Sökresultat:
6993 Uppsatser om Svensk idéhistoria - Sida 25 av 467
Genetiska metoder i svensk hundavel
Syftet med studien Àr att sammanstÀlla information kring genetiska metoders roll i svensk hunduppfödning. Studien innehÄller ett historiskt perspektiv pÄ dagens genetiska pool, hÀlsotillstÄndet hos svenska rashundar, genetiska sjukdomar bland hundar, samt i vilken utstrÀckning vi kan pÄverka hundens hÀlsotillstÄnd och mentala tillstÄnd. Det finns olika typer av urvalsmetoder som anvÀnds i hunduppfödning sÄsom markörbaserat test, mutationbaserat test samt traditionell fenotypbaserad avel. Studien har för avsikt att inkludera flera perspektiv dÄ genetiska tester och hundavel pÄverkas av ett flertal aktörer, sÄsom Svenska Jordbruksverket, Svenska Kennelklubben, hunduppfödare, rasklubbar och laboratorier. Beroende pÄ hur man tolkar Jordbruksverkets föreskrifter frÄn 2008, kan Jordbruksverket och Svenska Kennelklubben vara pÄ kollisionskurs.
Att mÀkla pÄ Franska Rivieran som svensk till svenska kunder. Vad skiljer sig frÄn att mÀkla i Sverige?
Att mÀkla pÄ Franska Rivieran som svensk till svenska kunder skiljer sig frÄn att mÀkla i Sverige. Exempel pÄ det Àr att man anvÀnder sig av ett juridiskt ombud, en notarie vid kontraktsskrivning i Frankrike. DÀr förekommer heller inte budgivning dÄ detta Àr olagligt. IstÀllet förekommer ofta prutning mellan köpare och sÀljare. MÀklaren arbetar Àven ofta nÀrmare köparen Àn i Sverige, dÄ man hjÀlper denne med kringtjÀnster som t.ex.
Att mÀkla pÄ Franska Rivieran som svensk till svenska kunder. Vad skiljer sig frÄn att mÀkla i Sverige?
Att mÀkla pÄ Franska Rivieran som svensk till svenska kunder skiljer sig frÄn att mÀkla i Sverige. Exempel pÄ det Àr att man anvÀnder sig av ett juridiskt ombud, en notarie vid kontraktsskrivning i Frankrike. DÀr förekommer heller inte budgivning dÄ detta Àr olagligt. IstÀllet förekommer ofta prutning mellan köpare och sÀljare. MÀklaren arbetar Àven ofta nÀrmare köparen Àn i Sverige, dÄ man hjÀlper denne med kringtjÀnster som t.ex.
Lagerhanteringssystem för hjÀrtkliniken i Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
Denna processbeskrivning syftar till att med utgÄngspunkt i kökstrÀdgÄrdens historia och skogstrÀdgÄrdens principer utforma ett förslag till en kökstrÀdgÄrd med flerÄriga vÀxter. TrÀd, buskar och perenner med Àtliga delar och som Àr hÀrdiga i zon 3 har anvÀnts till förslaget. Genom studier av skogstrÀdgÄrdens principer och kökstrÀdgÄrdens historia har jag kommit fram till en utformning som Àr gemensam för tre olika tidsepoker och som, för att den ska bli lÀttskött, stödjer sig pÄ skogstrÀdgÄrdens principer. De trÀd, buskar och perenner som anvÀnts för gestaltningsförslaget har spaltas upp i vÀxtlistor dÀr de vÀxter som var specifika för den enskilda tidsepoken finns i ett kvarter. Det Àr tre kvarter med typiska vÀxter för varje tidsepok och ett kvarter med specifika skogstrÀdgÄrdsvÀxter.
En jÀmförelse mellan elektroniska journalsystem för öppenvÄrden
Denna processbeskrivning syftar till att med utgÄngspunkt i kökstrÀdgÄrdens historia och skogstrÀdgÄrdens principer utforma ett förslag till en kökstrÀdgÄrd med flerÄriga vÀxter. TrÀd, buskar och perenner med Àtliga delar och som Àr hÀrdiga i zon 3 har anvÀnts till förslaget. Genom studier av skogstrÀdgÄrdens principer och kökstrÀdgÄrdens historia har jag kommit fram till en utformning som Àr gemensam för tre olika tidsepoker och som, för att den ska bli lÀttskött, stödjer sig pÄ skogstrÀdgÄrdens principer. De trÀd, buskar och perenner som anvÀnts för gestaltningsförslaget har spaltas upp i vÀxtlistor dÀr de vÀxter som var specifika för den enskilda tidsepoken finns i ett kvarter. Det Àr tre kvarter med typiska vÀxter för varje tidsepok och ett kvarter med specifika skogstrÀdgÄrdsvÀxter.
"BÄtsman, du Àr min egen lilla lusehund" : En analys av relationen mellan barn och djur i fem verk av Astrid Lindgren
Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, frÄn och med 1954 till och med idag (2014), har inte föresprÄkat ett moraliskt perspektiv pÄ historieÄtergivningen. Detta baseras pÄ nio olika skolböcker, varav fem av böckerna Àr författad under den nu rÄdande lÀroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. NÀstan ingen fokus har legat eller ligger pÄ hur denne kung var mot sina undersÄtar ur ett moraliskt perspektiv. DÀremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med mÄnga uppror och hur Sverige ?befriades? frÄn Danmark.
Kommunal psykiatri - Organisationsutveckling i en svensk kommun
Den förste januari 1995 genomfördes psykiatrireformen som skulle stÀrka psykiskt sjukas möjlighet att leva ett integrerat liv med hög livskvalitet. Hur blev det? Uppsatsen behandlar hur organisationsutvecklingen kring psykiatrin ser ut idag i en svensk kommun relaterat till reformens mÄl och visioner. I resultatredovisningen beskriver, analyserar och granskar vi planeringen och genomförandet av reformen i Staffanstorps kommun vilket dels innefattar de olika insatser som finns samt den organisationsstruktur som finns inom den kommunala psykiatrin.
VÀsterlandet i historielÀroböcker : En studie av hur historielÀroböcker pÄ gymnasiet skildrar VÀsterlandet jÀmfört med den övriga vÀrlden.
Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur historielĂ€roböcker pĂ„ gymnasiet skildrar VĂ€sterlandet jĂ€mfört med övriga vĂ€rlden. LĂ€roböckerna Ă€r en viktig kunskapsförmedlare i skolan, sĂ€rskilt i Ă€mnet historia. En kritisk lingvistisk metod har anvĂ€nts för att studera relationen mellan VĂ€sterlandet och den övriga vĂ€rlden i historielĂ€roböcker och upptĂ€cka perspektiv och ideologiska budskap som inte Ă€r uppenbara frĂ„n början. Resultatet visar att de icke vĂ€sterlĂ€ndska samhĂ€llena fĂ„r vĂ€ldigt liten plats i historieböckerna vilket gör att mĂ„nga centrala vĂ€rldshistoriska skeenden inte berĂ€ttas och boken blir dĂ„ delvis eurocentrisk genom att de centrala vĂ€rldshistoriska ögonblicken för det mesta tillskrivs VĂ€sterlandet. Eurocentrisismen upprĂ€tthĂ„ller VĂ€sterlandets hegemoni genom att förfalska en historia som pĂ„pekar vĂ€sts skiljaktigheter mot Ăsterlandet.
LÀs- och skrivundervisningEn studie av de yngre elevernas lÀrande pÄ en svensk skola i södra Spanien
AbstractUppsatsen beskriver en studie av de yngre elevernas lÀrande pÄ en svensk skola i södra Spanien. Studien bygger pÄ observationer, intervjuer och diagnostiseringar. Studien har följande problemprecisering: Hur bedriver svensklÀraren lÀs- och skrivundervisningen och hur ser de yngre elevernas lÀrande ut relaterat till lÀrarens undervisning? Min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) genomfördes pÄ en svensk skola i södra Spanien under fem veckor. För att fÄ information om elevernas lÀs- och skrivförmÄga genomfördes observationer och intervjuer med en svensklÀrare och sex elever.
En analys av hur lÀroböcker i gymnasiekursen Historia 1a1 skildrar mekanismer bakom den globala resursfördelningen
LÀroboken Àr, bortsett frÄn lÀrare och elever, den faktor som pÄverkar undervisningen iskolan allra mest. Tidigare forskning visar att lÀrare ofta vÀljer att förlita sig pÄ attlÀroböckerna uppfyller lÀroplanens och Àmnesplanernas mÄl. En del av det centralainnehÄllet i gymnasiekursen Historia 1a1 skall enligt Àmnesplanen vara att eleverna lÀrsig om globala förÀndringsprocesser och hÀndelser under 1800- och 1900-talen, blandannat den globala resursfördelningen.Föreliggande studies huvudsakliga syfte var att studera hur mekanismerna bakom denglobala resursfördelningen skildras i historielÀroböcker för gymnasiet. Teorin baseradespÄ Immanuel Wallersteins vÀrldssystemteori enligt vilken lÀnder kan delas in i kÀrna,periferi och semiperiferi. KÀrnan suger, genom att importera billiga resurser och billigtarbete, Ät sig rikedomar frÄn periferin och semiperiferin.
?Vad gjorde kvinnorna nÀr mÀnnen skrev historia?? : En analys av gymnasieskolans lÀroböcker i historia
During our teacher training, focusing on history and Swedish at further education level, we have noticed a discrepancy in the way history is portrayed in further education and higher education literature. Accounts of historical ideas, events and developments have often wrongly been depicted as non-gender specific, that is, of equal relevance to both men and women. To what extent is it made clear in further education textbooks that Rousseau?s treatise on education was exclusively aimed at the male gender, and how are the gender-specific aspects of his ideas described? What role and space are set aside for women in the accounts of the struggle for the universal right to vote in Sweden at the turn of the century in 1900, and how is the unions? initial exclusion of female workers portrayed? Focusing on the above historical events and developments, this study aimes to examine whether or not gender-specific issues are described as gender neutral in a selection of history textbooks for further education published in Sweden between 1982 and 2003..
Betyg i Àmnet idrott och hÀlsa hos elever med utlÀndsk bakgrund : spelar skolans etniska samansÀttning nÄgon roll?
SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:Syftet med vÄr studie har varit att jÀmföra genomsnittspoÀngen för Àmnesbetyget i idrott och hÀlsa hos elever med svensk respektive utlÀndsk bakgrund i tvÄ olika skolor med skilda etniska sammansÀttningar.FrÄgestÀllningarna var följande: Skiljer sig genomsnittspoÀngen i idrott och hÀlsa Ät hos elever med utlÀndsk bakgrund vid jÀmförelse mellan en skola som domineras av elever med svensk respektive utlÀndsk bakgrund? Skiljer sig betygsgenomsnittspoÀngen i idrott och hÀlsa Ät hos elever med svensk bakgrund vid jÀmförelse mellan en skola som domineras av elever med svensk respektive utlÀndsk bakgrund? Hur uppfattar de intervjuade lÀrarna i idrott och hÀlsa att utlÀndsk hÀrkomst hos eleverna pÄverkar deras deltagande och prestation i Àmnet? Hur uppfattar elever med utlÀndsk bakgrund att deras deltagande och prestationer bedöms?Metod:Vi har valt att göra en undersökning av genomsnittspoÀngen i idrott och hÀlsa pÄ tvÄ grundskolor i nordvÀstra Stockholm. Undersökningen av genomsnittspoÀngen baserades pÄ data frÄn lÀsÄret 2005. Vi tittade pÄ betyget i idrott och hÀlsa i Ärskurserna 8 och 9. Total samlades 290 betyg, varav 124 betyg frÄn den utlÀndskdominerade skolan och 166 betyg frÄn skolan som dominerades av elever med svensk bakgrund.
"En rasist delar in? : En textanalys av hur lÀroböcker behandlar begreppet rasism
Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀroböcker i historia och samhÀllskunskap för grundskolans senare Är behandlar begreppet rasism dÄ man talar om imperialism och invandring. I studien undersöktes hur rasism relateras till nÀmnda Àmnen, hur begreppet rasism anvÀnds samt huruvida fram-stÀllningen frÀmjar ett lÀrande för att leva tillsammans. För att besvara studiens frÄgestÀllningar anvÀndes en kvalitativ textanalys av tre lÀroböcker i samhÀllskunskap och fyra lÀroböcker i historia. Resultatet visade att lÀroböckerna sÀllan anvÀnde eller förklarade begreppet rasism men att rasism ofta knöts till individen. Resultatet visade ocksÄ att lÀroböcker gjorde tydlig skillnad pÄ ?vi? och ?de andra? och dÀr ?de andra? gavs negativa attribut.
?Ohistoriskt mög? - Kontrafaktisk historia som pedagogisk metod
Vi ville undersöka nÄgra svenska gymnasielÀrare i historias attityder till att lÄta sina elever arbeta kontrafaktiskt. Vilka svÄrigheter de ser med arbetet, hur de arbetar eller kan tÀnka sig att arbeta med det och om de sÄg nÄgra specifika för- eller nackdelar jÀmfört med mer traditionell undervisning? För att ta reda pÄ detta utförde vi kvalitativa intervjuer med
yrkesverksamma lÀrare. Vi hörde inte av oss pÄ förhand om huruvida de arbetat kontrafaktiskt tidigare och vi vÀntade oss en viss skepsis mot arbetssÀttet. Men vad vi fann var att Àven om inte alla medvetet arbetat med det sÄ var alla insatta i, och positiva till, metoden.
Elina i de gröna drakarnas land: Helgelseförbundets missionÀrer i Kina 1940-1944: perspektiv pÄ vardagslivet
Studiens syfte har varit att, utifrÄn ett hermeneutiskt angreppssÀtt, undersöka Helgelseförbundets kinamission 1940-1944 med avsikt att besvara frÄgestÀllningarna: Vad var syftemÄlet med kinamissionen, utifrÄn vilka villkor arbetade missionÀrerna, hur sÄg fÀltverksamheten och missionÀrsgruppens struktur/mentalitet ut? Samt: hur sÄg det ?Vardagliga livet? pÄ en av stationerna ut ur ett enskilt perspektiv och varför sÄg det ut som det gjorde? Undersökningsresultaten ger slutsatserna att den kinesiska folkmÀngden var primÀrt syftemÄl, att uppdragsvillkoren utgick frÄn medlems-och missionsfordringar, att fÀltverksamheten bedrevs pÄ 13 huvudstationer av totalt 32 missionÀrer och att helhetsintrycket av verksamheten utgörs av trötthetskÀnslor och negativa vÀrderingar och att detta Àven gÀller det enskilda missionÀrsperspektivet som, förutom social gemenskap, förmedlar bilden av vardaglig svensk kultur. De slutsatser som dras Àr Àven: att de negativa vÀrderingarna bl. a. Àr resultatet av dÄligt anpassade medlemsfordringar i förhÄllande till landet och dess situation, att tröttheten bl.