Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärare förklarar hur mobbning uppstår och hur lärare agerar för att stoppa pågående mobbning. Frågeställningarna är: Vad tror verksamma lärare är den främsta orsaken till mobbning? Hur gör verksamma lärare för att stoppa pågående mobbning? Skiljer sig lärares förklaringar om och agerande mot mobbning från forskningens teorier om mobbning och hur den bäst bekämpas? Tidigare forskning inriktad på lärarnas vardagspraktik mot mobbning saknas. Undersökningens resultat diskuteras mot bakgrund av främst svensk mobbningsforskning och anti-mobbningsprogram. Resultatet beskrivs och förklaras utifrån problemställningen om lärarnas handlande överensstämmer med eller avviker från forskningsbaserade teorier.

Med denna studie ville jag ta reda på hur förskollärare arbetar med denpedagogiska dokumentationen i förskolans verksamhet. Frågeställningarna jagsökte Svar på var: Hur kan arbetet med pedagogisk dokumentation se ut iförskolan? Vad anser förskollärare om arbetet med pedagogisk dokumentation,finns det några svårigheter eller möjligheter med att arbeta på detta sätt. Vem bäranSvaret för den pedagogiska dokumentationens utformning, planering ochstruktur? För att få Svar på mina frågeställningar valde jag en struktureradkvalitativ metod och intervjuade fyra stycken förskollärare.

Vår intention med uppsatsen var att synliggöra förskollärares tankar och handlingar kring anknytningar i förskolan, och hur dessa tankar begränsar eller möjliggör barns utveckling och lärande. Vi ville bredda kunskapsfältet inom området, både för vår egen del men även för andra som möter barn i sin vardag och samtidigt får en förståelse för anknytningens betydelse för barns utveckling. För att söka Svar på våra frågor, använde vi oss av semistrukturerade intervjuer. De Svar som framkom var att utbildningens värde inom anknytning är tvetydigt när det kommer till förskollärares konkreta handlingar. Personliga egenskaper vägs mot nyttan av utbildning.  Barngrupper i förskolan har visat sig upplevas för stora, vilket påverkar förskollärares möjligheter att skapa trygga anknytningar till barn i förskolan.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om elevernas talspråk påverkar det tidigaskrivandet. Våra insamlingsmetoder är dels en enkätundersökning, dels en elicitering. Videnkätundersökningen deltog flera lärare. Lärarna kommer från två olika orter, Västerås ochStockholm, vilket även eleverna gör som har deltagit. Eleverna som deltog vid eliciteringen går iårskurs 1 och 2.

Syftet med denna studie var att få en bild av brandmännens upplevelse av stress i Helsingborg 2005. Var utfallet beroende ålder eller om det var heltids- eller deltidsbrandmän? Studien skulle förhoppningsvis ge Svar på om de frågor/påståenden som används vid brandmännens årliga hälsokontroller, var relevanta och om frågorna/påståendena behöver kompletteras eller ändras. Den undersökta gruppen var alla brandmän/kvinnor i Helsingborg år 2005. Vid årliga hälsokontroller fyller de i ett fråge/påståendeformulär med bl a uppgifter om deras upplevelse av stress.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om vi med hjälp av handdockan kunde stärka femåringars begreppsbildning i förståelse och handling när det gäller begreppen grupptillhörighet och empati. Vi utförde barnintervjuer och sociogram i början av vår umdersökning, för att se var barnen stod i sin förståelse av grupptillhörighet och empati och vilka kontakter de tog. Vi utförde intervjuer med förskollärarna med samma frågor som barnens, för att se om deras värderingar visade sig i barnens Svar. Vi tror inte att barnens Svar är en följd av förskollärarnas tankar om ämnet. Vi anser att det är våra aktivitetstillfällen som stärkt barnen i förståelse och handling när det gäller begreppen.

Studiens syfte är att med hjälp av denna systematiska litteraturstudie undersöka om förändringar inom teknikämnet i årskurs 1-6 kan öka flickors teknikintresse. Frågeställningen som det sökts Svar på i aktuell internationell forskning, är följande:Anser aktuell forskning att skolan bör förändras för att öka teknikintresset hos flickor i årskurs 1-6, och i så fall, varför och på vilket sätt?För att få Svar på frågeställningarna har systematiska sökningar i databaserna Eric (Proquest), Summon och www.avhandlingar.se gjorts. Engelska sökord som är aktuella för ämnet har valts ut för att ge en bred men ändå riktad sökning. Resultatet till studien är baserad på två avhandlingar och fem artiklar, varav en artikel är en metaanalys och fyra är forskningsstudier.

Syftet med uppsatsen är att genom en litteraturstudie gällande aktuell forskning, intervjuer med fem högstadielärare samt enkätundersökning med 30 högstadieelever ta reda på hur man kan arbeta med skönlitteratur för att på bästa sätt skapa livskunskap. Med livskunskap syftar vi på all kunskap som hjälper ungdomarna att forma dem på deras väg till att bli vuxna individer. I arbetet undersöker vi om det är möjligt att med skönlitterära texter uppnå styrdokumentens mål, hur skönlitteratur används i undervisningen, hur litteraturintresse kan väckas hos eleverna och om lärare är medvetna om att man kan få Svar på livskunskapsfrågor via skönlitteratur. Vi tittar närmare på hur elever uppfattar arbetet med skönlitteratur samt vilka konsekvenserna blir beroende av vem som väljer litteraturen. Resultaten visar att lärare är medvetna om att elever kan nå livskunskap via skönlitteratur men de saknar ord för att beskriva vad de vet.

Att elever lär med hjälp av dem som kommit längre i utvecklingen än dem själva finns det omfattande forskning om  och även att responsarbete mllan elever borde ge ett positivt resultat i elevers skrivande. I den litteratur vi läst på Lärarprogrammet märker man att lärare, lärarutbildare oc forskare ställer sig positiva till responsarbete som en del i elevernas skrivprocess och utveckling.Jag vill med denna undersökning ta reda på vad eleverna själva anser om att använda sig av responsarbete som en del av skrivprocessen genom att använda mig av elevenkäter där eleverna får motivera sina Svar.  Genom att intevjua två lärare har jag också försökt ta reda på om deras tankar överensstämmer med elevernas. Att använda metodtriangulering i denna undersökning ger mig djupare Svar än att endast ha enkäter.Undersökningen visar at de allra flesta elever i år 1 och i år 3, både i studieförberedande och i yrkesförberedande gymnasieprogram, har en positiv inställning till responsarbete. I Svaren till både elevenkäten och lärarintervjuerna framkommer även att elever och lärare har liknande motiveringar till sina positiva attityder. I elevSvaren finns en skillnad mellan pojkar och flickor.

Studien syftar till att ta reda på hur musiklärare ser på motoriska problem, hur informerade de är om elevers svårigheter och hur de hanterar eventuella motoriska problem som kan uppstå i instrumentalundervisningen. I bakgrundskapitlet presenteras motoriska aspekter, samt tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter.Den forskningsmetod som använts i studien är den kvalitativa intervjun. Jag har intervjuat fyra lärare som arbetar med brasselever. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades och de Svar som framkommit utgör studiens resultat. I resultatet beskrivs hur lärarna får reda på motoriska problem och hur de hanterar dem.

Arbetsgivare som av olika anledningar ska skiljas från en nyckelperson, väljer allt oftare att erbjuda outplacement som en del i uppgörelsen. Antingen bakgrunden är omorganisation, neddragningar eller personliga skäl, måste situationen lösas på ett sätt som gagnar båda parter. Syftet med denna uppsats är att beskriva outplacement och undersöka de inblandade parternas attityder till det. De parter som direkt kommer i kontakt med outplacementprocessen är arbetsgivaren, arbetstagaren och konsulten. Vi undersöker deras attityder från anställningssituationen till hur de ser på den framtida utvecklingen.

Detta arbete handlar om hur det som benämns individuella utvecklingsplanerna tolkas och används i förskolorna. De frågor vi sökt Svar på är varifrån kravet att införa individuella utvecklingsplaner kommer och vilken innebörd pedagogerna ger dessa.För att ta reda på detta så har vi granskat åtta olika typer av utvecklingsplaner som används på förskolorna i olika kommuner samt intervjuat tre pedagoger, en rektor och en pedagogisk samordnare. Genom att tolka resultatet utifrån ett postmodernt perspektiv där man anser att det inte finns ?normala barn? och absoluta sanningar, har vi upptäckt att dessa dokument speglar den barnsyn som rådde under moderniteten då man utgick från utvecklingspsykologiska teorier.I utvecklingsplanerna tar man upp vad barnet kan och inte kan, samt vilka insatser som behövs för att stödja barnets utveckling. Man belyser inte barns lärande i dessa dokument.

Inledning: Sjukvården är beroende av frivilliga bloddonatorer. Det behövs alltid fler bloddonatorer då vi med dagens sjukvård kan utföra alltmer avancerad kirurgi samt rädda och hjälpa allt fler sjuka samt skadade, med hjälp av blod från frivilliga donatorer.Syfte: Syftet var att undersöka vilka skäl som anges till att inte donera blod, samt undersöka om viljan att ge blod skiljer sig beroende på kön, ålder och om man har yrkes- eller studieanknytning till sjukvård. Syftet var också att undersöka vilka faktorer potentiella blodgivare anger som motiverande till att donera blod.Metod: Denna uppsats baseras på en kvantitativ tvärsnittsstudie, bestående av en webbenkät som delats av författarnas på det sociala mediet Facebook. Enkäten vände sig till personer som enligt blodcentralens kriterier får donera blod, totalt inkom 90 Svar, med ett bortfall på totalt 11 personer. Enkäter analyserades sedan kvantitativt med hjälp av statistikprogrammet SPSS.Resultat: Studien visar att den vanligaste orsaken till att respondenten inte gått och donerat blod är att de tillfrågade har tänkt på det men att det inte blivit av.

Målet med examensarbetet är att Svara på frågan: "Är det resurssparande att öka detaljeringsgraden i BIM-modellen genom virtuellt uppreglade gipsväggar?" Rapporten behandlar en BIM-laboration som genomförts i samarbete med NCC i projektet Signalfabriken i Sundbyberg. Med programmet Lindab Revit Tools (LRT) reglades gipsväggar upp virtuellt och adderades till projektets byggnadsinformationsmodell (BIM). Materialet kvalitetssäkrades vid samgranskningsmöten och användes för att generera A3-handlingar för test i produktion. Testet och handlingen diskuterades med representanter från olika delar av byggprocessen och en reviderad handling utvecklades samt godkändes. Laborationen upprepades med syftet att effektivisera processen och erfarenheterna från detta ledde till att frågeställningen fick följande Svar: Ja, om endast komplicerade områden modelleras.

   Samhället står i ständig förändring, och vi lever i ett informationssamhälle där vi ideligen kommer i kontakt med olika former av texter, vilket har fått till följd att det ställs andra krav på människans läsutveckling. Då forskning har visat på minskad läsförmåga hos elever i årskurs 4, ansåg vi det intressant att utveckla kunskap om hur elevers läsintresse kommer till uttryck i och utanför skolan, vilket också är studiens syfte. I denna studie har kvantitativ och kvalitativ metod kombinerats. För att få Svar på vilka förutsättningar som har betydelse för elevers läsintresse utanför skolan, genomfördes en enkätundersökning. Elevernas enkätSvar användes som stöd när lärarna därefter intervjuades.