Färger och ljus påverkar människor, ibland på olika sätt och ibland på samma sätt. Det finns mycket skrivet, många teorier om hur människor uppfattar färg och ljus. Goethe, som jag i huvudsak avhänder mig av i den här uppsatsen, skriver om hur olika färger påverkar människan på olika sätt. Jag har sedan använt mig av den informationen när jag har gjort mina fem digitala målningar. I min efterföljande undersökning har jag sedan försökt ta reda på om det är möjligt att påverka människor till att få särskilda känslor för särskilda bilder, genom att använda färg och ljus på rätt sätt enligt teorierna.

I Skolverkets Nationella utvärdering av slöjd 2003 framkommer det att elever och föräldrar har svårt att se nyttan med slöjden. Därför har vi valt att titta på varför slöjden är viktig och också försöka finna ett Svar på hur slöjdläraren kan tydliggöra ämnet och motivera slöjden för eleverna. För få Svar på dessa frågor har vi arbetat med litteraturstudier och tittat närmare på tidigare empirisk forskning inom ämnet. Slöjdlärarutbildningen borde behandla de frågeställningarna lite mer än vad som görs nu och därför tog vi kontakt med sex slumpmässigt utvalda lärarutbildare från Stockholm-, Linköping-, Göteborg-, Uppsala- och Umeå Universitet för att se vad de hade att säga om våra frågeställningar. Några av de slutsatser vi kunde dra efter dessa intervjuer var bland annat att slöjdläraren måste tydliggöra styrdokumenten både för sig själv och även för eleverna.

Syftet med studien var att undersöka hur tidsbalansen var mellan hemmet och förskolan ur ett perspektiv utifrån barnets vistelsetid på förskolan. För att undersöka detta har vi använt oss av tidigare forskning och litteratur samt genom en kvalitativ metod via elektroniska enkäter för vårdnadshavare och pedagoger både kommunala och privata verksamheter. Resultatet visar att vårdnadshavare till stor del vill korta ner sina barns vistelsetid på förskolan men att samhället sätter ?käppar i hjulet? för det med krav, både uttalade och tysta. I vårdnadshavarnas Svar kan vi uppfatta att samhället undergräver föräldrarollen genom att påvisa att pedagoger är bäst på att stimulera barnet.

Vi har gjort en undersökning som handlar om konflikter i skolans värld i år 6-9. Som metod valde vi att göra gruppintervjuer med elever i de olika åren samt enskilda intervjuer med lärarna. De frågeställningar vi ville ha Svar på var om det fanns några vanliga konfliktorsaker samt hur elever respektive lärare löser konflikterna. Resultatet visar på att många av de konfliktorsaker som nämns handlar om sak, värderings- och kommunikationskonflikter. Förståelsen för begreppet konflikt hos eleverna, skiljde sig inte nämnvärt mellan de olika åren.

Dagens skola skall sträva efter att ge varje elev en chans att utveckla sin förmåga att själv bedöma sina studieresultat samt bli medvetna om sitt utvecklingsbehov i förhållande till kursplanerna. Detta arbete behandlar studium av ett experiment med självbedömning där studenterna fick bedöma sina Svar på de olika uppgifterna gentemot lärarens Svar på samma uppgifter. Syftet med arbetet var att ta reda på studenternas uppfattning om värdet av självbedömning som inlärningsmetod. Vår datainsamling skedde genom sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med studenter på en lärarutbildning i södra Sverige. I vår resultatredovisning valde vi att dela in studenternas uppfattningar i olika kategorier för att göra vår analys mer överskådlig.

Bakgrunden till denna studie är att skoldebatten är het och vikten av att ha bra lärare nämns ofta. Hur är då en bra lärare? Studiens syfte är att få kunskap om hur en bra lärare är enligt gymnasieelever och se om elevernas Svar överensstämmer med vad tidigare forskning säger. Jag ville även se om det fanns några större skillnader i Svar mellan elever i ettan jämfört med de som går i trean. Metoden för undersökningen var kvalitativ i form av enskilda intervjuer med 22 elever på studieförberedande program.

Syfte: Syftet är att studera debatten om humankapital för att avgöra om debattörers respektive revisorers uppfattningar om redovisning av humankapital har förändrats, och i så fall anledningen till detta. Dessutom är syftet att beskriva och tolka debattörers respektive revisorers tidigare och nuvarande uppfattningar om redovisning av humankapital.Metod: Initialt har en litteraturstudie genomförts. Genom den valde vi ut sju debattörer till att deltaga i vår undersökning. Vidare har tre revisorer tillfrågats för att utröna deras uppfattningar om redovisning av humankapital. Undersökningens bortfall utgörs av en debattör och en revisor.

Frågeställningen behandlar hur barn och ungdomar resonerar kring djurförsök. När eleverna resonerar kring djuretik, vad anser de då vara relevant? Vi analyserar elever från första- och niondeklass diskussioner kring djuretik. I vår undersökning ställs eleverna inför ett fiktivt dilemma och får Svara på hur de skulle ha agerat i olika situationer. Deras Svar avspeglar olika nivåer av moralutveckling och vilken förmåga de har till etiskt tänkande.

I samband med Ädelreformen i början på 1990 talet blev det ett mer naturligt inslag i de äldres vardag att de flyttade till ett ålderdomshem när de kände att det var ansträngande att bo kvar i det egna hemmet. Idag säger de flesta av landets kommunpolitiker att de äldre skall bo kvar hemma i det egna hemmet så långt det går med de insatser som den kommunala hemtjänsten kan erbjuda.Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur det kan upplevas att lämna det egna hemmet för att flytta in på ett särskilt boende.Metoden jag valde för att genomföra undersökningen var frågor via enkäter som jag tillsammans med informanten fyllde i för att få så tydliga och konkreta Svar som möjligt. Varje informants Svar analyserades utifrån de valda teorierna, adaptionsteorin samt symbolisk interaktionism.I resultatet framkom att många av de tillfrågade upplevde flytten som ångestfyllt, svårt, samt att det uppkom blandade känslor, både positiva och negativa. Vissa upplevde det även glädjefullt, samt att de kände stor lättnad..

Denna studie undersöker hur elever i årskurs 4 uppfattar likhetstecknet. Syftet är att undersöka om elevernas uppfattningar av likhetstecknet kan förklaras av dess framställning i läroböckerna. Tre svenska läromedelsserier för årskurs 1 till 3 studeras där uppgifter med likhetstecknets kategoriseras och klassificeras. Studien visar att likhetstecknet i nio fall av tio presenteras på traditionellt vis, det vill säga där räkneoperation är lika med Svar (t.ex. 2+5=7).

Uppsatsens syfte är att undersöka hur IKT-användning påverkar svenskämnet och svensklärarrollen. Med utgångspunkt i en tanke om ett svenskämne som genomgår ett paradigmskifte vill vi undersöka var och hur detta syns ur ett lärarperspektiv. Vi har därför intervjuat ett antal svensklärare om deras syn på arbetet med IKT och digitala tekniker. Vi har frågat både om IKT-användningen i relation till deras roll som lärare i klassrummet och olika arbetsmoment i svenskämnet. Deras Svar har satts i relation till pedagogiska teorier och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Hur blir en individ bra på golf? Det är en fråga många vill kunna ha ett Svar på, men idagsläget finns inga entydiga Svar. Det övergripande syfte med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning de träningar som genomförs inom svensk landslagsverksamhet kännetecknas av Deliberate Practice teorin. Studien har gjort en kvalitativ intervjustudie på tränare knutna till Swedish golfteam. Öppna frågor om tränarnas syn på hur en individ utvecklar expertis, samt hur tränarna utför sina träningar har använts.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Syfte: Att sammanställa en beskrivning på hur mål- och resultatstyrning fungerar i praktiken enligt budgetanSvariga på verkställande nivå i offentlig verksamhet. Sedan studera huruvida mål- och resultatstyrning i offentlig verksamhet kan klassificeras som mål- och resultatstyrning enligt allmänna indelningar inom ekonomistyrning av olika författare. Vi skall samtidigt både finna Svar på om mål- och resultatstyrningen är en väl fungerande styrmetod och om mätbarheten av uppställda mål måste finnas för att kunna utföra mål- och resultatstyrning i en offentlig verksamhet. Metod: Djupintervjuer med budgetanSvariga personer i äldreförvaltningen i Karlskrona kommun. Intervjupersonernas utsagor har vi sedan tolkat till innebörden av mål- och resultatstyrning i äldreförvaltningen.

Vi ville med vår undersökning ta reda på om specialpedagoger arbetar med motorisk träning med elever och om de anser att motorisk färdighet och inlärning har något samband. Vi ville också undersöka om de ser något positivt resultat efter motorisk träning. Ytterligare en frågeställning vi ville få Svar på var om det skett en förändring i synsätt och attityd angående motorik och inlärning under de senaste 20 åren. För att få Svar på våra frågeställningar använde vi oss av en kvantitativ enkät för att nå ut till så många specialpedagoger som möjligt. De slutsatser vi dragit utifrån våra enkätSvar är att motorikens betydelse för inlärning diskuterades och arbetades mer med för 10 ? 20 år sedan. Det är 36 av 52 respondenter som anser att motorik och inlärning har ett samband.