Syftet med detta arbete Àr att bidra till en ökad kunskap om den ökande frÄnvaron hos eleverna i dagens gymnasieskola. MÄlet med detta arbete Àr att försöka förstÄ varför en grupp elever med dÄlig nÀrvaro inte fÄr sin skolgÄng att fungera. Eleven ska frÄn sin synpunkt fÄ berÀtta hur denne ser pÄ sin situation i skolan och i hemmet. Resultatet tyder pÄ att elever kan ha varit studiemotiverade och haft lÀtt för sig i grundskolan, men redan hÀr har understimulans mÀrkts av och i gymnasiets Är 1 har sedan kÀrnÀmnena kommit som ytterligare repetition. Gymnasieskolan Àr inte lika snabb att ringa hem vid frÄnvaro som grundskolan och den dÄliga vanan att skolka har blivit slentrian.

Inom queerteorin och den intersektionella forskningen söker forskning pÄvisa de normsystem som verkar inom olika diskurser. Genom en normkritisk analysmetod som bygger pÄ queerteori och intersektionalitet och med stöd av den kritiska diskursanalysens perspektiv undersöker denna uppsats hur sexualitet och könsidentitet framstÀlls i lÀroböcker för samhÀllskunskapens a-kurs pÄ gymnasiet. Problemformuleringen bygger vidare pÄ Skolverkets omfattande studie frÄn 2006 och resultaten jÀmförs med Skolverkets resultat, för att se om det skett nÄgon förÀndring i beskrivningen. Resultatet i föreliggande studie visar pÄ en viss förskjutning till ett mer inkluderande och synliggörande förhÄllningssÀtt i nÄgra av de studerade lÀroböckerna men att frÀmst transperspektivet och ett mer genomgÄende normkritiskt perspektiv Ànnu saknas i lÀroböckerna. Genom detta resultat pÄvisas att de intentioner som finns i de styrdokument som reglerar skolans verksamhet inte Àr helt genomförda i de studerade lÀroböckerna.

Den pÄgÄende utflaggningen av den svenska handelsflottan har orsakat problem för svenska sjöbefÀlsstudenter att erhÄlla tillrÀckligt med fartygsförlagd utbildning pÄ grund av ett minskat antal svenskflaggade fartyg.Genom en inledande kvalitativ intervjustudie undersökte vi intresse och eventuell problematik kring möjligheten att förlÀgga fartygspraktik pÄ utlandsregistrerade fartyg i svensk regi.Vi fann att rederierna var intresserade av svenska befÀlselever pÄ fartyg med viss svensk besÀttning, eftersom eleverna dÄ sÄgs som en rekryteringstillgÄng. Flaggstatens bestÀmmelser kunde, beroende pÄ land, vara ett hinder för svensk elevverksamhet. Elevkostnaden i sig var inget större hinder för rederierna att tillhandahÄlla praktik. Ett uteblivet sjöfartsstöd gjorde dock att kostnaden, i grund och botten, ÀndÄ var den enskilt största anledningen till problematiken kring befÀlspraktik pÄ utlandsregistrerat tonnage..

Detta examensarbete undersöker hur lÀrare pÄ ett yrkesförberedande ? och ett studieförberedande program strukturerar sin undervisning av litteraturhistoria i kursen Svenska B pÄ gymnasiet samt hur de lÀroböcker som anvÀnds pÄ respektive program Àr uppbyggda och vad de innehÄller. Metoden som anvÀnds Àr textanalys av kursupplÀgg och lÀroböcker. Resultatet visar pÄ att det finns skillnader mellan de tvÄ programmen bÄde vad gÀller kursupplÀgg och lÀroböcker. LÀroböckerna skiljer sig Ät genom att den som anvÀnds pÄ det yrkesförberedande Àr enklare uppbyggd och tillgÀngligare för en elev Àn vad den svÄrare och faktamÀttade lÀroboken som det studieinriktade programmet anvÀnder.

Detta arbetets syfte var att ta reda pÄ hur grundskolans kursplan i Àmnet svenska synliggörs och tillÀmpas i undervisningen. För att undersöka detta gjordes en analys av kursplanen i svenska i grundskolan, enkÀtundersökning, intervjuer och observationer genomfördes. EnkÀtundersökningen hade tio informanter, tvÄ lÀrare intervjuades och observationerna gjordes pÄ tvÄ lektioner.         I resultatet framkom att lÀrarna som deltog i enkÀtundersökningen ansÄg att kursplanen i svenska i grundskolan var nÄgot positivt. De nackdelar som kom fram var att kursplanen ansÄgs som ?luddig? och att den borde konkretiseras nÄgot.

Hiphop Àr en genre och en subkultur som Àr relativt ny pÄ den svenska scenen. Syftet med vÄr uppsats Àr att studera hur hiphopdiskursen ser ut i svensk dagspress och diskutera samt kartlÀgga de Äterkommande teman som kategoriserar den. VÄr frÄgestÀllning Àr som följer;Hur skildras svensk hiphop i svensk dagspress? För att ta reda pÄ detta, har vi undersökt texter vi hittat i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, eftersom dessa tvÄ tidningar Àr frÀmst representativa för vad som idag Àr svensk dagspress. Artiklarna har vi hittat pÄ Internet, och vi valde dessa utifrÄn ett strategiskt urval baserat pÄ ett antal variabler som har betydelse för vÄr undersökning.

Denna uppsats redogo?r fo?r hur homosexuella, bisexuella och transsexuella personer har karakta?riserats inom svensk film mellan a?ren 1916 och 1998. Underso?kningens ma?l har varit att ta reda pa? hur framsta?llandet av HBT-personer har fo?ra?ndrats under tidsperioden och relatera detta till samha?llets lagar och normer kring homosexualitet samt till den internationella utvecklingen. Uppsatsen visar att homosexualitet alls inte diskuterades o?ppet inom den svenska filmen fo?rra?n i slutet av 1940-talet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns grundlÀggande skillnader i undervisningsmetoder och pedagogiska förhÄllningssÀtt mellan fiolpedagoger inom genren svensk folkmusik. JÀmförelsen fokuserar pÄ lÀrare med respektive utan formell musiklÀrarexamen inom genren. Fyra kvalitativa telefonintervjuer har legat till grund för undersökningen dÀr de med respektive utan examen representerats av tvÄ personer var. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det Àr mer som förbinder Àn som skiljer de fyra pedagogerna Ät.

Detta arbete grundar sig pÄ sex djupintervjuer med vÀgledare pÄ olika grundskolor i Malmö, samt kortare intervjuer med rektorer pÄ nÄgra av dessa skolor. VÀgledarnas arbetsuppgifter har stÄtt i centrum för arbetet. Den bild som byggdes upp av de intervjuer jag gjort visar att vÀgledarens arbetsuppgifter pÄverkas mycket av ledningens Äsikter och agerande, men Àven att varje vÀgledare sjÀlv till viss del pÄverkar sin situation. För enkelhetens skull har jag valt att genomgÄende i mitt arbete kalla studie- och yrkesvÀgledare för ?vÀgledare? och benÀmner dem för ?hon? dÄ de flesta i denna studie Àr kvinnor. I arbetets inledande kapitel presenterar jag bakgrunden dÀr jag berÀttar om gÀllande styrdokument för grundskolan, tidigare forskning om vÀgledning pÄ grundskolan samt exempel pÄ vad vÀgledning bör stÄ för. HÀr tar jag Àven upp syfte, frÄgestÀllning och hypotes. I kapitel tvÄ tar jag upp de teoretiska utgÄngspunkter som jag anser vara relevanta för arbetet, dessa anvÀnder jag mig av i analysdelen dÀr jag relaterar mitt arbete till hur dagens skolor som resultatenheter pÄverkar arbetsmiljön med hjÀlp av Anita Jansons bok Att vara chef för en resultatenhet. Jag har Àven tittat pÄ maktperspektivet med hjÀlp av RÀdslans makt skriven av Christian Ylander och möjligheterna till förÀndring med hjÀlp av Kjell Skogen & Mari-Anne Sörlie, Introduktion till innovationsarbete.

Swedish design is known all over the world and is seen in national as well as in international arenas. There is only one design organization in Sweden that has the task to represent Swedish design in public. The organization is Swedish Form and it is the oldest design organization in the world. It has a huge influence in our society, within design and form. In the end of 1990 the association received its first government assignment, which still continues.

Denna studie syftar till att undersöka lÀrares förutsÀttningar att arbeta med krisdrabbade barn och ungdomar i grundskolan. För att uppfylla detta syfte valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem lÀrare som Àr verksamma inom olika Äldrar i grundskolan. Intervjuerna fokuserade pÄ lÀrarnas uppfattningar om vad en elev i kris Àr, hur lÀrarna anser att elever i kris bör bemötas samt vilken beredskap lÀrarna sjÀlva anser att de har för att möta elever i kris. VÄrt resultat synliggjorde att lÀrare har en tÀmligen bred uppfattning av vad en elev i kris, de talade om allt frÄn personliga individuella kriser till stora offentliga katastrofer. Genom intervjuerna framkom att lÀrarna ansÄg att elever i kris kan mötas med samtal som bland annat gÄr ut pÄ att lÀraren ska bekrÀfta eller uppmuntra eleven. DÄ lÀrare som undervisar i de Àldre Äldrarna menade att elever i kris kan uppleva svÄrigheter med skolarbetet ansÄg de att krisdrabbade elever kunde gynnas av anpassad undervisning.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur mÀnniskor upplevt den undervisning de fÄtt i historia genom grundskolan. Mitt mÄl Àr att fÄ en inblick i hur undervisningen sett ut genom 1900 talet och vilka metodiker som anvÀnts. Dessutom vill jag diskutera hur man skall Äterinföra intresset för historia i grundskolan och pÄ vilka sÀtt man kan undervisa för att skapa nyfikenhet och vilja att lÀra sig mer. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med ett antal intervjuer och studerat lÀroplanen samt historiska lÀroböcker frÄn delar av 1900 talet. Jag har fÄtt vÀldigt skiftande svar pÄ mina frÄgestÀllningar men av det huvudsakliga resultatet kan man se att elevers tankar, minnen och kÀnslor kring Àmnet historia mer beror pÄ hur lÀraren varit och vilka undervisningsmetoder denne anvÀnt Àn pÄ vad som lÀrts ut..

Syftet med denna uppsats Àr dels att beskriva den historiska tendensen avseende förÀldrars aktivitet i relation till grundskolan mellan tidigt 1990-tal och sent 2000-tal. Vidare Àr syftet att förklara tendensens karaktÀr med hÀnvisning till den decentralisering och marknadsanpassning som skolvÀsendet genomgick vid Ären kring 1990. Resultaten av uppsatsens empiriska undersökning visar att förÀldrars aktivitet, uttryckt i antal anmÀlningar av grundskolan till Skolverket, stadigt ökade mellan 1993 och 2008. Resultaten visar Àven hur kontrollen över grundskolans resurser flyttades frÄn staten till kommuner, privata och kommunala skolenheter, och familjer, vid Ären kring 1990. Enligt det teoretiska resonemang som förs i uppsatsen förÀndrade omfördelningen av resurser inom skolvÀsendet innehÄllet i relationen mellan grundskola och familj.

Tidigare forskning har visat pÄ negativa attityder mot homosexuella och till viss grad mot invandrare. MÀn har mer negativa attityder Àn kvinnor mot homosexuella mÀn. Studiens syfte var att undersöka om det föreligger en skillnad i attityd beroende pÄ om en homosexuell man har en svensk eller utlÀndsk bakgrund. Deltagare var 157 studenter i en medelstor svensk stad. En fiktiv personbeskrivning utformades dÀr etnicitet och sexuell lÀggning varierades för att fÄ fyra enkÀtversioner.

Studiens syfte Àr att fÄ en ökad förstÄelse för och kunskap om elever med 20,0 i slutbetyg pÄ gymnasiet. För att uppnÄ syftet formulerades följande tvÄ frÄgestÀllningar; Vad krÀvs, enligt tio respondenter, för att uppnÄ, vilka Àr drivkrafterna och vilket vÀrde har det gymnasiala slutbetyget 20,0? samt hur tio respondenter beskriver sin vÀg till slutbetyget 20,0 pÄ gymnasiet? Metoden som anvÀnts Àr intervju av kvalitativ karaktÀr. Studiens empiri bestÄr av svar frÄn tio respondenter med 20,0 i gymnasialt slutbetyg. Empirin relateras till forskning om betyg och bedömningar, urval, differentiering, kunskap, högpresterande elever etcetera.