Sök:

Sökresultat:

174 Uppsatser om Svartćn - Sida 12 av 12

Kungsmarken, svart pÄ vitt

Kungsmarken, a apartment area in Karlskrona has suffered the medias prying eye for decades. Today the area only maintains a very low position of status in the livinghierarchy in the community. The area in question was a part of the "Miljonprogrammet" and apperantly has suffered the same consequenses as similar areas since it was built. The onesided negative discourse that has persecuded areas of Miljonprogrammet, such as Kungsmarken, has put social problems as criminality, drugaddiction, dependancy on the social welfare system or cultural incompetence in the focus. The authorŽs previous understanding of the phenomena lies in private experience from living in HjÀllbo, a similar area in Gothenburg also with the miljonprogram.

Kungsmarken, svart pÄ vitt

Kungsmarken, a apartment area in Karlskrona has suffered the medias prying eye for decades. Today the area only maintains a very low position of status in the livinghierarchy in the community. The area in question was a part of the "Miljonprogrammet" and apperantly has suffered the same consequenses as similar areas since it was built. The onesided negative discourse that has persecuded areas of Miljonprogrammet, such as Kungsmarken, has put social problems as criminality, drugaddiction, dependancy on the social welfare system or cultural incompetence in the focus. The authorŽs previous understanding of the phenomena lies in private experience from living in HjÀllbo, a similar area in Gothenburg also with the miljonprogram.

Antagning till högskolan : GrÀnsen mellan positiv sÀrbehandling och olaglig diskriminering

SammanfattningLikabehandlingsprincipen Àr en mÀnsklig rÀttighet av stor vikt. För att tillför-sÀkra likabehandling finns det uppstÀllda förbud mot diskriminering. Ibland rÀcker det inte med diskrimineringsförbud, utan aktiva ÄtgÀrder mÄste vidtas för att frÀmja jÀmlikheten i samhÀllet. De undantag frÄn diskrimineringsförbu-den som finns i sÄvÀl EU-rÀtten som i den svenska rÀtten öppnar upp för möj-ligheten att tillÀmpa positiv sÀrbehandling i syfte att skapa ett mer jÀmlikt sam-hÀlle. Det primÀra syftet med denna uppsats Àr att utreda var grÀnsen gÄr mel-lan positiv sÀrbehandling och olaglig diskriminering.AnvÀndandet av positiv sÀrbehandling Àr omdebatterat och frÄgan om möjlig-heten ska tillÀmpas Àr kontroversiell.

BOEL-lampan : Utveckling av en lampa för visualisering av elförbrukning i hemmet.

Den hÀr rapporten behandlar det examensarbete som har utförts pÄ avancerad nivÄ av Elin Engquist pÄ utbildningen Innovation och produktdesign vid MÀlardalens högtskola. Arbetet har utförts under vÄren 2009 i samarbete med Interactive Institute's avdelning Energy Design i Eskilstuna. Examensarbetet har avsett produktutveckling av en artefakt för visualisering av elförbrukning i hemmet med anledning av den stÀndigt ökande konsumtionen av hushÄllsel. Artefakten har under arbetets gÄng döpts till BOEL-lampan och framtagandet av denna har skett som en del av forskningsprojektet Visuale som utförts vid Interactive Institue. Forskningsprojektet syftade till att göra konsumeter mer medvetna om sin elförbrukning och som en del av projektet behövde en forskningsstudie genomföras.

Förslag pÄ sju olika trÀd som kan ersÀtta befintliga trÀd pÄ kyrkogÄrdar

VÀxtligheten pÄ dagens kyrkogÄrdar har i regel knappt en 100?200-Ärig historia. Det var i slutet av 1800-talet som kyrkogÄrden efterhand fick det utseende som vi förknippar med en gammal kyrkogÄrd, med höga kyrkogÄrdstrÀd och en kyrkogÄrdsmur.Det trÀdsortiment som har anvÀnts i trÀdkransen som inramar kyrkogÄrden eller trÀdrader lÀngs gÄngar, har varit begrÀnsat beroende pÄ traditioner och trÀdens lÀmplighet. Man valde ofta arter utifrÄn de lokala förutsÀttningarna, sÄsom alm, lind, lönn och björk. Under en lÀngre tid har sjukdomar pÄ en del trÀdarter brett ut sig och hotar trÀdbestÄnden pÄ vÄra kyrkogÄrdar.

Utfodring av torr eller stöpt hel kÀrna av korn, raps, Äkerböna och Àrt : effekt pÄ trÀckegenskaper hos ickeproducerande tackor

Syftet var att studera hur utfodring av torra eller stöpta hela frön/kÀrnor av korn, raps, Äkerböna och Àrt pÄverkade förekomsten av hela frön/kÀrnor och foderpartiklar ? 1 cm i trÀcken, nÀringsinnehÄll i trÀcken samt vikten och hullet hos ickeproducerande tackor.En hypotes var att tackorna skulle tugga sönder de hela fröna/kÀrnorna sÄ bra att de kom Ät nÀringen i kraftfodret pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. En annan var att tackornas utnyttjande av de hela fröna/kÀrnorna skulle vara högre för stöpt Àn för torrt foder.Tjugofyra sinlagda tackor (finull/dorset-korsningar) delades upp i individuella boxar fördelade pÄ de sammanlagt Ätta foderstaterna sÄ att den genomsnittliga vikten var jÀmn över behandlingarna. Försöksperioden föregicks av en tre-och-en-halv veckor lÄng tillvÀnjningsperiod, under vilken tackorna utfodrades försöksfodermedlen torra. Under försöksperioden utfodrades tackorna med begrÀnsade givor grovfoder och kraftfoder.

Strandskydd vs. Landsbygd- landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen ur ett kommunalt perspektiv

Det rÄder idag en stor efterfrÄgan pÄ strandnÀra lÀgen dÄ drömmen att bo vid vattnet lever hos mÄnga personer i Sverige. EfterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor samtidigt som tillgÄngen Àr begrÀnsad vilket mÀrks inte minst pÄ huspriserna. Den första juli 2009 trÀdde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnÀra lÀgen allt som oftast gjorde sÄ planlöst och ofta i strid med gÀllande regler. Den nya strandskyddslagen innebÀr att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utstrÀckning.

Strandskydd vs. Landsbygd- landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen ur ett kommunalt perspektiv

Det rÄder idag en stor efterfrÄgan pÄ strandnÀra lÀgen dÄ drömmen att bo vid vattnet lever hos mÄnga personer i Sverige. EfterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor samtidigt som tillgÄngen Àr begrÀnsad vilket mÀrks inte minst pÄ huspriserna. Den första juli 2009 trÀdde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnÀra lÀgen allt som oftast gjorde sÄ planlöst och ofta i strid med gÀllande regler. Den nya strandskyddslagen innebÀr att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utstrÀckning.

Inflytande av sommarvÀder pÄ kornas val att vara pÄ bete eller inne dagtid i en besÀttning, samt studier av andningsfrekvens och yttemperatur hos fokaldjur :

SAMMANFATTNING NĂ€r man i tidigare undersökningar studerat betesgĂ„ng för mjölkkor har klimatet pĂ„ betet inte beaktats. En höglakterande ko producerar mycket vĂ€rme som hon mĂ„ste avge till sin omgivning för att kunna bibehĂ„lla sin kroppstemperatur. De sĂ€tt som djuret kan avge vĂ€rme pĂ„ Ă€r begrĂ€nsade och pĂ„verkas av flera klimatfaktorer samt djurets genetiska och biologiska förutsĂ€ttningar. Antalet dagar som registreringar gjordes under denna studie blev av flera olika anledningar fĂ„, 18 dagar. Klimatet utomhus under studien registrerat som globtemperatur varierade frĂ„n 22,4 till 34,7ÂșC. DĂ„ djurskyddslagen skall frĂ€mja djurens hĂ€lsa och djurets naturliga beteende fick en grupp 126 höglakterande kor möjlighet att vĂ€lja uppehĂ„llsplats under tiden 26 juli till 11 augusti. 2004. Korna fördes ut pĂ„ betet vid niotiden pĂ„ förmiddagen och var dĂ€refter fria att gĂ„ in och ur stallet efter egen vilja tills de togs in för kvĂ€llsmjölkning omkring klockan tre pĂ„eftermiddagen.

<- FöregÄende sida