Utgångspunkten för denna uppsats var att analysera gestaltningen av invandrare och utom-svensk kultur i svensk ungdomsfilm med syftet att uppmärksamma en eventuell bristande mångfald. Tillsammans med teorierna postkolonial teori och sociologi har sex utvalda filmer inom mellan åren 2006-2012 analyserats med problemställningar som ska lyfta fram den tänkbara frånvaron. Anledningen till problematiseringen av svensk ungdomsfilm kommer från kännedomen att ungdomsfilmens målgrupp är lättpåverkad och därför anser jag att denna genre har ett större ansvar när det gäller förmedling av ideologier och människosyn. Det samlade undersökningsmaterialet tyder på en omfattande avsaknad av icke-svensk etnicitet i filmer med svenska huvudkaraktärer, samt att de filmer som innefattar andra kulturer ofta skapar en intrig kring huvudkaraktärens etnicitet.  .

Studien handlar om unga vuxnas skuldsättning. Med unga vuxna menas individer mellan 20 ? 30 år. Syftet har varit att undersöka myndighets- och verksamhetshandläggares upplevelser av skuldsatta unga vuxnas inställning till sin ekonomi samt hur dessa verksamheter arbetar för att hjälpa dem. Studiens empiri bygger på data från sex semistrukurerade intervjuer som har analyserats och tolkats med hjälp av tematisk analys.

Syftet med min studie har varit att analysera svensk nationell identitetsprocess baserad på mediematerial rörande dispyten som i media kom att gå under namnet Kubakonflikten. Medieanalysen bygger på en totalundersökning av ett femtiotal artiklar under en tvåmånadersperiod våren 2007. Resultatet har påvisat hur svensk identitet produceras i relation till kubanen genom att tillskriva denne en stereotypisk karaktär vilken framställs som svensk identitets motpol. Centrala begrepp vilka genomsyrar svensk identitet har visat sig vara förnuft, modernitet och demokrati. Således verkade konflikten stärkande för en svensk identitet samtidigt som denna förflyttas mot en gemensam västerländsk identitet.

Museum of Modern Art har varit mycket tongivande för historieskrivningen och definitionen av modernismen, "the international style". Svensk modernisms mest kärnfulla period 1930-1960, representeras av 55 objekt i MoMAs arkitektur och designsamling. De svenska objekten i samlingen visar på en reception av svensk design som mest inflytelserik under 1950-talet. Årtiondet är det mest välrepresenterade, till antalet objekt räknade, men ger också den mest representativa bilden av hur svensk design marknadsfördes i USA.De mest inflytelserika tillfällena för marknadsföringen av svensk design i USA under åren 1930-1960 är enligt konstprofessor Jeff Werner (Medelvägens estetik: Sverigebilder i USA), världsutställningen i Chicago 1933, världsutställningen i New York 1939 och utställningen Design in Scandinavia 1954-1957. Knappt hälften av de representerade formgivarna i MoMAs samling fanns med under marknadsföringen ,vilket kan visa på samband mellan marknadsföringen och samlingens karaktär..

Interkulturella affärsrelationer har stor betydelse för företagen när de vill expandera utanför nationsgränserna. Vi har i denna uppsats studerat betydelsen av kulturella värderingar och språkliga barriärer i svensk-franska affärsrelationer. Vitt skilda kulturella värderingar och normer skapar i många fall problem i transnationella affärsrelationer. Företag som opererar i utlandet bör eftersträva att överbrygga problem som orsakas av skilda kulturella värderingar.Syftet med våran uppsats är att undersöka problem som kan uppstå och de möjligheter som skapas i svensk-franska affärsrelationer. Våra huvudfrågor i denna studie har varit: Hur stor betydelse har då kulturella värderingar vid interkulturella affärsmöten? Och hur mycket kan språkliga och kulturella kunskaper förhindra uppkomsten av missförstånd? Då vi studerar på ett tvärvetenskapligt program; ekonomi, språk, etnologi är det utmanande och passande för oss att i denna undersökning koppla samman våra teoretiska kunskaper i ett mer praktiskt perspektiv.Studien kan betraktas som kvalitativ där vi vill beskriva det verkliga affärslivet i jämförelse med de teorier vi har valt.

I svensk litteratur om företagshälsovård (FHV) och inköp eller upphandling av FHV förekommer begreppet beställarkompetens. Det används som ett sätt att beskriva brister i hur inköp av företagshälsovårdande tjänster planeras och genomförs. Syftet med denna rapport har varit att utreda innebörden av begreppet beställarkompetens gällande inköp av arbetsmiljörelaterade tjänster såsom de tjänster som ryms inom svensk FHV. Detta har genomförts dels genom en explorativ litteraturstudie av svensk och delvis utländsk litteratur som rör FHV, upphandling, inköp av tjänster och svensk arbetsmiljölagstiftning, och dels genom intervjuer med två köpare av arbetsmiljörelaterade tjänster samt två sakkunniga i området.Den främsta slutsatsen som dragits är att användandet av begreppet beställarkompetens inte tillför något till företagshälsovårdsdebatten och att det därför bör undvikas. Detta då användandet i sig grundar sig i en skev syn på beställarkompetens som något som enbart ligger hos beställaren, medan det egentligen handlar om en samlad kompetens hos köparen och leverantören av dessa tjänster.

I uppsatsen undersöks hur personalen på Barnkardiologiska mottagningen (BKM) kan motiveras att bli mer ekonomiskt medveten samt motiveras att arbeta för en bättre ekonomi på avdelningen. Undersökningen utgörs av personliga semi-strukturerade intervjuer, där frågorna har baserats på Maslows behovshierarki, Herzbergs Hygien- och motivationsteori, Vrooms förväntansteori samt Rättviseteori. Forskningsansatsen är kvalitativ och i undersökningen används en deduktiv härledning av slutsatsen. För att personalen på BKM ska kunna motiveras att arbeta för en bättre ekonomi bör behoven i Maslows behovshierarki vara uppfyllda. Personalen bör således få uppskattning från sina medarbetare och ledningen samt känna att de kan utvecklas i sitt arbete.

Handledare: Andreas Hagberg.

Denna uppsats handlar om vilka nationalistiska kännetecken och egenskaper som en svensk söker för att identifiera en artefakt som svensk. Nationalismen är gömd i allt runt omkring oss. Allt från förskolepedagogiken och skattekontoret till kaffemuggen och lägenheten speglar i någon utsträckning de idéer som det svenska samhället är uppbyggt kring. Denna speciella stämning som är typisk svensk går även igenom i hur man som konsument ser på en svensk produkt eller vilka egenskaper hos en artefakt man letar efter för att avgöra om den är svensk. Uppsatsen undersöker hur ett antal personer i Kristianstad tänker kring svenska ting.

I svensk litteratur om företagshälsovård (FHV) och inköp eller upphandling av FHV förekommer begreppet beställarkompetens. Det används som ett sätt att beskriva brister i hur inköp av företagshälsovårdande tjänster planeras och genomförs. Syftet med denna rapport har varit att utreda innebörden av begreppet beställarkompetens gällande inköp av arbetsmiljörelaterade tjänster såsom de tjänster som ryms inom svensk FHV. Detta har genomförts dels genom en explorativ litteraturstudie av svensk och delvis utländsk litteratur som rör FHV, upphandling, inköp av tjänster och svensk arbetsmiljölagstiftning, och dels genom intervjuer med två köpare av arbetsmiljörelaterade tjänster samt två sakkunniga i området.Den främsta slutsatsen som dragits är att användandet av begreppet beställarkompetens inte tillför något till företagshälsovårdsdebatten och att det därför bör undvikas. Detta då användandet i sig grundar sig i en skev syn på beställarkompetens som något som enbart ligger hos beställaren, medan det egentligen handlar om en samlad kompetens hos köparen och leverantören av dessa tjänster.

Syftet med denna studie var att jämföra ensamstående och gifta/samboende mammors syn på arbetsliv, familjeliv och hushåll samt konflikterna mellan dessa. En enkät lämnades till kvinnor på två förskolor och mailades även till en grupp deltagare, varav 64 svarade. Resultatet visade signifikanta skillnader mellan grupperna; ensamstående mammor upplevde större konflikter angående de nämnda områdena än gifta/samboende mammor. Resultatet visade även att ju sämre upplevd ekonomi, desto större konflikter gällande dessa områden. Upplevd ekonomi visade sig vara en viktigare faktor än civilståndet.

Syftet med vår uppsats är först att ur revisorns perspektiv göra en jämförelse mellan svensk kod för bolagsstyrning och Sarbanes-Oxley Act avseende intern kontroll i svenska börsbolag. Därefter görs en analys av vilken utveckling som kan förväntas avseende svensk intern kontroll och svensk kod för bolagsstyrning..

Undersökningens syfte är att visa vad Föreningen Svensk Form/Svenska Slöjdföreningen i sin publicerade litteratur skrivit om vad svensk form är och vilket ursprung den har. Den undersökta perioden är 1950-tal till 1990-tal. Uppsatsen tar också upp vilka samtida debatter och samhällsangelägenheter man etablerat den svenska formen i och hur man använt dessa för att visa upp föreningen som aktiv samhällsmedborgare. Diskussionerna rör sig kring berättelsers etablerande, och maktpositioner i det offentliga samtalet. Resultatet av studien visar bland annat att Föreningen Svensk Form/Svenska Slöjdföreningen under den undersökta perioden fört fram en oförändrad bild av den svenska formen och dess ursprung.

Denna studie behandlar den offentliga upphandlingens roll i arbetet mot hållbar utveckling. Syftet är att analysera vilken syn på detta som kommer till uttryck i den statliga offentliga utredningen 2001:31 och regerings propositionen 2001/02:142 om offentlig upphandling. Teorierna miljöekonomi och ekologisk ekonomi har använts för att få en uppfattning om vilka olika tankar och perspektiv som finns kring miljö, ekonomi och hållbar utveckling. Detta har sedan utgjort utgångspunkten för den kvalitativa analysen som har gjorts av de båda dokumenten. Analysen har bland annat visat att ett miljöekonomiskt tankesätt dominerar i de båda dokumenten.

I skolans styrdokument ingår många olika begrepp, som elever ska utveckla kunskap kring. I den här studien behandlas begreppen hälsa, ekonomi och miljö som är tre centrala begrepp i hem- och konsumentkunskap. Dessa tre begrepp är en konkretisering av de tre dimensionerna i hållbar utveckling. Undervisning i hållbar utveckling innebär en demokratisk undervisning, där eleverna ska utveckla ett kritiskt fårhållningssätt för att känna till konsekvenser med olika val. För att utveckla kunskapen kring begrepp är språket en avgörande faktor.