Behovet av reglering av relationerna mellan ledningen/bolagsorganen och Àgarna i aktiebolag har fÄtt en allt större betydelse till följd av den ökande internationaliseringen. Synen pÄ de etiska reglerna har förvrÀngts. Skandalerna har duggat tÀtt i hela vÀrlden och förtroendet för företagsledningarna har minskat kraftigt. Naturligtvis utgör svenska företag inte nÄgot undantag. För att motverka dessa strömningar har lagar och regelverk om ökad intern kontroll stiftats.

Bakgrund: Allt fler skandaler kring bolagsstyrningar har intrÀffat pÄ senare Är vilkethar medfört att de flesta lÀnderna utvecklat koder för hur redovisningen avbolagsstyrning skall ske. I bolagsstyrningsrapporterna skall det vara möjligt att utlÀsahur styrelsen har arbetat under Äret.Problemformulering: Kan förtroendet för bankernas styrelser öka genomtillÀmpandet av Svensk kod för bolagsstyrning?Syfte: Syftet Àr att för författarna undersöka hur förtroendet för svenska banker kanpÄverkas genom en bolagsstyrningsrapport.AvgrÀnsningar: Författarna har valt att inrikta sig pÄ de fyra största bankerna iSverige. Den studerade perioden Àr bolagsstyrningsrapporterna för verksamhetsÄret2006. Att analysen utfördes pÄ de fyra största bankernas rapporter beror pÄ att de haren central roll i nÀringslivet och dÀrför mÄste inta en förtroende ingivande roll isamhÀllet.Metod: Uppsatsen prÀglas av sin kvalitativa ansats dÄ data som studerats Àr i form avrapporter presenterade av företagen.

Purpose: The purpose of this study is to explain which factors that affects Swedish listed companies choice of placement for the corporate governance report when the regulation gives different options.Methodology: The chosen research philosophy is positive, research strategy is deductive and methodology is quantitative.Theoretical Perspectives: As support for the dependent (placement) and independent factors agency theory, positive accounting theory, accounting choice, legitimacy-, stakeholder-, and institutional theory are used.                  Empirical foundation:The sample consists of 249 companies. The empirical data consists of the companies Annual reports and Corporate Governance reports for financial year 2011 or when split financial year, 2010/2011. Limitations: A limitation of the study is that it is based on observations from only one year why it is not certain that the results should have been the same if a comparison between several years had been done.Conclusions: The factors size and growth explain the placement of the Corporate Governance Report in Swedish listed companies..

Purpose: The purpose of this study is to present an overview of the Swedish listed companies and their compliance with the Code and its normative rules for independent decision-making. Methodology: The authors have read and delved into the Swedish Code of Corporate Governance. The authors have chosen to study the enforcement of the code based on independent bracing guidelines. The study was conducted through a combined quantitative and qualitative approach. The study is based on primary data collected in the form of companies' corporate governance reports, which have been supplemented by structured interviews.Frame of reference: Swedish ownership structure and concentrated ownership, self regulation and normative guidelines, institutional theory and earlier research on this topic.Empirical foundations: A comparison of the selected companies has been based on the independence rules of the Swedish Code of Corporate Governance. A specific company has been presented with the company's application of the code, interviews have also been done with this company to increase the understanding of the empirical basis further.Conclusions: There are several flaws with the code and how it is applied today.

Bolagsstyrningen har förÀndrats pÄ grund av vissa negativa företagshÀndelser som intrÀffade under 2000-talet. Det har blivit ett större fokus pÄ internkontroll och etik. Som ett led i detta har Àven betydelsen av internrevision ökat. För att öka effektiviteten och kvaliteten pÄ revisionen mÄste en samverkan mellan interna och externa revisorer Àga rum. FörhÄllandet mellan parterna Àr avgörande för att faststÀlla styrningen av företaget.

Titel: ErsĂ€ttningsutskott ? En studie om vilka faktorer som kan förklara förekomsten av ett ersĂ€ttningsutskott i styrelser för svenska börsbolag.Bakgrund: År 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning i ett försök att överbrygga förtroendeproblematiken hos nĂ€ringslivet efter ett antal uppmĂ€rksammade bolagsstyrningsskandaler. Syftet med bolagskoden Ă€r att den ska vara sjĂ€lvreglerande genom följ- och förklaraprincipen. Enligt regel 9.1 i den svenska bolagskoden rekommenderas det att inrĂ€tta ett ersĂ€ttningsutskott i styrelsen som ska hantera ersĂ€ttningen till ledningen. Kritik har dock vĂ€ckts gĂ€llande sjĂ€lvreglering dĂ„ det framförallt gynnar bolagets anseende snarare Ă€n samhĂ€llet.Syfte: Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att förklara vilka faktorer som kan relateras med förekomsten av ett ersĂ€ttningsutskott i styrelser för svenska börsbolag.Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats för att förklara förekomsten av ersĂ€ttningsutskott i styrelser för svenska börsbolag.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva styrelseutvÀrdering i nÄgra relevanta teoretiska sammanhang, kartlÀgga styrelseutvÀrdering i svenska börsbolag, samt att bedöma relevansen hos respektive teori i ett svenskt sammanhang. Jag har valt att kombinera kvantitativ och kvalitativ metod. Basen har bestÄtt av en enkÀtundersökning vilken har kompletterats med djupintervjuer för att öka min förstÄelse för teorin och empirin. I uppsatsen har jag arbetat hypotetiskt deduktivt. Jag utgick frÄn ett par teoretiska perspektiv och undersökte vad de framhöll om styrelseutvÀrdering.

Bakgrund: Media Àr idag en av övervakarna inom bolagsstyrningen och forskning visar pÄ att det Àr den viktigaste övervakaren för att förmedla information till allmÀnheten. Det finns dock tvetydig och motsÀgelsefull forskning kring effektiviteten i medias övervakning, dÄ det kan finnas incitament till att inte rapportera pÄ ett opartiskt och oberoende vis. Denna studie kommer granska medias rapportering, för att öka förstÄelsen för dess rapportering och huruvida det Àr en fungerande övervakare eller inte.Syfte: Att öka förstÄelsen kring om media fungerar som en övervakare inom bolagsstyrning och i sÄdant fall hur.Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats dÀr vi genomfört en komparativ flerfallstudie bestÄende av medias rapportering frÄn fem svenska företagsskandaler, dÀr rapporteringen hÀmtats frÄn fyra av de största tidskrifterna i Sverige. Det empiriska underlaget har analyserats med hjÀlp av en analysmodell som beskriver stigmatiseringsprocessen och denna har underlÀttat behandlingen av det insamlade empiriska underlaget.Resultat: Studien visar pÄ tendenser att media fungerar som en övervakare i en svensk bolagsstyrningskontext, dÄ dess rapportering överensstÀmmer med de kriterier som en övervakare bör följa..

I uppsatsen behandlas styrelsejÀv i aktiebolag, som regleras i 8 kap. 20 § ABL. Syftet med uppsatsen Àr att se vad 8 kap. 20 § ABL omfattar samt hur paragrafen tillÀmpas och tolkas. Vi arbetar enligt den rÀttsdogmatiska arbetsmetoden.

PÄ senare tid har styrelsearbetet blivit mer komplext och tidskrÀvande. Detta till trots förekommer det att styrelseledamöter innehar flera parallella styrelseuppdrag. Enligt vissa kan parallella uppdrag medföra fördelar för bolaget i form av erfarenhets- och kunskapsutbyte. Samtidigt menar andra att det istÀllet leder till att ledamöterna tar pÄ sig för mÄnga uppdrag för att kunna fullgöra sina Ätaganden. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgot samband mellan antalet parallella styrelseuppdrag i en bolagsstyrelse och bolagets vÀrde för bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.

Bakgrund och problem: Styrelser Àr föremÄl för omfattande forskning inom bolagsstyrning. En stor del av forskningen syftar till att öka förstÄelsen för vad styrelser gör och varför. Forskare har ofta tagit hjÀlp av grova mÄtt som styrelsestorlek och aktieinnehav i styrelsen, vilket har resulterat i inkonsekventa resultat. Styrelsekapitalet Àr ett relativt nytt begrepp som syftar till att förklara styrelsearbete genom ledamöternas humana och sociala kapital. Genom att testa variabler som Àr hÀnförbara till en persons kunskaper och sociala kontakter vill vi bidra till att öka förstÄelsen för styrelsers agerande.Syfte: Att förklara styrelsers agerande i svenska företag med hjÀlp av styrelsekapitalet.Metod: Studien Àr deduktiv.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

Background and problem: Corporate Governance is a well-known phenomenon which has been the focus of plenty of research where the board of directors and the CEO have been regarded as important actors. What's affecting decisions regarding these actors has been debated whereas media has been pointed out of having an impact. To decide whether or not media can affect Corporate Governance have shown to be problematic whereas it exists divergent views regarding this. At the same time this relationship is more explored in other contexts than the swedish one, although this one is considered suitable for this. Consequently there is a motive for examining medias impact on Corporate Governance in Sweden. Purpose: The purpose of the thesis is to explain if media has an impact on Corporate Governance at an overall level.

Syftet med studien Àr att förstÄ varför medarbetarna pÄ avdelningen Capital Goods, DeLaval, trots rörlig ersÀttning som motivationshöjare, har svÄrt att uppnÄ de mÄl som Àr uppsatta i deras balanserade styrkort. Syftet Àr vidare att komma med förbÀttringsförslag till ledningen om hur de ytterligare kan motivera sina medarbetare. Varför har medarbetarna pÄ Capital Goods, DeLaval svÄrt att uppnÄ de utsatta mÄlen pÄ deras balanserade styrkort? Vad motiverar medarbetarna pÄ Capital Goods till att uppnÄ mÄlen som Àr uppsatta pÄ de balanserade styrkorten?Studien Àr kvalitativ karaktÀr dÀr intervjuer med chefer har genomförts för att fÄ en bÀttre förstÄelse av problemet. Studien Àr ocksÄ kvantitativ karaktÀr, dÀr en enkÀtundersökning genomfördes för att komplettera de kvalitativa intervjuerna och stÀrka reliabiliteten i vÄr studie. I vÄr undersökning framkom att de flesta orsakerna till lÀgre mÄluppfyllelse Àr sammanlÀnkade med varandra.