Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera och beskriva samverkan mellan grundskola och grundsÀrskola dÄ det gÀller integrerade grundsÀrskoleelever pÄ högstadiet och hur förutsÀttningar för denna samverkan möjliggörs samt att observera hur undervisningen organiseras för grundsÀrskoleeleverna dÄ de Àr integrerade i grundskolan. Teori: Studien Àr inspirerad av det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, KoRP, som Àr ett relationellt perspektiv dÀr man studerar mÀnniskan i sitt sammanhang med fokus pÄ inkluderingsfrÄgor. Metod: Studien Àr en mikroetnografisk fallstudie utförd pÄ en skolenhet. I insamlandet av empirin har halvstrukturerade intervjuer samt klassrumsobservationer anvÀnts som metod.Resultat: I resultatet framtrÀder samverkan kring integrering pÄ formellt och informellt plan. Möjligheter och hinder för samverkan kring integrering identifieras ocksÄ.

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka hur ett antal nyckelaktörer inom turismnÀringen sÄg pÄ matens roll och hur de arbetade med matupplevelser i praktiken. Insamling av data genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer som transkriberades och analyserades utifrÄn en mall för kvalitativ bearbetning av text. De aktörer som fungerade som informanter för undersökningen arbetade samtliga med matturism pÄ nationell, regional eller lokal nivÄ.  De aktörer som deltog i studien var Landsbygdsdepartementet, Visit Sweden, Regional Matkultur SmÄland, Smaka pÄ SkÄne, Kristianstad Kommun och Idala GÄrd. Undersökningens resultat visade att samtliga aktörer ansÄg att maten hade en given roll inom turismnÀringen.  Informanterna betonade vikten av att producenter ser matens potential till att bli en matupplevelse och synliggör den för turister. Ett skÀl till att detta inte alltid görs kunde bero pÄ den bild svenskar har av svensk mat och svensk matkultur menade informanterna.  De föresprÄkade en stolthet över svensk mat och mattradition.

AbstraktExamensarbete i matematik för lÀrare,Titel: Gyllene snittet och geometriförstÄelse pÄ gymnasiet.Författare: Simon LarssonTermin och Är: VT 2015Kursansvarig institution: Matematiska VetenskaperHandledare: Jonny LindströmExaminator: Laura FainsilberRapportnummer:Nyckelord: Matematik, geometri, gyllene snittet, matematiska begrepp, Van Hiele-nivÄer,förstÄelse, inlÀrning.Syftet med mitt arbete Àr att utreda vad det gyllene snittet innebÀr, samtidigt som dettaförhoppningsvis ger mig en grund för att senare i arbetslivet kunna anvÀnda mig av dennakunskap för att konstruera matematikuppgifter som dels innefattar den mystik som finns kringgyllene snittet, men Àven ta ut eleverna mer i verkligheten och genom gyllene snittet visa hurmatematik dyker upp pÄ ovÀntade platser omkring oss dÀr deras förmÄga att analyserageometri blir bÀttre. Speciellt som bÄde matematik- och naturkunskapslÀrare Àr det av intresseför mig, dÄ naturen Àr en vanlig plats dÀr detta snitt dyker upp.Den andra delen av uppgiften gÄr dels ut pÄ att undersöka hur elever i gymnasiet, Ärskurs tvÄtolkar och utför geometri men Àven hur lÀrare utför och förhÄller sig tillgeometriundervisningen. Uppgiften som eleverna löste var i grupper av tre, dÀr jag spelade inelevernas samtal för att sedan kunna analysera dem. Jag kommer med hjÀlp av Van HielenivÄerförsöka kategorisera var deras förstÄelse ligger samtidigt som jag isolerar vilken nivÄsom det möjligtvis finns kunskapsbrister pÄ och föreslÄ vad som kan göras för att ÄtgÀrdadessa brister.Det framkom tydligt hur elevernas förmÄga att ta fram tidigare inhÀmtad kunskap i ensituation utan instruktioner var svÄrt för dem, dÀr brist i deras analytiska förmÄga var mestframtrÀdande..

Enligt forskning har matematikkunskaperna blivit allt sÀmre i den svenska skolan (Lithner, 2001) och dÀrför finner vi det intressant att undersöka nÄgon faktor som kan bidra till detta. Vi har undersökt vilka matematiska resonemang som krÀvs för att lösa uppgifter ur en lÀrobok pÄ gymnasiet. Detta har vi gjort genom att klassificera uppgifterna i lÀroboken med hjÀlp av ett ramverk som beskriver olika typer av matematiska resonemang. Antingen gÄr uppgifterna att imitera frÄn lÀroboken eller sÄ behöver man konstruera ett eget matematiskt resonemang som bygger pÄ de matematiska egenskaperna hos de komponenter som finns i lösningsresonemanget. Resultaten visade att 73% av uppgifterna gick att lösa genom att pÄ ytliga grunder identifiera liknande exempel, definitioner eller text i boken och imitera den dÀr givna lösningsproceduren.

Föreliggande studie har behandlat problem som kan uppstÄ nÀr elever pÄ grundskolan gör sitt gymnasieval. Elever som ska vÀlja till gymnasiet befinner sig i en brytpunkt i livet och efter som ungdomar kan uppleva det svÄrt att vÀrdera olika alternativ sÄ finns det bland annat en förvÀntning pÄ att studie- och yrkesvÀgledaren ska ge information och vÀgledning som Àr lÀtt för eleverna att ta till sig och förstÄ. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ en bild av vilka faktorer som pÄverkar eleverna i deras gymnasieval. Vi vill ta reda pÄ vilka personer som elever i Ärskurs nio pratar med om sitt gymnasieval och vilka yttre faktorer som pÄverkar dem i sitt vÀljande. DÀrför stÀller vi frÄgor om intresse, kompisars och förÀldrars Äsikter samt andra faktorer pÄverkar eleverna samt hur eleverna ser pÄ könsfördelningen pÄ gymnasieprogrammen.

I den hÀr studien undersöks hur vÀgledning av nyanlÀnda elever pÄ grundskolan gÄr till utifrÄn ett vÀgledarperspektiv. Undersökningen Àr förlagd till grundskolor i Stockholms stad som har förberedelseklasser pÄ högstadienivÄ. Genom en kvalitativ metod har studie- och yrkesvÀgledare intervjuats om arbetssÀtt, syn pÄ anvÀndande av tolk vid samtal och hur de sjÀlva ser pÄ sina styrkor och svagheter som vÀgledare. Resultatet visar att i de flesta fall blir det samtal som Àr baserade pÄ information istÀllet för vÀgledning. Informationen handlar om IVIK och vÀgen dit.

Med den hÀr studien vill vi visa elevens syn pÄ sina matematikssvÄrigheter. Vad innebÀr dessa svÄrigheter för den enskilde eleven, dennes förÀldrar och dennes speciallÀrare?Studien bygger pÄ en fallstudie dÀr syftet Àr att fördjupa vÄra kunskaper kring specifika matematiksvÄrigheter. Metoden som vi valt för arbetet Àr kvalitativ, dÄ vi har intervjuat eleven, dennes förÀldrar, speciallÀrare frÄn mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet samt en skolpsykolog.Resultatet visar att elevens svÄrigheter i matematiken omfattar vissa moment bl a spatialt tÀnkande och taluppfattning. I speciallÀrarnas undervisning med elevers specifika matematiksvÄrighe-ter anvÀnds metoder och test för att diagnostisera svÄrigheterna.

Kvinnor har sedan lÀnge tillbaka presterat bÀttre Àn mÀn genom hela deras skolgÄng. Fler kvinnor Àn mÀn börjar lÀsa pÄ högskola/universitet och fler kvinnor avlÀgger examen. Denna studie Àr ett bidrag till tidigare forskning inom omrÄdet genom att enbart studera Norrbottens lÀn, som delvis har en annan struktur Àn andra lÀn, samt studiet av relationen mellan social klass, genus, geografiskt omrÄde och attityder till högre utbildning. Syftet med studien Àr att undersöka vilken instÀllning ungdomar (15-19 Är) i Norrbottens lÀn har till högre studier och deras planer för att fortsÀtta studera efter gymnasiet. Studien avser att undersöka, ur ett genusperspektiv, om ungdomar i Norrbotten pÄverkas av deras sociala bakgrund och geografiska omrÄde, i deras val av högre utbildning efter avslutade gymnasiestudier.

TeknikÀmnet Àr idag ett skolÀmne som kan ses som oklart odefinierat dÄ det inte finns nÄgon entydig beskrivning avseende Àmnets innehÄll. Detta framgÄr Àven i ett internationellt perspektiv. Oklarheter gör det svÄrt för elever och lÀrare att överblicka teknikÀmnet avseende mÄl och undervisning. Detta kan Àven utlÀsas frÄn en pÄgÄende granskningsinspektion av Skolinspektionen. Samtidigt Àr teknik helt klart ett framtidsÀmne med stor betydelse för samhÀlle, skola och elever. Arbetet har som utgÄngspunkt haft följande frÄgestÀllning: Hur ser teknikÀmnets stÀllning ut i den svenska grundskolan utifrÄn lÀrarkompetens och utvecklingsmöjligheter 2014? Arbetets metodik bygger pÄ kvalitativa datainsamlingar frÄn olika dokument.

Att mÀkla pÄ Franska Rivieran som svensk till svenska kunder skiljer sig frÄn att mÀkla i Sverige. Exempel pÄ det Àr att man anvÀnder sig av ett juridiskt ombud, en notarie vid kontraktsskrivning i Frankrike. DÀr förekommer heller inte budgivning dÄ detta Àr olagligt. IstÀllet förekommer ofta prutning mellan köpare och sÀljare. MÀklaren arbetar Àven ofta nÀrmare köparen Àn i Sverige, dÄ man hjÀlper denne med kringtjÀnster som t.ex.

Att mÀkla pÄ Franska Rivieran som svensk till svenska kunder skiljer sig frÄn att mÀkla i Sverige. Exempel pÄ det Àr att man anvÀnder sig av ett juridiskt ombud, en notarie vid kontraktsskrivning i Frankrike. DÀr förekommer heller inte budgivning dÄ detta Àr olagligt. IstÀllet förekommer ofta prutning mellan köpare och sÀljare. MÀklaren arbetar Àven ofta nÀrmare köparen Àn i Sverige, dÄ man hjÀlper denne med kringtjÀnster som t.ex.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka för- och nackdelar med anvÀndandet av interaktiva whiteboards i grundskolan. Ambitionen fanns Àven att vÀcka nyfikenhet och informera vÄr tÀnkta mÄlgrupp om Àmnet. Vi genomförde intervjuer med tvÄ klasslÀrare och tvÄ elevgrupper i grundskolan samt en IT-pedagog. Enligt flera forskare har IKT positiva effekter pÄ lÀrandet genom att undervisningen blir roligare med mer engagerade och motiverade elever till följd. Det har konstaterats i en engelsk undersökning att elever övervÀgande Àr positiva till att arbeta med interaktiva whiteboards.

Att alla elever fĂ„r vara delaktiga under skolans aktiviteter kan ses som en sjĂ€lvklarhet i en skola för alla. Men för alla elever Ă€r det inte sĂ„ enkelt, och nĂ„gra elever som ibland inte fĂ„r vara delaktiga Ă€r elever med rörelsehinder. Ämnet som de ibland inte fĂ„r vara delaktiga i inom skolans undervisning Ă€r Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka och fĂ„ en större förstĂ„else för hur personer med rörelsehinder upplevt undervisningen i idrott och hĂ€lsa i grundskolan. För att uppnĂ„ detta gjordes intervjuer med fem personer med rörelsehinder i Ă„ldrarna 19-30 Ă„r.

Bakgrund; I Sverige har patienten en laglig rÀtt att vara delaktig i sin egen vÄrd. Patienters upplevelse av delaktighet varierar dock mycket och forskning visar ocksÄ att kvaliteten vid patientdelaktighet Àr i fortsatt behov av förbÀttring. De senaste Är har det börjat vÀxa fram ett antal kvalitativa studier som belyser patientens perspektiv pÄ delaktighet inom en svensk vÄrdkontext. Detta skapar en möjlighet att syntetisera olika forskningsresultat om patienters upplevelse av delaktighet. Syfte; Studiens syfte var att syntetisera evidens frÄn publicerade studier angÄende patienters upplevelse av delaktighet i en svensk vÄrdkontext.

En uppsats förankrad i de didaktiska stÀllningstaganden svensklÀrare gör gÀllande skönlitteraturen i kursen Svenska A pÄ gymnasiet. Uppsatsen Àr inriktad bÄde pÄ lÀrares och elevers syn pÄ litteraturundervisningen..