Uppsatsen ställer frågan om Malmös stadsdelar Husie och Hyllie, har lyckats eller inte lyckats med de projekt som införts för att skapa en mer lokalt förankrad demokrati. Vi försöker även ge ett Svar på följdfrågan varför. Drivkraften bakom att stärka den lokala demokratin har varit stadsdelsreformen som inleddes 1996 i Malmö och som gav stadsdelarna ökade befogenheter, bland annat uppgiften att stärka den lokala demokratin. För att ge ett Svar på frågeställningen har vi bland annat intervjuat tjänstemän och politiker i Husie och Hyllie. En omfattande del av arbetet har även varit att utforma lämpliga teoretiska begrepp.

Palliativ vård innebär en helhetsvård av personer med obotlig sjukdom. Målet med palliativ vård är den fysiska och psykiska livskvalitén för både patient och närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av stöd i palliativ vård av vuxna. 19 vetenskapliga studier analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att få omtänksamhet och tid från vårdpersonalen: Att få Svar på frågor: Att känna att andra tar över anSvaret: Att få dela erfarenheter med andra samt Att få möjlighet till ett andrum och finna styrkan i sig själv.

Syftet med arbetets undersökning har varit att få större förståelse för hur matriser fungerar som stödstruktur i skriftliga prov i historia. Jag har valt att undersöka om matriserna överhuvudtaget används av eleverna, om de fyller sin funktion och på vilket sätt de gör det. För att få Svar på mina frågor har jag gjort en innehållsanalys av 80 elevSvar tillhörande 20 elever på fyra provuppgifter tagna ur nationella provet i historia 2013, där Svar till uppgifter med matris jämförts med Svar utan matris. Två av uppgifterna har mätt den källkritiska förmågan och de andra två har mätt förmågan att använda en historisk referensram. Samtidigt har en av uppgifterna inom varje kunskapsområde haft en matris som stödstruktur. Jag har kommit fram till att de elever som är vana vid att arbeta utifrån matriser verkar använda sig av dem i större utsträckning än andra i provsituationen.

Studien undersökte hur realismen i vittnens konfidensbedömningar av sina identifikationsminnen påverkas av att vittnena diskuterar rapporterade signalementen med varandra innan de, var för sig, gör utpekanden i en vittneskonfrontation. Deltagarna fick se en filmatisering av ett fingerat bilinbrott och därefter avge ett skriftligt signalement. Hälften av deltagarna (n=32) fick sedan diskutera sig fram till ett gemensamt signalement (parvillkor) medan andra hälften (n=32) fick avge ett muntligt signalement (individvillkor). Därefter fick deltagarna individuellt göra utpekanden i en sekventiell bildkonfrontation och göra konfidensbedömningar. Realismen i konfidensbedömningarna beräknades enligt kalibreringsmetodik och resultaten för de båda villkoren jämfördes med t-tester.

Syftet med studien är att undersöka lärande på fritidshem. Idag vistas många skolbarn på fritidshem före och efter den obligatoriska skolan och under lovdagar. Det är därför av intresse att undersöka det lärande som sker där utifrån antagandet att lärande äger rum ständigt och jämt, tillsammans med andra och i alla miljöer.För att komma närmare förståelsen av lärande på fritidshem söker jag Svar på frågorna:Hur gestaltar sig lärandeprocessen för barn i fritidshem?Hur kommer barns lärdomar till uttryck i fritidshem?Undersökningen inspireras av ett socialkonstruktionistiskt forskningsperspektiv där det är lämpligt att använda flera kompletterande datainsamlingstekniker för att fånga fenomenet. För att finna Svar på ovanstående frågor har jag använt mig av:- Observationer genom filmning- Loggboksanteckningar- Samtal med barnResultatet visar att det barn, framförallt, lär på fritidshem kan sammanfattas som ett socialt lärande, vilket inbegriper att känna omsorg och anSvar, att ha inflytande, att hantera konflikter och att inta olika roller.

Denna utvärdering av Umeå universitetsbiblioteks (UB) övergång till RFID-teknik (radio frequency identification) tar upp hur personalen har upplevt konverteringstiden och övergången. Syftet var att undersöka den involverade personalens åsikter och attityder kring omställningen och de eventuella konsekvenser och effekter som RFID-övergången fört med sig.Undersökningen genomfördes med korta uppsökande intervjuer vars frågor utformats i samråd med Umeå universitetsbiblioteks projektledare för RFID-konvertering. Frågorna resulterade i kvantitativa Svar men respondenterna gavs möjlighet att utveckla sina Svar med egna reflektioner. Av de totalt 17 respondenterna var nio män och åtta kvinnor i åldrarna 32-64 år. Resultaten visar på en till stora delar nöjd respondentgrupp, majoriteten tycker att övergången till RFID har fungerat bra, de flesta känner sig opåverkade i sin yrkesroll efter införandet och endast ett fåtal har lämnat konverteringstiden med några bestående men som drabbat deras arbete eller de själva. Bland respondenterna finns det en generellt positiv inställning till RFID-teknikens framtid på arbetsplatsen och ett flertal hoppas på en vidareutveckling och utbyggnad av tekniken..

   Samhället står i ständig förändring, och vi lever i ett informationssamhälle där vi ideligen kommer i kontakt med olika former av texter, vilket har fått till följd att det ställs andra krav på människans läsutveckling. Då forskning har visat på minskad läsförmåga hos elever i årskurs 4, ansåg vi det intressant att utveckla kunskap om hur elevers läsintresse kommer till uttryck i och utanför skolan, vilket också är studiens syfte. I denna studie har kvantitativ och kvalitativ metod kombinerats. För att få Svar på vilka förutsättningar som har betydelse för elevers läsintresse utanför skolan, genomfördes en enkätundersökning. Elevernas enkätSvar användes som stöd när lärarna därefter intervjuades.

Studien har genom intervjuer i fokusgrupper undersökt vad elever i montessoriklass erfar som lustfyllt i sin lärmiljö.  Elevernas Svar har satts i relation till den forskning som finns kring motivation och framgångsfaktorer för lärande samt till montessoripedagogiken.De teorier som studien utgår ifrån är olika motivationsteorier, teorier relaterade till motivation samt montessoripedagogik. Även framgångsfaktorer för lärande beskrivs. Tillvägagångssättet i analysen av fokusgruppsintervjuerna har inspirerats av fenomenografisk metodansats. De två forskningsfrågor som studien ger Svar på är vad elever på mellanstadiet och högstadiet, i de undersökta montessoriklasserna, framför som orsaker till att de känner nyfikenhet att lära sig mer i skolan, samt vilka av dessa faktorer som är kopplade till montessoripedagogikens principer, och om de går att överföra till all undervisning. Resultatet av studien visar att eleverna pekar ut läraren som viktig för huruvida de ska känna nyfikenhet och lust i lärandet.

Syftet med studien var att belysa barns inflytande i förskolans vuxenstyrda aktiviteter. För att undersöka syftet användes metoder i form av observationer med videoinspelning och fältanteckningar. Syftet bröts ner i fyra frågeställningar som sökte Svar på hur barnen utövar inflytande samt hur detta inflytande bemöts av pedagogerna. Vidare sökte frågorna även Svar på hur pedagogernas bemötande samt aktiviteternas genomförande påverkar barnens inflytande, frågor av en mer analytisk karaktär. Studiens teoretiska ramverk består av den sociokulturella teoribildningen och vid analysarbetet användes det teoretiska analysverktyget Institutionella demokratihändelser.

?Syftet med vårt examensarbete är att studera pedagogers uppfattningar om lärarprofessionen utifrån perspektiven allmän lärarutbildning i förhållande till beprövad erfarenhet och medföljande tyst kunskap gällande de specialpedagogiska perspektiv vi tar upp i vår studie. För att ta reda på pedagogernas uppfattningar har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie, med fenomenografiskt perspektiv som inspiration, på verksamma pedagoger i förskola och skola. Respondenterna delades upp i två urvalsgrupper, beroende på utbildning. Resultatet påvisar att nyutexaminerade pedagoger har en önskan om att specialpedagogik ingår i deras grundutbildning. Pedagoger med lång yrkeserfarenhet uppfattar att den tysta kunskap som följer med den kan kompensera för den specialpedagogiska kunskap som inte ingått i deras grundutbildning.

Svenska elever deltar emellanåt i nationella och internationella undersökningar där deras naturvetenskapliga kunskaper testas. På vissa frågor i dessa undersökningar har svenska elever fått ett dåligt resultat, få elever gav ett naturvetenskapligt korrekt Svar. Syftet med denna studie är att få en bättre förståelse för hur elever resonerar och handlar i en testsituation. Syftet är även att få en uppfattning om hur valet av testmetod och elevers begreppsförståelse påverkar deras prestationer i naturvetenskapliga test. Genom att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, samtala med elever har jag försökt se hur de resonerade kring naturvetenskapliga frågor.

Vid utsändning av personal är det vanligt att arbetsgivare använder sig av nettolöneavtal för att undvika att personalen säger nej till en utsändning av ekonomiska skäl. Genom att garanteras en nettolön blir skattesatsen i det land som utsändningen sker till betydelselös för den utsände. Detta beroende på att den utsände får det belopp den har blivit lovad och inte mer eller mindre oavsett vilket land personen sänds ut till. När arbetsgivaren åtar sig att betala den skatt som belöper på inkomsten uppkommer en skatteförmån i form av fri skatt.Syftet med uppsatsen är att klargöra rättsläget när det gäller förmån av fri skatt. Eftersom utrycklig reglering i lag saknas inleds uppsatsen med de allmänna principer som styr svensk skatterätt.

SammanfattningDen här studien behandlar frågor om hur man som pedagog kan anpassa undervisningen för barn/elever med diagnosen autism. Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur undervisningen för elever med autism kan se ut. Undersökningen är gjord med hjälp av tre pedagogers intervjuSvar, två av dem är gjorda med hjälp av kvalitativa metodansatser. Jag valde att göra intervjuer på grund av att det verkade vara det lämpligaste sättet att få Svar på min frågeställning. Undersökningen är utförd i två kommuner där ett mindre antal personer blivit intervjuade.

Det här arbetet är en studie om hur elever på det tredje året vid det musikestetiska programmet ser och upplever det musikaliska framträdandet. Vi har fördjupat oss i vad estetik, kommunikation, lärande, musikalitet, planering och framträdanden är. Det här är viktiga begrepp som redogörs i arbetet och de fungerar som en bakgrund för vårt syfte. Syftet med studien var att klargöra vilken roll planering och genomförande av musikaliska framträdanden har. Vad framträdanden bidrar till och om elever uppfattar framträdandet som ett mål eller medel i undervisningen.

Denna uppsats är skapad åt företaget Chaos Paintball som är ett eventföretag som bedriver verksamhet i fem olika städer i Värmland och i Örebro.Företaget har under de senaste åren växt kraftigt och behöver nu Svar på vilken marknadsföring som är den bästa för just detta företag. Syftet med uppsatsen är således att konkret ge råd om vilken sorts marknadsföring Chaos Paintball bör använda sig av för att nå ut till de målgrupper som företaget önskar att ha. Men även att visa på vilka förändringar företaget bör göra i sin organisation på grund av detta.För att kunna få Svar på detta har vi använt oss av enkätundersökningar med tidigare kunder, insamlad kvantitativ data från företaget som analyserats på ett mer djupgående och kvalitativt sätt och intervjuer med företagets ledning. Detta tillsammans med de befintliga teorierna som vi använder oss av är grunden i denna uppsats.Våra slutsatser är bland annat att företaget bör ändra sin nuvarande traditionellamarknadsföring mot mer tjänsteinriktad marknadsföring. Men även att företaget bör särskilja marknadsföringen beroende på vilka kundgrupper de marknadsför sig mot.