Syftet: Syftet med uppsatsen är att få Svar på hur kränkning kan se ut på de yrkesinriktade programmen. Hur elever uppfattar kränkningar inom deras program, och hur tycker de att skolan ska agera för att motverka kränkningar. Hur stor del har skolmiljön och könens roll för att motverka kränkningar och mobbning.Metoden:Metoden vi valde var kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer, för att på så sätt komma närmare informanterna och deras erfarenheter gällande kränkningar och mobbning inom skolans lokaler. För att få Svar på detta intervjuade vi åtta elever inom fyra olika yrkesprogram. Två elever på Handelsprogrammet, två stycken på Restaurang- och livsmedelsprogrammet.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om elevernas talspråk påverkar det tidigaskrivandet. Våra insamlingsmetoder är dels en enkätundersökning, dels en elicitering. Videnkätundersökningen deltog flera lärare. Lärarna kommer från två olika orter, Västerås ochStockholm, vilket även eleverna gör som har deltagit. Eleverna som deltog vid eliciteringen går iårskurs 1 och 2.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares attityder till läromedel, läroböcker vs IKT. Vilka motiv och vilka faktorer vilar bakom dessa lärares val och vilka didaktiska konsekvenser kan de se i användandet av dessa läromedelsformer. Vi använde oss av metoderna observation och intervju för att söka Svar på detta inom svenskundervisningen med lärare i årskurs 5 i två olika kommuner. Våra resultat visar att samtliga lärare är positivt inställda till att använda IKT i sin undervisning och att samma lärare också till stor del använder läroböcker som en utgångspunkt i sin lektionsplanering. Det visade sig också finnas skillnader mellan de två undersökta kommunerna i frågan om huruvida de använde IKT eller läroböcker i undervisningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det judiska folkets kultur och religion står i ett direkt förhållande till det lidande som de som folk genom historien har utsatts för, och som kulminerade i andra världskrigets Förintelse, den så kallade Holocaust. För att få Svar på denna fråga har jag koncentrerat mig på ett litteraturstudium av den judiska historien, och då framför allt på folkets utsatthet, vilka konsekvenser denna utsatthet fått och vilka Svar de gett på utsattheten och lidandet. För att uppnå mitt syfte har jag använt mig av den hermeneutiska tolkningsmetoden. Resultatet visar tydligt att det genom historien har funnits en judisk utsatthet, och att denna kan sägas stå i ett direkt förhållande till judendomens grändläggande idé om förbundet mellan Gud och folket. Denna trosföreställning har inneburit att ett av Svaren på utsattheten finns i kristendomens anklagelse att judarna blev Kristusmördare.

Metoder för en genusmedveten pedagogik kan se olika ut på förskoleavdelningar i Sverige år 2007. I vår studie har vi genom intervjuer sökt Svar på vilka former lärare på förskolan väljer att arbeta efter då en första förståelse och inblick förvärvats i vad genus och jämställdhet innebär. Vi har dessutom varit intresserade av och fördjupat oss kring vilken respons lärare på förskolan upplever att de får på den genusmedvetna pedagogik som genomförs ute på förskola, dels från föräldrar och kollegor dels från rektor och politiker.På många förskolor pågår det idag en diskussion om en genusmedveten pedagogik och hur denna ska utformas, likväl som det på många förskolor finns ett svalt intresse för frågan. Lärares yttranden relateras i vår studie till en rad teorier, vilka dels rör metodikdelen dels det genSvar pedagogiken genererar. I vår studie konstaterar vi att lärares förhållningssätt är den metod som framhålls som viktigast av de tillfrågade.

Denna rapport ger en bakgrundsbeskrivning av datainsamlingsföretaget Norstat och hur de genomför en tracking-undersökning med panel via internet. Vidare analyseras samband mellan variabler som beskriver personer som ingår i undersökningen och hur dessa personer beSvarar undersökningen. I rapporten tas också reda på hur länge en undersökning behöver vara igång och om inkomna Svar skiljer sig åt beroende på när en person har Svarat. En ingående beskrivning av bearbetning och de variabler som ingår i det använda datamaterialet kommer också att ges. Tidigare forskning med anknytning till paneler och webbundersökningar tas upp för att ge läsaren en nyanserad bild av för- och nackdelar med webbundersökningar.Logistiska regressionsmetoder har använts för att utreda vilka variabler som påverkar om en person beSvarar undersökningen eller ej, samt vilka variabler som gör att en person beSvarar undersökningen tidigt eller sent.

I strävan efter att utveckla sin praktik har en grupp pedagoger filmat en vardagshändelse med eleverna i avsikt att belysa en fråga de är intresserade av att få Svar på. Under ett reflekterande samtal undersöker de gemensamt det inspelade materialet.Studie syftade till att få Svar på hur de tog sig an uppgiften, vad de fick syn på och hur de samtalade kring det de såg. Samtalet kan ses som ett vävande där olika pedagogers perspektiv möts. Studien sökte Svar på vilka inslag som fanns i samtalsväven. Genom att synliggöra detta ville studien ge en ökad förståelse för hur skolledare och pedagoger kan skapa förutsättningar för att reflekterande samtal ska kunna bli ett funktionellt redskap i såväl professionell utveckling som verksamhetsutveckling.Forskningsfråga: Hur använder pedagogerna sig av reflekterande samtal när de utgår från autentiska situationer från praktiken?Resultatet visade att den dialogiska samtalsväven omfattade fyra typer av inslag.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur mycket biologi man kan få in i verksamheten genom att uppmärksamma när ämnet naturligt visar sig hos barnen under utomhusvistelse, i deras egna lekar, upptäckter och utforskande. Bakgrunden till min undersökning är att den svenska förskolan sägs befinna sig i en brytningstid, med större fokus på ämneskunskaper och att läroplanen samtidigt poängterar vikten av att ta tillvara barns perspektiv, frågor och idéer. För att få Svar har jag gjort observationer på två olika förskolor/avdelningar. Även enkäter har skickats till de medverkande pedagogerna. Resultatet av mina observationer visar att barnen ofta uppmärksammar olika djur och växter och andra områden inom ämnet biologi när de vistas ute i naturen.

Undersökningens syfte är att belysa på vilket sätt teknikundervisningen med sin praktiskestetiska karaktär kan gynna språkutveckling. Teknikundervisning handlar om att ställas inför ett problem som ska lösas, om att misslyckas, förändra, pröva igen och lyckas. I denna studie har åtta elever i åldrarna tio till femton från en förberedelseklass skapat en saga och arbetat praktiskt med konstruktioner, dokumentation, och textbearbetning i anslutning till denna. Undersökningen ger Svar på frågor kring hur de praktiska delar inom teknikundervisning kan gynna språkutveckling hos barn med svenska som andraspråk. Särskilt fokus har legat på hur eleverna interagerar när de får konstruera figurer och återberätta sin saga med hjälp av dessa och praktiskt?estetiskt teknikarbete.

Den här uppsatsen handlar om hur lärare tänker kring att omsätta teorier i praktiken. Vi har gjort en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en förståelse för hur man kan arbeta i utformandet av undervisning. Genom samtalsintervjuer har vi sökt Svar på våra frågeställningar och sedan har vi ställt dem mot tidigare forskning. I vår analys har vi kategoriserat resultatet utifrån teman som vi funnit i den teoretiska genomgången och respondenternas Svar. I analysen har vi sedan teoretiserat resultatet utifrån Vygotskijs teorier kring den närmaste utvecklingszonen, Piagets teorier kring aktiva arbetssätt och intuitiva metoder, Runessons praktiska teori, Claessons översikt på teorins plats i praktiken, Mossberg-Schullerqvist och Olin-Schellers systematiska koppling mellan teori och praktik, Säljös teorier kring betydelsen av att ha föreställningar om lärande, Jank och Meyers teorier kring handlingskompetens och Lindström och Pennlerts teorier kring att lärare behöver vetenskaplig kunskap för att kunna omsätta teorier i praktiken.

Syftet med denna studie var att försöka hitta ett Svar på om inre och/eller yttre motivation var faktorer som bidrog till att individer stannar kvar hos samma arbetsgivare under en längre tid. Undersökningen gjordes på ett industriföretag där testpersonerna, som var 81 stycken, delades upp i tre grupper beroende på längden av sin anställningstid, och fick Svara på en enkät med påståenden om motivation. Undersökningen utgick från Self Determination Theory (SDT) som bygger på tanken att beteenden som styrs av inre motivation har större chans att upprätthållas än de som styrs av yttre motivation. Detta är intressant för vår undersökning då vi vill se om det finns ett samband mellan motivation och anställningstid. En longitudinell studie påbörjades för att i förlängningen få Svar på om motivation är något som finns från början av anställningen eller något som kommer med tiden.

Arbetet handlar om hur musik kan pa?verka ma?nniskans ka?nslor och fantasier och hur man kan skapa musik fo?r att va?cka en specifik ka?nsla hos lyssnaren.Syftet med arbetet a?r att fo?rso?ka fo?rsta? varfo?r man blir pa?verkad pa? ett visst sa?tt av olika sorters musik och framfo?r allt om det ga?r att fo?rmedla specifika ka?nslor till den generella lyssnaren.Arbetet besta?r dels av sja?lva uppsatsen, men a?ven skapandet av sju olika musikstycken som 128 fo?rso?kspersoner har fa?tt lyssna pa?. Styckena a?r fra?n olika genrer: drama, komedi, ka?rlek, skra?ck, action, fantasy samt slutligen a?ventyr. Personerna har fa?tt lyssna pa? musiken fo?r att sedan fo?rso?ka hitta ra?tt genre.

Målet med examensarbetet är att Svara på frågan: "Är det resurssparande att öka detaljeringsgraden i BIM-modellen genom virtuellt uppreglade gipsväggar?" Rapporten behandlar en BIM-laboration som genomförts i samarbete med NCC i projektet Signalfabriken i Sundbyberg. Med programmet Lindab Revit Tools (LRT) reglades gipsväggar upp virtuellt och adderades till projektets byggnadsinformationsmodell (BIM). Materialet kvalitetssäkrades vid samgranskningsmöten och användes för att generera A3-handlingar för test i produktion. Testet och handlingen diskuterades med representanter från olika delar av byggprocessen och en reviderad handling utvecklades samt godkändes. Laborationen upprepades med syftet att effektivisera processen och erfarenheterna från detta ledde till att frågeställningen fick följande Svar: Ja, om endast komplicerade områden modelleras.

Vår upplevelse var att det pratas för lite om slöjdens syfte och mål med eleverna på grundskolan och vi ville genom denna studie undersöka huruvida detta stämde. Syftet med denna undersökning var att kartlägga hur vår urvalsgrupp beskriver och uppfattar slöjd i jämförelse med kursplanens syfte och kunskapskrav. Vi var också intresserade av att undersöka hur deras Svar förhåller sig till den Nationella Utvärderingen 2003. Vi har använt oss av metoden samtalsintervjuundersökning, där vi genomförde sex gruppintervjuer med elever i årskurs åtta från tre olika skolor. Vi har använt ett sociokulturellt perspektiv i vår undersökning för att genom det kunna få syn på de faktorer som kan vara med och påverka elevernas Svar.

Vårt examensarbete handlar om vad bra kost är och om elever är medvetna om vad de bör äta för att klara av dagar med skola och fritid. Vårt syfte är att med undersökningarna söka komma fram till om eleverna i skolår 6 har en medvetenhet kring vad bra kost är och om de lever som de lär. Vi har genomfört en observationsundersökning med en hel klass i skolår 6 för att få en helhet och sedan gjort en intervjuundersökning med sex utvalda elever från samma klass som vi observerade. Våra frågeställningar lyder; ? Är elever i skolår 6 medvetna om hur de bör äta för att få i sig tillräckligt med näring för att orka med en hel skoldag? ? Vem lär elever i skolår 6 vad man bör äta för att må bra? ? Om det finns en medvetenhet hos eleverna i skolår 6 vad de bör äta, följer de då detta? Lever de som de lär? För att få Svar på våra frågeställningar beskriver vi i vår kunskapsbakgrund olika teorier kring vad bra kost är och vem som har anSvaret för elevers medvetenhet kring bra kost.