Detta arbete görs inom lÀrarutbildningens examenskurs med syftet att genomföra en fördjupad Àmnesundersökning. I vÄrt fall vill vi fÄ kunskap hur nÄgra pedagoger i grundskolan undervisar inom svenskÀmnet för att elevers förmÄga att redovisa muntligt ska utvecklas. Denna undersökning Àr ett försök att koppla nÄgra lÀrares arbetsmetoder i omrÄdet tala till en sÀrskild arbetsgÄng inom retoriken.  I fem intervjuer stÀlldes frÄgor till lÀrare kring definition, betydelse, möjligheter och hinder i förhÄllande till den muntliga redovisningen. Vi frÄgade Àven om vilka strategier de anvÀnder för att fÄ elever att utveckla sin förmÄga inom omrÄdet tala. Respondenternas svar analyserades bland annat utifrÄn de kategorier som retorikens partesmodell innehÄller.  Resultatet visar att man kan urskilja den retoriska arbetsgÄngen i respondenternas arbetssÀtt.

The main purpose with this study is to describe teachers? use of textbooks and other teaching materials in upper secondary school (gymnasiet) in Sweden, and to discuss the use according to school subject and teacher style. Data was collected in two different ways. At first twenty classroom observations were made during lectures concerning the subjects Swedish (mothertounge), English (foreign language) and religion. Then four open interviews were carried out with the teaching teachers.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur den nya skollagen upplevs kunna fungera i praktiken i grundskolan. Syftet var vidare att belysa förutsÀttningar som behövs för att grundskolan ska kunna ge barn med autism och autismliknande tillstÄnd den skolgÄng och undervisning som de behöver och har rÀtt till utifrÄn sin funktionsnedsÀttning. För att undersöka syftet har jag genomfört intervjuer, med personer vilka verkar pÄ olika nivÄer inom en kommun i södra Sverige.FrÄn hösten 2011 gÀller andra premisser för barn med autism och autismliknande tillstÄnd och anledningen till det Àr att en ny skollag börjar gÀlla den 1 juli 2011. I nuvarande skollag har dessa barn rÀtten att bli mottagna i sÀrskolan, oavsett om de har en utvecklingsstörning eller inte, men till hösten fÄr enbart de med en utvecklingsstörning bli mottagna. Det innebÀr att dessa barn framöver kommer att tillhöra grundskolan och lÀsa efter grundskolans kursplaner, men det finns en möjlighet för barnen att vara inkluderade i sÀrskolan.                                   Jag har i undersökningen kommit fram till att det behövs kunskaper och förstÄelse kring funktionsnedsÀttningen, för att personal i grundskolan ska kunna ge dessa barn den skolgÄng och den undervisning som de har behov av och rÀtt till.

Bakgrund: SprÄkets utveckling Àr det mest betydelsefulla i ett barns liv, vilket ger identitet och tillhörighet i en gemenskap. Detta kan i dagens samhÀlle vara ett problem för barn med grav sprÄkstörning. Eleverna i studien har börjat sin skolgÄng i en tal- och sprÄkklass dÀr mÄlet Àr att de sÄ smÄningom skall inkluderas i en ordinarie klass i grundskolan. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar elever med grav sprÄkstörning har att inkluderas i en ordinarie klass i grundskolan. Undersöknngen har genomförts med utgÄngspunkt i hur det pedagogiska arbetet bedrivs med elvernas fortsatta tal- och sprÄkutveckling och kunskapsutveckling, samt hur pedagoger och elever beskriver den sociala utvecklingen, dvs interaktionen mellan eleverna och deras lÀrare/klasskamrater.

Detta Àr en undersökning som tar upp hur en orientalistisk mediediskurs med ett polariserat synsÀtt kan ta sig uttryck i svensk medierapportering i samband med terrorattentaten i Madrid den 11 mars 2004 och London den 7 juli 2005. Det empiriska materialet Àr hÀmtat frÄn tvÄ av Sveriges ledande dagstidningar, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi utgÄr ifrÄn Edward Saids postkoloniala teori om orientalism, som menar att vÀsterlÀndsk media angÄende muslimer och islam genomsyras av ett synsÀtt som betonar VÀst som "vi" och den muslimska vÀrlden som "de andra". Undersökningen ger exempel pÄ hur en diskurs som kan anses inspirerad av orientalism kan ta sig uttryck inom svensk medierapportering..

Studien handlar om hur en rektor och tvÄ lÀrare arbetar med likabehandling i gymnasieskolan. Syftet Àr att se hur arbetet med likabehandling pÄ gymnasiet kan se ut och hur styrdokumenten implementeras i verksamheten. I studien anvÀnds kvalitativ metod och totalt tre kvalitativa intervjuer genomfördes. Analys av skolans lokala handlingsplaner för likabehandling och Skolverkets rÄd och riktlinjer för likabehandling inkluderas i studien. Till grund för det teoretiska perspektivet har forskningslitteratur om likabehandling i skolan anvÀnds.

Studiens syfte var att öka kunskapen kring hur nÄgra studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan arbetar med vÀgledning av elever med ADHD och vilka kompetenser och resurser de kunde tÀnkas ha för att stötta vÀl underbyggda studie- och yrkesval. Kvalitativa intervjuer genomfördes och resultatet visar att respondenterna individanpassar vÀgledningen i hög grad, för elever med ADHD frÀmst genom mer tid, studiebesök, medföljare, visualisering och empowerment. De anvÀnder ingen speciellt utarbetad vÀgledningsmetod för dessa elever men det visar sig att det vore vÀlkommet med metodutveckling, vidareutbildning och utökat samarbete..

Denna litteraturstudie har genomförts med syftet att redogöra för hur den svenska grundskolan har arbetat med att inkludera romska barn. Fokus har legat pÄ de problem som funnits, sett ur majoritetssamhÀllets perspektiv, hur arbetet skett för att komma tillrÀtta med problemen samt vad detta arbete har gett för resultat. Studien söker vidare svar pÄ hur detta arbete har tagits emot i de romska grupperna.Inledningsvis ges en kort överblick över romernas historia med betoning pÄ Sverige och sedan presenteras studiens resultat som svarar pÄ frÄgorna:? Vilka problem har det enligt majoritetssamhÀllet funnits i samband med romska barns inkludering i den svenska grundskolan?? Vilka metoder har föresprÄkats som lösningar pÄ dessa problem?? Har det gÄtt att se nÄgot resultat av metoderna som anvÀnts?? Hur beskrivs mottagandet av de olika metoderna i de romska grupperna?Resultatet presenteras kronologiskt uppdelat i tidsperioderna 1930-1956, 195 -1980, 1980-2000 samt Efter Är 2000. För varje tidsperiod redovisas resultatet under fyra rubriker som svarar mot de fyra frÄgorna ovan.

Mitt syfte med uppsatsen Àr att studera M/P-programmet som ett verktyg i matematikundervisningen. Samtidigt vill jag ta reda pÄ hur lÀrare som anvÀnt/anvÀnder programmet uppfattar verktyget. Jag vill Àven fÄ en inblick i hur matematikundervisning kan bedrivas utan lÀrobok. M/P-programmet riktar sig till lÀrare i grundskolan och omfattar 17 matematikmoment. Det matematikmaterial som finns i programmet utgör en bas som lÀraren kan bygga sin matematikundervisning pÄ.

Under sÀsongen 2013/2014 arbetade fyra kvinnliga ledare pÄ högsta position inom svensk elitishockey vilket motsvarade 15 procent. Riksidrottsförbundets jÀmstÀlldhetsmÄl Àr att andelen representanter frÄn vardera kön ska vara minst 40 procent. Varför innehar sÄ fÄ kvinnor ledande positioner inom svensk elitishockey?FrÄgan besvaras genom att intervjua de kvinnliga chefer som tagit sig in i organisationerna och dÀrav fÄ ökad förstÄelse för kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch. Tidigare forskning visar pÄ att kvinnor som försöker klÀttra i karriÀren möts av ett normativt motstÄnd vilket pÄvisas i teorierna om ?tokens? och glastaket.

Med utgÄngspunkt frÄn Lpo 94 och kursplaner i grundskolan frÀmst för Är 1-3 ville vi med vÄra aktiviteter lyfta fram uterummets möjligheter till engagemang för hÄllbartlÀrande för elever i grundskolan. Vi utvecklade aktiviteterna för att kunna passa en Äldersintegrerad och mÄngkulturell grupp för att pÄvisa att alla elever kan inkluderas oavsett Älder, etnicitet och kultur. Det var vÀrdefullt att utveckla aktiviteterna sÄ varje elev ska kunna utgÄ frÄn sina förutsÀttningar och kunskapsnivÄer. Detta för att stimulera till engagemang och motivation och som kan synliggöra elevens metakognition vilket uterummet kan bidra till. Med utgÄngspunkt frÄn vÄr syn pÄ elevens lÀrande tÀnkte vi oss ett tematiskt arbetssÀtt nÀr vi utvecklade vÄra aktiviteter.

Examensarbetet vi har skrivit om inkludering har varit givande för vÄra framtida yrkesroller som lÀrare. Det har visat oss att det gÄr att arbeta med inkludering utan att det nödvÀndigtvis mÄste bli ett kostsamt projekt. Har man vilja och ambition att skapa och arbeta för och i en skola för alla Àr det viktigt att man arbetar aktivt med attityder och vÀrderingar. Kan vi fÄ skolans elever att bli förtrogna med att vi alla Àr olika och att det Àr nÄgot positivt, eftersom det Àr den verkligheten de en gÄng kommer till mötes den dagen de lÀmnar grundskolan. Det Àr viktigt att alla inom skolan vÀrld tar till sig arbetssÀttet med inkludering.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka hur tvÄ elevgrupper frÄn gymnasiets IV program har uppfattat sin arbetsplatsförlagda utbildning (APU) samt det studiestöd som har erbjudits dem under sin skolgÄng. Metod som anvÀnts Àr djupintervju pÄ den elevgruppen som gick sista gymnasieÄret och telefonintervju pÄ den elevgrupp som slutat gymnasiet Äret innan. BÀgge undersökningsgrupperna var mycket nöjda med genomförandet och upplÀgget med APUn men mÄnga elever hade hoppats pÄ att fÄ nÄgon slags anstÀllning efter genomförandet, sÀrskilt de elever som redan hade slutat gymnasiet. MÄnga fick inte denna möjligheten och stÄr dÀrmed till Arbetsförmedlingens förfogande idag. Undersökningsgrupperna hade svÄrt att peka ut vad som var studiestöd för dem eftersom de under hela sin gymnasietid har varit omgÀrdad av stöd. NÀstan alla uppskattade ÀndÄ möjligheten att fÄ mer tid pÄ sig att genomföra sina kurser och en av grupperna bÄde fick och uppskattade möjligheten att fÄ hjÀlp av assistent i klassrummet. NÄgra i den Àldre gruppen uttryckte missnöje över att det var stökigt i klassrummet, Àven de som hade orsakat det.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka sprÄkundervisningens upplÀgg och innehÄll i ett antal klasser pÄ gymnasiet. MÄlet Àr att fÄ en bild av lÀrare och elevers uppfattning om kunskapsnivÄer inom sprÄket och olika studiemetoder, för att sedan jÀmföra resultaten med sprÄkforskaren Stephen D. Krashens hypoteser. I vilken mÄn kan exempelvis elever pÄ steg 2, 3, 4 och 5 tillÀmpa sprÄket praktiskt?I den empiriska granskningen anvÀnds enkÀtundersökningar.

Erfarenhet frÄn min musikundervisning frÀmst inom grundskolan har motiverat en undersökning av eventuellt samband mellan elevernas erhÄllna betyg i Àmnet musik och gruppstorlek. Undersökningen begrÀnsades till att omfatta elevernas betyg i Àmnet musik Äk 9, gruppstorlek samt om flickors och pojkars resultat skilde sig.Av undersökningens resultat gick det inte att bekrÀfta nÄgot samband. Skillnaden mellan undersökningens resultat och skolverkets medelbetyg skilde sig pÄ det viset att skolverkets betyg var nÄgot högre i snitt. Fler aspekter hade behövts undersökas för att pÄvisa ett eventuellt samband mellan de deltagande elevernas kunskaper och deras erhÄllna betyg..