Uppsatsens syfte Àr att titta pÄ hur det svenska underrÀttelsereglementet frÄn 2010 förhÄller sig till kontemporÀra COIN teorier i en internationell miljö. Sverige saknar en egen COIN doktrin och nyttjar idag den amerikanska doktrinen FM 3-24 samtidigt som ett arbete sker för att anpassa reglementen mot NATO doktriner för ökad interoperabilitet. Undersölningen jÀmför dÀrför FM UndR med underrÀttelsedoktriner samt COIN doktriner frÄn USA och NATO. Uppsatsen utgÄr frÄn David Kilcullens COIN teorier för underrÀttelsetjÀnst vilka operationaliserats i ett analysverktyg som anlagts pÄ empirin.Resultatet av undersökningen visar att det svenska underrÀttelsereglementet har stora brister kopplat till det perspektiv som föresprÄkas inom COIN-sfÀren. Trots detta finns stora likheter till bÄde amerikanska sÄ vÀl som NATO doktrinerna 2.0 vilka rör underrÀttelsetjÀnst.

Uppsatsens syfte Àr att försöka ta reda pÄ vilka pÄverkansfaktorer som Àr mest avgörande i utformningen av religionsundervisningen pÄ gymnasiet. Undersökningen grundar sig pÄ rapporten Hur formas undervisning? En studie av lÀrares tÀnkande om sitt handlande inom skolÀmnet religionskunskap som Björn Falkevall skrev 1995. Syftet med hans rapport var att kartlÀgga lÀrares sÀtt att tÀnka kring hur undervisning i religionskunskap utformades. Falkevall utgick ifrÄn sex olika pÄverkansfaktorer.

Strax efter milleniumskiftet har ett flertal svenska filmer gjorts som Àr influerade av populÀrgenrer som förhÄllandevis skiljer sig frÄn vad filmpubliken i Sverige Àr van vid, dÀribland science fiction och skrÀck. Tre svenska filmer gjorda under 00-talet: Storm, Frostbiten och Kenny Begins, har valts ut för att se hur de förhÄller sig till Àldre och mer vÀlbekanta konventioner i svensk film men ocksÄ konventioner hos de mer internationellt spridda genrer som analysexemplen tillhör. .

HÀlso- och sjukvÄrden stÄr inför en stor utmaning, bÄde i Sverige och i vÀrlden. Kraven ökar pÄ bÄde kvalitet, sÀkerhet och effektivitet. Informatik Àr ett vÀrdefullt verktyg för att hantera dessa nya krav. Trots det nyttjas inte den tillgÀngliga informations- och kommunikationsteknologin fullt ut. Den hÀr systematiska litteraturstudien undersöker vilken betydelse informatik har för omvÄrdnadsarbetet, ur sjuksköterskor verksamma i svensk hÀlso- och sjukvÄrds perspektiv.

Ledarskapsutbildning Àr idag en miljardindustri i Sverige. Det Àr av yttersta vikt för dagens organisationer att ha ledare med bred kunskap inom marknadens olika delar. Samtidigt stÀlls det krav pÄ ledare att vara motiverande och kommunikativa. Ledarskapsutveckling genom utbildning ses om ett av de bÀsta verktygen för dagens organisationer att sÀkerstÀlla ett ledarskap somÀr konkurrenskraftigt gentemot andra aktörer pÄmarknaden.Samtidigt sÄ pekar studier pÄ att det finns begrÀnsningar i hur effektiva dessa ledarskapsutbildningar egentligen Àr. I denna studie har en stor svensk organisation undersökts med syfteatt skapa en förstÄelse för ifall chefer finner vÀrde i den ledarskapsutveckling som de genomgÄroch huruvida de anvÀnder sig av kunskapen och de nyfunna teknikerna i sitt ledarskap.

SammanfattningSyfte: Syftet Àr att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. FrÄgestÀllningar vi anvÀnt Àr: Skiljer sig studieresultaten utifrÄn antalet trÀningstimmar? Finns det nÄgon skillnad mellan motivationen till gymnastiken i jÀmförelse till skolan?Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom artistisk gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade pÄ enkÀten- det blir ett bortfall pÄ 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrÄn olika kommuner i Sverige och ifrÄn flera olika gymnastikföreningar.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur lokala politiker och tjÀnstemÀn arbetar med mark och bostadsfrÄgor för att bekÀmpa bostadssegregation i Göteborg. Vi ska Àven diskutera relationen mellan segregation pÄ bostadsmarknaden och segregation pÄ arbetsmarknaden samt inom skolsystemet. UtgÄngspunkten Àr följande frÄgestÀllningar: Hur beskriver lokala politiker och tjÀnstemÀn bostadssegregationen i Göteborg? Vilka faktorer anser lokala politiker och tjÀnstemÀn upprÀtthÄller bostadssegregationen i Göteborg? Vilka strategier anvÀnder lokala politiker och tjÀnstemÀn för att motverka bostadssegregering i Göteborg?PÄ vilket sÀtt anser lokala politiker och tjÀnstemÀn att segregation pÄ bostadsmarknaden i Göteborg kan relateras till segregation pÄ arbetsmarknaden och inom skolsystemet?Metodologiskt har vi anvÀnt en tematisk intervjuform med en förbestÀmd intervjuguide. Det har genomförts sex intervjuer som sedan har transkriberats och kodats inför analys och diskussion.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som ligger till grund för nÄgra gymnasielÀrares bedömning och betygssÀttning i Àmnet Naturkunskap samt vilken uppfattning lÀrarna har om elevernas medvetenhet om dessa grunder. I arbetet ges en översikt av föreskrifter i lÀroplaner och kursplaner samt resultat av sÄvÀl svensk som internationell forskning. Tidigare undersökningar har visat pÄ att elever betygssÀtts efter kriterier utöver styrdokumenten, vanligtvis egenskaper hos eleverna. Denna kvalitativa studie Àr baserad pÄ intervjuer av nio verksamma lÀrare pÄ olika enheter och program inom en och samma gymnasieskola i en kommun i norra Sverige. VÄrt resultat har beaktat ett vidare perspektiv jÀmfört med tidigare undersökningar, dÀr Àven lÀrarnas uppfattning om processen kring bedömning och betygssÀttning visade sig ha betydelse för elevens betyg.

Enron, WorldCom och Skandia, mygel och bÄg, lögnaktiga företagsledare och skadat förtroende har banat vÀg för en ny syn pÄ företagande, intern kontroll och internrevision. Svensk kod för bolagsstyrning tillkom i Sverige och Sarbanes-Oxley Act i USA för att ÄterstÀlla förtroendet för den finansiella rapporteringen och förbÀttra styrningen av bolagen. För att uppnÄ trygghet och förtroende i en organisation och mellan aktörer behöver varje organisatorisk nivÄ ha ett instrument för att garantera en objektiv bedömning av verksamheten, finansiella rapporter och sitt ansvarsomrÄde. AktieÀgarna har till sin hjÀlp de externa revisorerna, verkstÀllande direktören har ekonomichefen och styrelsen har internrevisorerna. NÀr girighet och vinstmaximering stÄr över all hÀnsyn i företag blir det mer och mer viktigt med en vÀl fungerande bolagsstyrning.

I dagens lÀroplan för grundskolan (Lgr 11) finns syftesbeskrivningar för de naturOrienterande (NO) Àmnena som sÀger att eleverna ska utveckla kunskaper och redskap för att formulera och granska information och andras argument samt ta stÀllning i frÄgor som rör Àmnen med naturvetenskapligt innehÄll. Detta Àr formuleringar som speglar det man i dag anser att NO-undervisningen ska ge de elever som gÄr ut grundskolan. I det hÀr arbetet har elever i slutet av högstadiet fÄtt argumentera kring anvÀndandet av genmodifierade grödor (Genetically Modified Organism, GMO). Detta Àr ett exempel pÄ sÄ kallade SamhÀllsfrÄgor med Naturvetenskapligt InnehÄll (SNI) och den hÀr typen av samhÀllsfrÄgor har lyfts fram som ett sÀtt att arbeta med de formuleringar som nu finns i lÀroplanen. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka högstadieelevers anvÀndning av argument i en naturvetenskapligt grundad diskussion och hur anvÀndningen av SNI i undervisningen kan hjÀlpa elever att utveckla sin argumentationsteknik och sitt intresse för naturvetenskap.

Uppsatsen behandlar lÀroplansförÀndring i grundskolan kontra samhÀllsförÀndring i Sverige mellan Ären 1969 och 1994, dÄ tre lÀroplaner ges ut. Syftet Àr bland annat att undersöka hur olika aspekter ur samhÀllsförÀndringen kommer till uttryck i lÀroplanerna och om det finns förÀndringar i samhÀllet som man skulle förvÀntat sig speglas i lÀroplanerna, men som inte kommer till uttryck. PÄ ett tematiskt vis beskrivs de olika aspekterna och dÀrefter lÀroplanernas innehÄll. Metoden som anvÀnds Àr hypotetiskt - deduktiv, dÀr undersökningen utgÄr frÄn en hypotes. För att begrÀnsa arbetet har jag koncentrerat mig framförallt pÄ det pedagogiska, sociala och globala perspektivet.

Att skolan Àr mÄngkulturell i dagens Sverige, Àr nog de flesta medvetna om. Islam Àr den nÀst största religionen i vÀrlden och i Sverige. Syftet med undersökningen Àr hur ramadan pÄverkar situationen i skolan bland lÀrare och elever. Undersökningen Àr gjord pÄ en högstadieskola i SkÄne dÀr en stor andel av eleverna har förÀldrar med utlÀndsk hÀrkomst. Jag har valt att göra kvalitativa intervjuer för att respondenterna skulle fÄ möjlighet till att utveckla mer djupgÄende tankar kring Àmnet.

Syftet med studien Àr att belysa lÀrares och elevers syn pÄ frÄgan om att delta i undervisningen iidrott och hÀlsa utan att vara ombytt. DÄ varken lÀroplan eller lÀrarutbildning ger nÄgot konkretstöd om hur man ska hantera de elever som inte Àr ombytta till lektionen sÄ vill vi belysa dennafrÄga för följande studie. Rapporter frÄn Skolverket och riksdagen visar en hög frÄnvaro inomÀmnet idrott och hÀlsa och en sjunkande delaktighet i idrottsföreningar hos eleverna. Skolan kansÄledes bli elevernas enda eller den viktigaste kÀllan till fysisk aktivitet. Genom att intervjua lÀrareoch ge ut enkÀter hos deras elever tog vi del av bÄda parters resonemang kring att lÄta elever deltautan ombyte pÄ lektionen i idrott och hÀlsa.

Svensk filmindustri idag finansieras huvudsakligen genom statliga medel. Dock finns det inte tillrÀckligt med finansiella medel jÀmfört det antal svenska filmer som produceras varje Är. NÀr finansieringen Àr otillrÀcklig kan det vara av största vikt att förstÄ och kunna arbeta med finansiell bootstrapping som verktyg för att kunna slutföra produktionen av filmen. Finansiell bootstrapping Àr ett begrepp som kan fungera som ett resursanskaffande verktyg för att tillföra resurser till en produktion till en lÀgre kostnad Àn marknadspriset, eller till ingen kostnad alls. Denna uppsats syftar till att undersöka om detta verktyg finns inom svensk filmproduktion ? och i sÄ fall vilka som anvÀnder verktyget och varför.

Sustainable development in geographic in compulsory school.