett syfte är att ge en teoretisk grund för vår magisteruppsats. Den kommer att utgöra en studie av organisationskulturen på ett finsk-svenskt företag med utgångspunkt i de nationella skillnaderna.  För att undersöka finsk och svensk kultur har vi utgått från tvärkulturellisten Geert Hofstedes (1980) modell om hur det med hjälp av fem dimensioner går att skilja nationella kulturer åt. Vi har likaså använt generella teorier om organisationskultur, samt litteratur om Finlands respektive Sveriges kultur.

Tidigare forskning har visat samband mellan språkanvändning och den uppfattning som kvinnor själva och samhället har om våld och övergrepp. Kvinnor som har blivit utsatta för våld och övergrepp möter ofta misstro och skuldbeläggande från omgivningen, vilket leder till att de inte blir trodda och att förövaren i många fall inte döms. I detta arbete undersöks hur en viss språkanvändning framställer våld och övergrepp på ett sätt som bland annat skuldbelägger offret, och vilka konsekvenser den språkanvändningen får. Metoden för arbetet är diskursanalys, och består av en textgranskning av domar från en svensk tingsrätt. Resultaten visar att rätten beskriver våld och övergrepp på ett sätt som leder till konsekvenser som att våldet döljs, förövarens ansvar minskas samt att offret skuldbeläggs.

Principen ?förorenaren betalar? utgår från att den som orsakat en skada på miljön ska ta ansvaret för avhjälpandet av skadan. Principen återfinns i miljöbalkens 2 kap. 8§ och dess närmare specificering i form av definitioner och undantagsregler återfinns i miljöbalkens 10 kap. Principen så som den kodifierats i svensk rätt har sin grund i internationell rätt och ett allmänt hållet ansvar för den som orsakat en skada.

This thesis serves to examine how manufacturing SMEs consider outsourcing. Furthermore, we aim to identify the main characteristics and patterns for these types of companies that can explain their rationale in such a decision. The chosen method for this thesis is abduction and selected research approach is multiple case studies. Seven case studies have been conducted at EAB AB, Esbe AB, Hörle Automatic AB, Pelly Industri AB, SGV Industrier AB, Swede-Wheel AB and Wulkan AB. Our findings have illustrated that although traditional outsourcing theory provides a good platform for explaining the rationale behind outsourcing decisions in SMEs, we have identified additional considerations that SMEs, operating as 2, 3 or 4-tier suppliers towards OEM-corporations, make.

I Sverige finns idag ett stort antal förorenade områden som är i behov av sanering för att förhindra skada på naturen och människors hälsa. Även inom EU har detta problem uppmärksammats och därför har det upprättats ett miljöansvarsdirektiv för att få förorenaren att ansvara för kostnaderna för saneringen av dessa områden. Syftet med uppsatsen var att granska regeringens implementering av miljöansvarsdirektivet i svensk rätt. För att nå resultatet har i första hand granskat regeringens proposition, ett utvidgat miljöansvar, och miljöansvarsdirektivet. Vidare har vi även behandlat lagtext, SOU, praxis och doktrin.

Bakgrund och problem: IAS 1 innehåller krav på att företag skall lämna upplysningar om deviktigaste bedömningar företag gör vid tillämpning av dess redovisningsprinciper samt viktigakällor till osäkerhet i uppskattningar. Detta krav innefattas av punkterna 113 och 116.Information av denna typ är för företag en balansgång mellan öppenhet och att kunna behållakonkurrensfördelar. Kravet var efter implementeringen av IFRS år 2005 nytt för svenskanoterade bolag. Det förekommer mer eller mindre lyckade försök att förverkliga tankenbakom upplysningskravet. Ett problem för företag kan vara att kartlägga vad som egentligenutgör ett osäkert antagande.Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga de områden gällande IAS 1 punkt 113 och 116 somföretag upplyser om.

Med denna uppsats har vi velat kombinera våra kunskaper inom filmvetenskapen med våra kunskaper i företagsekonomi, då speciellt marknadsföring. Vi delar upp film efter två olika begrepp, high concept och low concept. Kärnan i high concept är att filmen ska vara säljbar och att handlingen ska vara så enkel att den går att beskriva med ett fåtal ord. Användandet av kända skådespelare samt uppföljare som surfar på tidigare succéer är vanliga knep. De storsäljande Hollywoodfilmerna, även kallade Blockbusters, är ofta i detta format.

The purpose of this essay is to shed some light upon the children who grew up in Sweden after their parents fled the war in former Yugoslavia. Did the parents spread their own opinions about the other ethnicities which they fought against in the war to the children, even though they live in a new country? And if so, was it an act of patriotism for the country they once lived in and who was to blame for the war? Did the children who grew up in Sweden share the same attitudes as their parents? To find out about this we used interviews with four people, all with heritage from former Yugoslavia, Bosnia and Croatia. What we found out was that the thoughts from the parents partially were passed down to their children, even though the children thought that they had formed their own opinions. In this case the thoughts didn?t relate to any kind of patriotism or who to blame for the war, they rather believed that they shouldn?t blame the other ethnic groups for the war.