Syftet Àr att undersöka och beskriva hur arbetet mot krÀnkande behandling och mobbning i grundskolan ser ut och hur verksamma pedagoger och ledning upplever arbetet med likabehandlingsplaner och den metod de anvÀnder..

Mobbning Àr ett problem som framför allt finns i skolans miljö och som kan leda till allvarliga konsekvenser för alla inblandade. DÄ begreppet har olika definitioner, kan det dessutom vara svÄrt att upptÀcka. Den svenska skolan Àr obligatorisk och det förebyggande arbetet mot mobbning som dÀr bedrivs Àr dÀrför viktigt. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en skola definierar begreppet mobbning och om det pÄverkar det arbetssÀtt som anvÀnds för att motverka mobbning. Undersökningen Àgde rum pÄ en grundskola med Ärskurserna F-6, dÀr individuella intervjuer genomfördes med rektorn och tvÄ av skolans pedagoger.

VÄrt syfte med det hÀr arbetet har varit att skapa ett förebyggande och motverkande ÄtgÀrdsprogram mot mobbning. De data vi anvÀnt oss, för att kunna utforma detta ÄtgÀrdsprogram, har varit tidigare forskning inom detta specifika omrÄde, lagstiftningar och förordningar, skolans styrdokument samt annan litteratur som behandlar Àmnet. Vi har fördjupat oss i de delar som har berört mobbningsbegreppet samt studerat de olika modeller som redan finns för att motverka och förebygga mobbning. Detta för att hÀrigenom kunna utforma vÄrt ÄtgÀrdsprogram. Resultatet blev KRAM (namnet symboliserar Kamratskap ? RÀttvisa ? Ansvar ? MedmÀnsklighet) ett ÄtgÀrdsprogram som innehÄller sÄvÀl förebyggande som aktiva ÄtgÀrder mot mobbning..

Syftet med min studie Àr att undersöka om det finns skillnader hur elever i skolor med olika etniska sammansÀttningar ser pÄ skolmobbning samt hur dessa elever uppfattar hur skolmobbningen hanteras av de vuxna pÄ skolan. Den ena skolan har störst andel elever med svensk bakgrund och den andra har flest elever med invandrarbakgrund och mÄnga olika etniciteter.Undersökningen Àr utförd genom en enkÀtundersökning med slutna och öppna frÄgor.Resultatet visar att det finns en skillnad mellan de olika skolorna. I den skolan som har fÄ etniciteter Àr mobbningen mer av psykologisk karaktÀr medan det pÄ den andra skolan förekommer mer fysik mobbning.Den ?svenska? skolan tror att olika etniciteter kan vara en grund för mobbning.Den andra skolan med mÄnga etniciteter har fler elever som Àr eller har varit mobbade.Det visar sig vara en skillnad pÄ vilka som upptÀcker mobbning. I den skolan med stor etnicitet Àr det kompisarna som oftast stoppar mobbningen och i den andra Àr det lÀrare.Slutligen anser bÄda skolorna att lÀrarna borde börja se och höra för att mÀrka mobbningen som för eleverna Àr uppenbar. .

Syftet med studien Àr att undersöka vilka metoder samt likabehndlingsplaner skolorna anvÀnder sig av, och hur dessa fungerar i arbetet mot mobbning. Bakgrunden till studien Àr den stora förekomst av mobbning som finns i skolans vÀrld och hur försöken till att bekÀmpa mobbningen gÄr till. Metoden för studien bygger pÄintervjuer gjorda me dtvÄ rektorer frÄn tvÄ kommuner. I intervjuerna stÀlldes frÄgor om hur skolorna arbetar förebyggande mot mobbning och hur eleverna onvolveras i detta arbete. Resultatet visar bland annat att de berörda skolornaanvÀnder sig av likabehandlingsplaner och egna mobbningsmodeller i sitt arbete för att minska och förebygga mobbning.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur olika skolors resurser pÄverkar arbetet mot mobbning. Syftet med detta arbete var att belysa vad som framstÄr som betydelsefullt att ta fasta pÄ i ett förebyggande arbete mot mobbning samt att förstÄ vilka möjligheter och svÄrigheter som kan kopplas samman med olika förutsÀttningar att bedriva ett förebyggande mobbningsarbete och agerande vid mobbningsfall pÄ tvÄ olika skolor. Jag anvÀnde mig av ostrukturerade intervjuer pÄ tvÄ olika skolor för att fÄ fram informanternas syn pÄ deras arbete. Alla informanter var överrens om att definitionen av mobbning Àr att nÄgon eller nÄgra vid upprepade tillfÀllen utsÀtts för verbala, fysiska eller psykiska handlingar. Resultatet frÄn studien visar att arbetssÀtten Àr likartade oavsett resurser och att samma svÄrigheter i arbetet mot mobbning upplevs pÄ bÄda skolorna.

Mobbning Àr vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker pÄ lÄgstadiet. Studien bygger pÄ kvalitativ forskning dÀr 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda pÄ varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstÄr. Resultaten frÄn studien har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur en grundskola i VÀstmanland arbetar för att förebygga och ÄtgÀrda mobbningen pÄ skolan. Studien belyser Àven elevernas upplevelse av förekomsten mobbning och krÀnkande handlingar pÄ skolan. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med tvÄ pedagoger och sex elever ur Ärskurs 7-9. Resultatet av intervjuerna visade att det fanns stora brister i arbetet med genomförandet av skolans likabehandlingsplan samt brister i sÄ vÀl det förebyggande som ÄtgÀrdande arbetet mot mobbning. Skolan anvÀnder sig av Farstametoden, vilket Àr ett ÄtgÀrdande program mot mobbning.

Internet Ă€r idag en del av ungdomars vardag. Denna relativt nya och okontrollerade miljö skapar nya möjligheter och dimensioner för mobbning. Detta arbete avser att undersöka utbredningen av mobbning via Internet (I-mobbning) bland ungdomar i Östersund. En enkĂ€t utarbetades och besvarades av 240 gymnasieelever i Ă„rskurs ett pĂ„ JĂ€mtlands Gymnasium i Östersund. Resultatet visar att under Ă„rskurs nio har var tionde elev upplevt sig mobbad via Internet.Det Ă€r mĂ€n som I-mobbar i högre grad och kvinnor som drabbas i större utstrĂ€ckning.

Mobbning Àr vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker pÄ lÄgstadiet. Studien bygger pÄ kvalitativ forskning dÀr 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda pÄ varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstÄr. Resultaten frÄn studien har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning.

Syftet med studien Àr att undersöka elevers upplevelser av förekomsten avmobbning i skolan. Eftersom vi studerar till idrottslÀrare Àr dÀrför ett delsyfte attundersöka elevers upplevelser av förekomsten av mobbning i omklÀdningsrumföre och efter en idrottslektion. Utöver detta undersöktes Àven skillnader mellanpojkar och flickors upplevelser av förekomsten av mobbning och krÀnkningarsamt elevers upplevelser om lÀrare agerade för att förebygga, ÄtgÀrda ochmotverka mobbning. Studien grundade sig pÄ en enkÀtundersökning somgenomfördes pÄ tre högstadieskolor dÀr 221 elever i Ärskurs nio deltog varav 124var pojkar och 97 var flickor. Resultatet av studien visade att 7 % av elevernaupplevde sig vara utsatta för mobbning i omklÀdningsrummet och 7 % aveleverna upplevde sig vara utsatta för mobbning i andra situationer i skolan.Pojkar upplevde sig oftare vara utsatta och utsÀtta andra elever för fysiskakrÀnkningar och mobbning Àn flickor, medan flickor upplevde sig oftare varautsatta för social mobbning Àn pojkar.

Denna uppsats behandlar ett vanligt problem i dagens skola, mobbning. Syftet Àr att belysa vad mobbning Àr samt att fÄ en förstÄelse för vilka teorier och modeller som kan anvÀndas i arbetet med mobbning. Syftet Àr Àven att belysa hur mobbning tar sig i uttryck i en mÄngkulturell och en monokulturell skola samt hur man förebygger mobbning i dessa skolor.Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar:· Finns det likheter respektive skillnader avseende form och orsak till mobbning i en mÄngkulturell samt en monokulturell skola?· Vilka vÀgar finns för att förebygga och ÄtgÀrda mobbning i en mÄngkulturell och en monokulturell skola?· Vilka teorier och modeller anvÀnds i arbetet med mobbning i en mÄngkulturell samt monokulturell skola?För att besvara vÄra frÄgestÀllningar, har vi studerat vetenskaplig litteratur med syfte att skapa en bakgrundsbild av Àmnet mobbning. Vi har Àven utfört en empirisk undersökning pÄ en monokulturell skola samt en mÄngkulturell skola, dÀr vi jÀmfört deras arbetssÀtt gÀllande mobbning.

Alla barn har en rÀttighet att kÀnna sig trygga i skolan och inte bli utsatta för krÀnkande behandling eller mobbning. Mobbning Àr ett problem som mÄste uppmÀrksammas alltmer eftersom det inte alltid tas pÄ allvar trots att varje skola har nÄgon form av antimobbningsplan. Mobbning kan uttryckas i form av fysisk, psykosocial och verbal mobbning. VÄrt syfte med undersökningen Àr att lyfta fram barns uppfattning om mobbning. DÄ lyder vÄr problemformulering som följer: Hur uppfattas mobbning av barn i Ärskurs fem pÄ sex olika skolor? VÄrt intresse ligger i att utföra vÄr undersökning i Ärskurs fem pÄ sex olika skolor som aktivt arbetar med olika program mot mobbning.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilka uppfattningar ett antal pedagoger har kring mobbning mellan flickor i förskolan. Med uppfattningar menar vi om pedagogerna i förskolan anser att det försiggÄr mobbning mellan flickor och om de har nÄgra erfarenheter kring Àmnet. De data som vi anvÀnt oss av har varit tidigare forskning inom detta omrÄde. För att inhÀmta vÄr information har vi utfört intervjuer med sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor i Norrland.Informationen frÄn vÄra intervjuer har sedan behandlats och analyserats. Resultatet av intervjuerna pÄvisade att de flesta pedagoger direkt eller indirekt medger att mobbning mellan flickor kan vara svÄrare att upptÀcka Àn mellan pojkar, detta menar de beror pÄ att flickors mobbning Àr mer subtil.

Mobbning Àr vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker pÄ lÄgstadiet. Studien bygger pÄ kvalitativ forskning dÀr 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda pÄ varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstÄr. Resultaten frÄn studien har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning.