Under säsongen 2013/2014 arbetade fyra kvinnliga ledare på högsta position inom svensk elitishockey vilket motsvarade 15 procent. Riksidrottsförbundets jämställdhetsmål är att andelen representanter från vardera kön ska vara minst 40 procent. Varför innehar så få kvinnor ledande positioner inom svensk elitishockey?Frågan besvaras genom att intervjua de kvinnliga chefer som tagit sig in i organisationerna och därav få ökad förståelse för kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch. Tidigare forskning visar på att kvinnor som försöker klättra i karriären möts av ett normativt motstånd vilket påvisas i teorierna om ?tokens? och glastaket.

Vi presenterar i detta arbete ett förslag på kursupplägg för att undervisa emancipatoriskt i historia på gymnasiet. Tanken med vårt förslag är att utforma en undervisning som kopplar elevens livsvärld tillbåde nutid och dåtidshistoria. Syftet med detta kursupplägg äratt jobba innanför ramarna för gy 11 men ge ett nytt sätt att bedriva historieundervisning på. Historiemedvetande, emancipation, den dubbla tankeprocessen och Biestas trefunktionsmodell ärde centrala teoretiska begreppen för detta utvecklingsarbetes utformning och utvärdering. Kursupplägget är uppbyggt utefter en kronologisk historieförmedling i enlighet med den som förespråkas i läroplanen.

Problem:       Ekonomiska företagsskandaler runt om i världen har lett till att många länder har infört så kallade bolagskoder för bolagsstyrning för att få en bättre styrning i bolag och för att öka förtroendet till investerare. I Sverige har en bolagsstyrningskod funnits sen år 2005 och gällt för större börsnoterade bolag. Svensk Kod för Bolagsstyrning har nu reviderats och har börjat gälla för mindre börsnoterade bolag från och med 1 juli 2008. En studie har utförts för att ta reda på hur tre av dessa mindre börsnoterade bolag ser på införandet av bolagskoden och hur de tror att dem kommer påverkas av den.Syfte:            Syftet med uppsatsen är att undersöka hur tre mindre svenska börsnoterade bolag ser på införandet av den svenska bolagskoden och hur de tror att de kommer att påverkas av regelverket. Vi har också valt att belysa vad andra insatta personer i ämnet har att säga om bolagskoden för att få en helhetsbild av ämnet.  Metod:       Insamlingen av empirisk data har skett genom en kvalitativ metod där vi har intervjuat både insatta personer på området och de berörda företagen.

Uppsatsen Ett ämne i tiden? - En studie över hur ämnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli ämnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har påverkat religionsämnets kursplaner och mål.För att uppnå syftet har följande fråga besvarats:Hur har ämnet biblisk historia och katekes förändrats och utvecklats från 1842 till 1994?Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som använts är bland annatAlgotsson Från katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och värdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrågor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhälle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsämnet har anpassats och formats i takt med tiden.Från att på 1800-talet endast innehålla den evangelisk-lutherska läran har religionsämnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsåskådning. Den röda tråden i undervisnings ochläroplaner har varit etik.

Syftet med uppsatsen är att generera kunskap om skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. Det teoretiska syftet är att testa ifall det går att mäta skillnader i förhandlingsstil inom kulturella kluster. Med en kvantitativ forskningsansats har vi undersökt skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. För datainsamling använde vi en elektronisk enkät som vi skickade till 305 chefer på svenska dotterbolag i Danmark. Vårt teoretiska perspektiv består av Ghuaris teoretiska ramverk för förhandling som ligger till grund för den ytterligare fördjupningen i Salacuses tio kulturella dimensioner som påverkar förhandlingen.

Uppsatsens syfte var att belysa och analysera ideologiska samt vetenskapsbaserade aspekter kring den kontroversiella metadonbehandlingen, för att öka förståelsen för dagens pågående debatt. Uppsatsens frågeställningar var:· Hur har utformningen av och debatten kring metadonbehandlingen sett ut från 1960-talet och fram till 2000-talet?· Hur kan denna utformning och debatt förstås?För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har texter av olika slag studerats, veten-skapliga avhandlingar, facklitteratur, texter framställda av olika myndigheter och tidningsar-tiklar, av vilka sedan valda delar har analyserats och diskuterats utifrån en ideánalytisk ideal-typisk indelning. Debatten kring metadonbehandlingen har studerats ur ett tidsperspektiv, i ett försök att täcka svensk narkotikapolitisk utveckling i relation till metadonbehandlingen mel-lan åren 1960-2005. Litteraturstudiens resultat visade bland annat att svensk narkotikapolitik under perioden utvecklats i en alltmer restriktiv och repressiv riktning, medan utvecklingen av substitutionsbehandling med metadon för opiatmissbrukare tenderar ha lett till allt färre restriktioner och en ökande tillgänglighet för brukarna.

The purpose of this essay is to investigate why the two Swedish municipalities of Frykerud and Östmark were the only municipalities in Värmland that were forcibly merged by the state during the ?Municipality block reform? of 1971, and whether local identities played a role in the resistance against this reform.     The study is designed as a comparative case study and builds on both history and political science to analyze the topic from a broader perspective. Based on the research situation three theoretical theses have been formulated, the durability of which will be tested in the analysis part of the essay.    The study notes that Frykeruds resistance against the ?Municipality block reform? started when the reform prevented a planned retirement home construction in the municipality. In the analytical part of the essay, the author discusses how the discontent can be interpreted as symptomatic of bourgeois centralization resistance, as well as being due to the fact that traditional, local self-government as a political subject was perceived as threatened.

?I have a dream that one day on the red hills of Georgia, the sons of former slaves and the sons of former slave owners will be able to sit down together at the table of brotherhood.? Martin Luther Kings jrs. starka stämma ekade ut ur högtalarsystemet och de 250 000 medborgarrättsaktivisterna som var samlade vid George Washington monumentet i USA:s huvudstad  instämde i ett jublande bifall. Året var 1963 och Martin Luther King jr., hade i nio år varit känd som den amerikanska medborgarrättsrörelsens främste talesman, när han i sitt tal till det amerikanska folket yttrade sin vision för det amerikanska samhällets framtid.     Denna uppsats beskriver det afro-amerikanskafolkets historia, från slaveriets bojor i de Nordamerikanska kolonierna i slutet av 1600-talet, till kampen för fullständiga medborgerliga rättigheter i 1950- och 60-talets USA.

Något som alltid uppmärksammas i media och hos allmänhet är då polisen brukat sitt skjutvapen i tjänsten. Vi uppmärksammade att svensk polis rätt att använda skjutvapen skiljer sig från sina finska kollegors vilket gjorde oss intresserade av att titta närmare på detta. Det vi reagerade på var att det som reglerar polisens rätt att använda skjutvapen i Sverige är väldigt gammalt i jämförelse med den finska motsvarigheten som ständigt har uppdaterats. Det vi valt att undersöka är vad som reglerar polisens rätt att skjuta samt hur skjutvapenanvändningen och den efterföljande dokumentationen ser ut i dessa båda länder. Vi har gjort en sammanställning av vissa likheter och skillnader som finns mellan svensk och finsk polis vad gäller skjutvapenanvändning.

Denna uppsats ämnar undersöka vilka kulturskillnader som finns i svensk-danska affärsrelationer och hur dessa kan hanteras. Ämnet är aktuellt av många orsaker, bland annat har företagssamheten över nationsgränsen ökat allt mer, inte minst på grund av Öresundsbron.För att uppfylla syftet till uppsatsen har sju personer från både Sverige och Danmark intervjuats. Dessa personer har alla erfarenhet av svensk-danska affärsrelationer. För att lättare kunna urskilja och förstå skillnaderna mellan ländernas affärskulturer har Hofstedes fem kulturdimensioner använts. Den egna studien har kompletterats med en liknande studie gjord av Alvesson, Henriksson och Lind samt en nyligen utgiven rapport i ämnet från Svenska Exportrådet.Resultatet av uppsatsens empiriska undersökning är att även om Sverige och Danmark har många likheter så finns vissa skillnader i affärskulturerna.

Bakgrund: Under 2000-talet har många av klubbarna i både Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet elitidrottsklubbar har gått från att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag används för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher är riskkapital där riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen påverkas dock av regelverk som potentiellt sett begränsar elitidrottsföretagens möjligheter att använda riskkapital.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera om elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital.Metod: Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer har genomförts med representanter från tio elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey.Resultat: Studien visar att elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey bör kunna använda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. Gällande regelverk, 51-procentsregeln, hämmar dock klubbarna i användningen av riskkapital, då riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begränsas.

I denna studie undersöks hur romer som tigger framställs i svensk dagspress. Med hjälp av en kritiskdiskursanalys har artiklar från olika tidningar analyserats för att upptäcka vilka stereotyper som framställsi den svenska dagspressen. Empirin baseras på 21 artiklar från tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheteroch Svenska Dagbladet. Utifrån en socialkonstruktionistisk utgångspunkt har vi valt teorierna?stereotyping? och andrafiering.

Den tilltagande globaliseringen ställer nya krav på juridiken och nationella beteenden ersätts av gemensamma tillvägagångssätt. Internationella regelverk i form av UniP och PECL aktualiserar frågan om vilken betydelse dylika regelverk har för svensk nationell rätt. Den situation som behandlas i uppsatsen är den då två parter har ingått förhandlingar men avtal av olika anledningar inte slutits. Syftet med uppsatsen är att redogöra för det prekontraktuella ansvaret inom svensk rätt samt enligt bestämmelserna i de internationella regelverken UniP och PECL. Detta i avsikt att med utgångspunkt i tre rättsfall, göra en jämförande analys och söka utröna likheter och skillnader avseende ansvaret i situationer då parter förhandlat men avtal inte kommit till stånd.

AbstractDenna C-uppsats i journalistik heter Författare från den afrikanska kontinenten i pressen ? framställning under 2012 och 2013 och är skriven av Jonas Carlsson. Det har funnits en debatt inom media om hur kulturutövare från Afrika framställs i media. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur författare från den afrikanska kontinenten framställs i svensk dagspress på dess nätupplagor, alltså vilka diskurser finns det kring dessa författare? Frågeställningarna är:Hur framställs författare från den afrikanska kontinenten i den svenska dagspressens nätupplagor 2012-2013?På vilket sätt får författare från den afrikanska kontinenten komma till tals i artiklarna?Hur framträder dikotomin vi/dom i artiklarna och hur leder detta i så fall till utestängning/integrering av författarna? En huvudsaklig teori är postkolonial teori som behandlar hur synen på folk från Afrika har sett ut före, under och efter kolonialtiden.

I andra delen, av de två delar som texten består av,  beskriver  författarensina upplevelser från en vistelse i Belgrad. Del I handlar om ett års vistelse under 1977 och del två om ett återbesök 2014. I del II har författaren beskrivit sina upplevelser som kretsar runt stadens konstliv, arkitektur och historia..