FrÄn och med halvÄrsskiftet 2008 kommer samtliga börsnoterade företag i Sverige att omfattas av Svensk Kod för Bolagsstyrning (?Koden?). Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur styrelserna i börsbolag som Ànnu ej omfattas ser pÄ effekterna av detta. Mer specifikt innebÀr detta hur man har uppfattat Koden och motiven bakom, vilka förvÀntningar det har pÄ arbetssÀtt samt om man ser ett vÀrde med den. För att göra detta genomfördes en enkÀtundersökning som gick ut till styrelseordföranden pÄ Stockholmsbörsens Small Cap-lista.

Bakgrund: Styrelseskandaler som orsakat oroligheter i affÀrsvÀrlden har skapat ett behov av ett tydligt regelverk för bolagsstyrning, den skulle förstÀrka svenska noterade bolags och svenska börsplatsers konkurrenskraft pÄ den internationella kapitalmarknaden. Den svenska koden för bolagsstyrning har kommit att bli en viktig del av regelsystemet pÄ den svenska kapitalmarknaden. Den krÀver att svenska börsnoterade bolag skall presentera bolagsstyrningsrapporter. Rapporternas kvalité Àr viktig för intressenterna som anvÀnder sig av bolagsstyrningsinformation.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera utvecklingen av tillÀmpningen av den svenska koden för bolagsstyrningen. Författarna vill undersöka rapporternas kvalité och se hur den har förÀndrats mellan Ären.

NÀr företag fÄr möjlighet att verka pÄ en vÀl fungerande marknad med ett minimum av offentliga regleringar skapas samhÀllsekonomisk effektivitet. Samtidigt Àr förtroendet för företagen en viktig grundbult för samhÀllsekonomisk tillvÀxt - om förtroendet skadas minskar investeringsviljan, vilket pÄ sikt skadar sÄvÀl företagens som samhÀllets tillvÀxt. Efter företagsskandaler som Enron, Trustor och Skandia har det skapats en diskussion om den interna kontrollen ? sÄvÀl nationellt som internationellt ? vilket lett till att regelverk, normbildning och praxis vÀrlden över har granskats och reviderats. Med bakgrund i detta har ?Svensk kod för bolagsstyrning? utvecklats i Sverige.

BolagsstyrningsfrÄgor har pÄ senare Är uppmÀrksammats bÄde i Sverige och internationellt efter ett antal förtroendeskadliga incidenter. Det ledde till att regeringen tillsatte en förtroendekommission för att analysera behovet av ÄtgÀrder som skulle sÀkerstÀlla förtroendet för det svenska nÀringslivet. En kodgrupp bildades som tog fram en Svensk kod för bolagsstyrning, KodenKoden Àr avsedd att utgöra ett led i sjÀlvreglering inom det svenska nÀringslivet vilket innebÀr att den inte Àr lagstiftad utan marknaden fÄr sjÀlv rÄda över bestÀmmelserna. Koden bygger pÄ principen följ eller förklara och innebÀr att de företag som tillÀmpar Koden kan avvika frÄn enskilda regler men de mÄste dÄ förklara och ange skÀl till avvikelsen. Genom följ eller förklara lÀggs ambitionsnivÄn högre Àn den hade gjorts om reglerna varit tvingande.

Bakgrund:Den 1 juli 2005 implementerade Stockholmsbörsen Svensk kod förbolagsstyrning för alla börsbolag pÄ den dÄvarande A-listan och för alla bolag pÄ den dÄvarande O-listan med ett marknadsvÀrde som överstiger 3 miljarder kronor. Tanken med att större börsnoterade bolag blev först att implementera Svensk kod för bolagsstyrning var att dessa företag skulle utveckla system och rutiner för ett implementerande av koden och att sedan efter nÄgra Är bredda tillÀmpningen av koden till börsens alla bolag. I skrivande stundpÄgÄr ett arbete med att revidera den nuvarande svenska koden för bolagsstyrning. Tanken Àr att en ny version skall presenteras under vÄren 2008 och implementeras vid halvÄrskiftet 2008. Kraven pÄ svensk bolagsstyrning kommer dÄ att förÀndras.

Bakgrund: Allt fler skandaler kring bolagsstyrningar har intrÀffat pÄ senare Är vilkethar medfört att de flesta lÀnderna utvecklat koder för hur redovisningen avbolagsstyrning skall ske. I bolagsstyrningsrapporterna skall det vara möjligt att utlÀsahur styrelsen har arbetat under Äret.Problemformulering: Kan förtroendet för bankernas styrelser öka genomtillÀmpandet av Svensk kod för bolagsstyrning?Syfte: Syftet Àr att för författarna undersöka hur förtroendet för svenska banker kanpÄverkas genom en bolagsstyrningsrapport.AvgrÀnsningar: Författarna har valt att inrikta sig pÄ de fyra största bankerna iSverige. Den studerade perioden Àr bolagsstyrningsrapporterna för verksamhetsÄret2006. Att analysen utfördes pÄ de fyra största bankernas rapporter beror pÄ att de haren central roll i nÀringslivet och dÀrför mÄste inta en förtroende ingivande roll isamhÀllet.Metod: Uppsatsen prÀglas av sin kvalitativa ansats dÄ data som studerats Àr i form avrapporter presenterade av företagen.

I och med det ökade intresset för aktiemarknaden har bolagsstyrning kommit att vÀxa i betydelse. Bolagsstyrningens aktualitet under de senaste Ären har lett till att principer och regler vuxit fram inom omrÄdet. Den svenska koden för bolagsstyrning publicerades Är 2005 i förhoppning om att förbÀttra det svenska nÀringslivet och göra det mer attraktivt för sÄvÀl nationella som internationella investerare. De regler som koden innehÄller behöver dock inte alltid följas dÄ det finns möjlighet att avvika genom en bra och konkret motivering. Avvikelserna som uppkommer ligger till grund för syftet i denna uppsats och mÄlet Àr att ta reda pÄ vilka företag det Àr som vanligen avviker och vad som kÀnnetecknar dessa samt i vilken grad avvikelserna sker.

Bolagsstyrning Àr ett begrepp som pÄ senare Är hamnat pÄ var och varannan affÀrsmans och affÀrskvinnas lÀppar. Bolagsstyrning handlar i grunden om lÀran kring intressekonflikter och dess syfte Àr att styra bolag pÄ bÀsta sÀtt. Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) instiftades Är 2005 och berör bolag noterade pÄ Nasdaq OMX Stockholm samt NGM Equity. Koden grundas pÄ sjÀlvregleringsfenomenet, med "följ eller förklara"-principen som centralt huvudomrÄde. Principen har emellertid visat sig inneha brister, och till följd av det har grönboken "En EU-ram för bolagsstyrning" framtagits med syfte att lagstifta bolagsstyrningen.

Senare Ärs skandaler inom nÀringslivet har allvarligt skadat allmÀnhetens förtroende för bolagsstyrningen. Som ett svar pÄ detta togs i USA en detaljerad lagstiftning fram, i form av SOX. I Sverige, har som en av de sista lÀnderna i Europa istÀllet arbetats fram en svensk kod för bolagsstyrning. I och med detta har bolagsstyrning och intern kontroll fÄtt ett ökat fokus och tanken Àr att den finansiella informationen frÄn bolagen skall bli mer tillförlitliga.Syftet med denna rapport Àr att identifiera förvÀntade effekter av hur de nya kraven pÄ bolagsstyrning kommer att pÄverka de externa revisorernas arbete. Speciellt var det gÀller samarbetet med internrevisionen och sÀkerstÀllandet av den finansiella rapporteringen.Vi har valt en kvalitativ metod, med djupintervjuer av semistrukturerad art.

Efter ett antal företagsskandaler bestÀmde sig Sverige för, som mÄnga andra lÀnder, att utveckla en kod för bolagsstyrning. Den första kom att trÀda i kraft 2005 och 2008 började en reviderad version gÀlla. Svensk kod för bolagsstyrning Àr ett regelverk för företag registrerade pÄ börsen. Den innehÄller regler och rekommendationer om valberedning, styrelsesammansÀttningar och arbetsuppgifter för styrelser. I arbetet har vi velat ta reda pÄ i vilket avseende bolag vÀljer att frÄngÄ koden och om detta skulle kunna leda till minskat förtroende för bolagen.

I Sverige tillÀmpas Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden). Denna infördes för att öka förtroendet för svenska företag pÄ kapitalmarknaden. Uppsatsen undersöker om samband finns mellan antal avvikelser frÄn Koden och företagens Àgarstruktur. Teorier som anvÀnds Àr institutionell teori och agentteori. Med hjÀlp av teorierna har hypoteser konstruerats.

Titel: Marknadens reaktion pĂ„ bolagskoden ? Wall street walk eller Wall street talk?FramlĂ€ggande: 31 maj 2006Ämne: Kandidatuppsats, Redovisning 10 pFörfattare: Björn Arvidsson & Per HultgrenHandledare: Carl-Michael Unger & Erling GreenNyckelord: Corporate governance,AktieĂ€gare,Internkontroll,Svensk kod för bolagsstyrningSyfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att ta reda pĂ„ vilken vikt marknaden fĂ€ster vid Svensk kod för bolagsstyrning och hur den eventuellt reagerar gentemot bolag, som man inte anser följer koden pĂ„ ett tillfredsstĂ€llande sĂ€tt.Metod: Kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer per telefon.Teoretiska perspektiv: Corporate governance med fokus pĂ„ agentteorin och shareholder activism, Slutsatser: Marknaden fĂ€ster endast mindre vikt vid koden, bortsett frĂ„n att man ser den som en kvalitetsstĂ€mpel. Man vill alltsĂ„ enbart ha reda pĂ„ om koden följs eller inte samt om förklaringen till eventuell avvikelse Ă€r godtagbar. Eventuella konsekvenser av att inte lĂ€mna en godtagbar förklaring Ă€r betingat av storleken pĂ„ Ă€garen.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö Universitet,EKR 362, VT 2006Handledare: Ulf LarssonExaminator: Rolf LarssonFörfattare: Sandra Johansson och Sofie LanérTitel: Svensk kod för bolagsstyrning ? hur pÄverkas revisorns förtroendeBakgrund: Förtroende för nÀringslivet Àr en nödvÀndighet och revision behövs för att företagets olika intressenter ska kunna lita pÄ den ekonomiska informationen som bolaget lÀmnar. PÄ senare Är har förtroendet för nÀringslivet och kapitalmarknaden försvagats pÄ grund av flera stora finans- och redovisningsskandaler. Felaktig ekonomisk information har i flera fall passerat utan att företagets revisorer har ingripit. I Sverige skapade Förtroendekommissionen en arbetsgrupp, den sÄ kallade kodgruppen, för att sÀkerstÀlla förtroendet för svenskt nÀringsliv genom att utarbeta en svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning pÄverkar revisorernas arbete och varför koden kan ÄterupprÀtta förtroendet för revisionsyrket.AvgrÀnsningar: Vi har avgrÀnsat oss till att enbart undersöka bolagskodens effekter ur revisorns synvinkel.Metod: UtifrÄn vÄrt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod, eftersom vi ville skaffa oss en djupare förstÄelse för hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning pÄverkar revisorernas arbete och varför koden kan ÄterupprÀtta förtroendet för revisionsyrket.

UtgĂ„ngspunkten för denna uppsats Ă€r att undersöka om införandet av Den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) och dess utökade krav avseende intern kontroll, internrevision och revisionsutskott resulterat i att informationsmĂ€ngden ökat frĂ„n bolaget till den externa revisorn. Vi vill vidare undersöka om Koden kan anses utgöra ett komplement till eller ett substitut för den idag lagstiftade förvaltningsrevisionen samt hur revisorer och företag stĂ€ller sig till ett eventuellt avskaffande av plikten för förvaltningsrevision. Genom att med hjĂ€lp av agentteorin analysera svar frĂ„n företag som tillĂ€mpar Koden samt revisorer har vi kommit fram till följande:- De ökade kraven avseende den interna kontrollen, internrevisionen och revisionsutskottet har bidragit till att den externa revisorn erhĂ„ller en större mĂ€ngd information Ă€n tidigare. Informationen Ă€r dock av skiftande kvalitet och det Ă€r dĂ€rför inte sĂ€kert att informationsgapet mellan parterna minskat.- Koden kan inte ses som ett substitut till förvaltningsrevisionen utan snarare som ett komplement dĂ„ den tillför sĂ„ mycket information att den externa revisorns granskning underlĂ€ttas.- Åsikterna gĂ„r isĂ€r om ett eventuellt avskaffande av plikten att revidera förvaltningen skulle vara bra eller dĂ„ligt..

Bakgrund: Skandaler vilka hÀrrör till brister i den interna kontrollen har under det senaste decenniet uppdagats. Med bakgrund i skandalerna har regelverk och koder inom bolagsstyrningsomrÄdet vÀxt fram och som en följd av detta upprÀttades Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden regleras den interna kontrollen, avseende de finansiella rapporterna, vilken talar om att styrelsen kontinuerligt ska se till och utvÀrdera att bolaget har god intern kontroll samt Ärligen avge rapporter över hur den interna kontrollen Àr organiserad. Med den knapphÀndiga information som Koden ger, samt avsaknaden av klara riktlinjer över hur arbetet i praktiken kan utföras, ansÄg vi det av vikt att ta reda pÄ hur bolag kan gÄ tillvÀga för att beskriva och utvÀrdera den interna kontrollen i syfte att tillmötesgÄ de krav som stÀlls inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att göra en beskrivning och en analys av svenska företags val av metod och verifiering av intern kontroll med avseende pÄ de finansiella rapporterna, i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning.Genomförande: Empiriinsamlingen till denna studie har skett genom intervjuer och en survey-undersökning samt genom en inblick i en konkret organisations tillvÀgagÄngssÀtt. Survey-undersökningen omfattade alla de bolag som i dagslÀget tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning och intervjuerna genomfördes med representanter frÄn fyra revisionsbolag, Ekonomistyrningsverket och Kollegiet.