Sökresultat:
6461 Uppsatser om Svar pć Job - Sida 62 av 431
Till gudarnas och jordbrukets Àra! -mytologins betydelse för antikens jordbruksbefolkning.
Syftet med denna uppsats Àr att belysa vikten av mytologi som reflekteras ijordbrukarens liv i antikens Grekland. Festivaler, ritualer och antika författares bruk av myter Àr bara ett fÄtal exempel som pekar pÄ hur viktigt det var för antikens jordbruksmÀnniskor att tro pÄ gudarna.Varför var myter och gudar sÄ viktiga för antikens jordbrukare? Hur framstÀllsdenna ideologi? Vad gjorde dessa mÀnniskor för att behaga gudarna och vadförvÀntade sig mÀnniskorna fÄ i gengÀld?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor kommer jag att framlÀgga upplysningar frÄn antika författare i kombination med modern litteratur som behandlar bÄde den grekiska jordbrukskulturen och dem grekiska myterna..
Modellverksamheten: en sÀkrare behandling av asylprocessen?
Syftet med denna uppsats Àr att se om modellverksamheten resulterar i en mer rÀttssÀker behandling av asylÀrenden. För att fullfölja syftet har jag följande frÄgestÀllningar: Vilka skillnader och likheter finns det mellan den traditionella verksamheten och modellverksamheten? PÄ vilket sÀtt kommer modellverksamheten att innebÀra en förbÀttring eller försÀmring för den som söker asyl? För att ge svar pÄ dessa frÄgor finns det kapitel som handlar om bland annat migrations- och asylpolitik, medborgarskap, mÀnskliga rÀttigheter, Sverige som rÀttsstat och modellverksamheten. Slutsatsen Àr att modellverksamheten kommer att innebÀra förbÀttringar och försÀmringar för den asylsökande. En av förbÀttringarna Àr att asylprocessen kommer att gÄ fortare Àn tidigare och en försÀmring kan vara att de asylsökande kan komma att behandlas pÄ olika sÀtt..
Avskaffandet av revisionsplikten : Möjlig pÄverkan pÄ revisionsbyrÄer och smÄ aktiebolag
Författare: Azra Jakupovic och Elina FridellUppsatsens titel: Avskaffandet av revisionsplikten - Möjlig pĂ„verkan pĂ„ revisionsbyrĂ„er och smĂ„ aktiebolagBakgrund och problem: Inom EU pĂ„gĂ„r ett omfattande arbete med att minska de administrativa bördorna för företagen i Europa, det hĂ€r för att stĂ€rka deras konkurrenskraft och stimulera Europas vĂ€lfĂ€rd. För att lyckas med den hĂ€r uppgiften gör EU undantag bland annat frĂ„n lagstadgad revisionsplikt för mindre och medelstora onoterade företag. Ă
r 2006 tillkallade den dĂ„varande svenska regeringen en sĂ€rskild utredning som tvĂ„ Ă„r senare överlĂ€mnade ett betĂ€nkande som fick namnet Avskaffande av revisionsplikten för smĂ„ företag. I betĂ€nkandet föreslogs att smĂ„ företag i Sverige ska vara undantagna frĂ„n revisionsplikt.Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka och analysera hur aktiebolagen och revisionsbyrĂ„erna kan pĂ„verkas av slopandet av revisionsplikten. Ăven argumentation kommer att ske kring vilka förĂ€ndringar som kan uppstĂ„ för revisionsbyrĂ„erna om de föreslagna högre grĂ€nsvĂ€rdena fĂ„r genomslag i framtiden.Metod: Uppsatsen Ă€r skriven utifrĂ„n en kvalitativ ansats.
Organisatoriska och individuella prediktorers samband med organisationssamhörighet
Tre organisatoriska (inflytande, karriÀrsutveckling, organisationsstorlek) och tre individuella (anstÀllningsotrygghet, utbildningsnivÄ, anstÀllningstid) variablers samband med organisationssamhörighet undersöktes i studien. Syftet var att utveckla kunskapen kring vad som pÄverkar organisationssamhörighet pÄ den svenska arbetsmarknaden. Befintliga data (N=2295) i form av svar frÄn telefonintervju samt enkÀt frÄn yrkesverksamma individer i Sverige mellan 25 och 50 Är, varav 51 % mÀn, analyserades. Resultatet visade pÄ signifikant samband för inflytande och karriÀrsutveckling gentemot organisationssamhörighet, men inte för de övriga variablerna. Förklarad varians för studien var 11 %.
Ett "hembakat" koncept : CSR-kommunikation i ett grönt café
Syftet med denna studie Àr att fÄ större förstÄelse för hur ett företag med CSR-profil kommunicerar sina budskap och hur dessa tas emot av kund. Undersökningen Àmnar söka svar pÄ hur ett ?grönt? café externt gestaltar sin verksamhet samt om det pÄverkar kundernas val av café. Förhoppningen Àr att studien ska ge oss vÀrdefull inblick kring hur CSR implementeras i denna typ av verksamhet.Hos det studerade caféet finner vi ett genomgÄende intresse att framkalla en kÀnsla hos sina kunder genom att anvÀnda sig av vÀrdeord som förknippas med positiva associationer. Studien visar att detta sÀtt att kommunicera pÄ inte resulterar i att kunder vÀljer att besöka caféet för att det Àr ?grönt?, samt att majoriteten upplever kommunikationen som otydlig..
BolagsrÀtt för smÄ och medelstora bolag : En utredning kring hur de bör regleras
Matematik Àr sÄ mycket mer Àn att bara rÀkna tal och siffror. Det kan till exempel vara mönster, jÀmförelser, fÀrg och form, tid, problemlösning och rumsuppfattning med mera. Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild över hur de yngsta barnen i förskolan lÀr sig matematik enligt utvald litteratur, Àven pedagogens roll i matematikinlÀrningen studeras. Fyra utvalda böcker har studerats för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna. DÀrefter har en komparativ analys gjorts, en jÀmförelse mellan de olika böckerna för att se likheter och skillnader.
SmÄ och medelstora företags relation till CSR- kommunicering
Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, 2011Författare: Emelie Birgersson och Camilla SvenssonHandledare: Magnus WillessonExaminator: Sven-Olof Yrjö CollinTitel: SmÄ och medelstora företags relation till CSR- kommuniceringBakgrund och problem: Tidigare har större företag ansetts vara normen för forskning kring CSR- kommunikation. Forskning om SMEs relation till CSR- kommunicering Àr endast i sin begynnelsefas, vilket gör att vÄr studie som vill undersöka hur relationen ser ut mellan svenska SMEs och CSR- kommunicering, kan bidra till nya empiriska fynd dÄ studien dels har en utgÄngspunkt i att söka samband som kan förklara varför och hur svenska SMEs kommunicerar CSR, samt antar ett helhetsperspektiv, vilket Àr nÄgot som inte gjorts i forskningen tidigare.Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga svenska SMEs relation till CSR- kommunicering, genom att med hjÀlp av olika faktorer förklara hur och varför svenska smÄ och medelstora företag vÀljer att kommunicera CSR.Metod: Studien utgÄr frÄn en kvantitativ metod dÀr empirin samlades in genom web-enkÀter. Ett proportionellt stratifierat urval av 649 smÄ och medelstora företag, resulterade i svar frÄn 142 respondenter. Hypoteser formulerades för att kunna testa och ge svar pÄ om det fanns samband mellan faktorerna som skulle kunna bidra till att förklara SMEs relation till CSR.Slutsatser: Studiens resultat visar att CSR- kommunikation Àven Àr nÄgot som tillÀmpas av SMEs, vilket kan bidra till den teoretiska och praktiska utvecklingen kring CSR- kommunikation. Studien visar att samband finns mellan SMEs relation till CSR- kommunicering och de tre teorierna som berör intressenters pÄverkan, legitimitet samt nÀtverk och relationer.
Som man frÄgar fÄr man svar!
This essay is about the question if there is any difference in quality at the homes for the elderly in SkÄne, depending on however the home is run by a public organization or private counterpart. The quality of the homes is meet with the help of numbers in ?the guide for the elderly? the facts in the guide are collected and judged by the ?Swedish National Board of Health. The result from the guide is divided into seven areas of quality, and then compared in a statistic test between the different types of organizations. And finally the result of the statistics is put in the context of the theory of New Public Management.
Förskolebarns fria lek - ett genusperspektiv
Syftet med detta arbete Àr att studera leken ur ett genusperspektivI litteraturen beskrivs hur flickors och pojkars lek skiljer sig Ät och hur pedagoger bemöter dem i olika situationer. LÀroplanen tar upp att förskolan ska motarbeta typiska könsroller sÄ varje barn fÄr möjlighet att utvecklas utan stereotypa könsroller. Barnen har observerats i deras fria lek med genus i fokus, Àven pedagogernas bemötande mot flickor och pojkar i leken har observerats. Metoden som anvÀnts till observationerna har varit deltagande observationer, dÀr vi författare till detta arbete har deltagit som ÄskÄdare i barnens fria lek. I resultatdelen dÀr observationerna redovisas, fÄr lÀsaren svar pÄ frÄgostÀllningarna som stÀlls i arbetet.
Utomhuspedagogik i förskolan: En studie av hur förskollÀrare anvÀnder sig av strÀvansmÄl i uterummet
Syftet med studien var att studera vilka strÀvansmÄl frÄn Lpfö98 förskollÀrare arbetade med i utomhusaktiviteten, vilka uttryck strÀvansmÄlen tar sig i det praktiska och hur utomhusaktiviteterna vÀrderas. För studien valdes kvalitativa intervjuer och observationer med sex förskollÀrare. Vi har utfört samtalsintervjuer dÀr förskollÀrarna fick svara utifrÄn sina egna tankar kring innehÄllet i utomhusaktiviteterna. Vi gjorde Àven observationer genom attvara fullstÀndiga observatörer för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Resultatet visade att samtliga förskollÀrare hade en positiv uppfattning om vÀrdet av utomhusaktiviteterna och kopplade denna aktivitet till strÀvansmÄl frÄn Lpfö 98.
Vem sÀger vad till vem? -lÀrarinitierade samtal i klassrummet-
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀraren i praktiken anvÀnder samtalet i undervisningen och vÄr utgÄngspunkt lÀggs i de klassrumssamtal som initieras av lÀraren. För att uppnÄ syftet har vi valt att stÀlla oss frÄgor dÀr vi belyser hur samtalsstrukturen ser ut,
vilken roll lÀraren tar i samtalet samt om det stÀlls autentiska eller icke-autentiska frÄgor och hur elevernas svar anvÀnds för att skapa vidare samtal. För att kunna svara pÄ frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av observationer dÀr vi observerat klassrumssamtalet. Resultatet visar pÄ att lÀraren tar en tydlig ledarroll dÀr denne innehar rÀtten att initiera Àmnen och att leda samtalet och dÀrmed ocksÄ fördela ordet mellan eleverna. Vi har Àven funnit att de frÄgor lÀraren stÀller till största del Àr av icke-autentisk karaktÀr..
Gröna generationsskifte : Inriktning mot skogs- och skogsskadekonton
Syftet med uppsatsen Ă€r att analysera gĂ€llande rĂ€tt och de olika överlĂ„telsemetoder som finns vid gröna generationsskiften. Uppsatsen kommer sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma effekterna av de nya bestĂ€mmelserna, gĂ€llande skogs- och skogsskadekonto, som föreslagits av regeringen och som avses trĂ€da i kraft frĂ„n och med januari 2009. JĂ€mte det kommer Ă€ven övriga skatterĂ€ttsliga effekter uppmĂ€rksammas.Ăverlag Ă€r Sveriges företagare svaga vad gĂ€ller att planera sina generationsskiften, vilket kan leda till problem eftersom ett vĂ€l genomfört generationsskifte tar mellan tre till fem Ă„r. Det Ă€r inte enbart de ekonomiska och juridiska aspekterna som mĂ„ste behandlas, utan hĂ€nsyn mĂ„ste Ă€ven tas till de sĂ„ kallade mjuka vĂ€rdena. FrĂ„gor som vem som ska ta över och hur fastigheten ska vĂ€rderas mĂ„ste fĂ„ sina svar.
Utomhuspedagogik i förskolan :  Hur förskollÀrare resonerar om utomhuspedagogik som ett arbetssÀtt
Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar om utomhuspedagogiken som ett arbetssÀtt. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats och intervjuat förskollÀrare för att söka svar pÄ vÄra forskningsfrÄgor.Det som framkom av studien var att alla förskollÀrare utom en som vi intervjuat arbetar med utomhuspedagogik i förskolan. De fördelar och möjligheter de ser med utomhuspedagogiken som arbetssÀtt Àr att barnen fÄr röra pÄ sig och att motoriken frÀmjas, barnen hÄller sig friskare, och att det Àr positivt för kommunikationen och relationen barnen och förskollÀrare emellan och barnens nyfikenhet och kreativitet stimuleras bl.a.De nackdelar och hinder förskollÀrare ser Àr först och frÀmst vÀdret nÀr det t.ex. Àr kallt ute. Hindren kan vara nÀr förskolepersonal Àr sjuka och frÄnvarande, av vad som Àven framkom under intervjuerna var att det till stor del handlar om förskolepersonalens egen instÀllning till utomhuspedagogik..
Ledarskap, syskonposition och locus of control
En majoritet bland ledare i olika organisationer har en bakgrund som storasyskon eller ensambarn (Hudson, 1990). Denna studie genomfördes för att fÄ svar pÄ om personer med ledaransvar skiljer sig Ät gÀllande syskonplats och locus of control jÀmfört med de personer som inte har ledaransvar. Ledare och medarbetare pÄ en statlig myndighet svarade pÄ en enkÀt gÀllande plats i syskonskara, erfarenhet av ledarskap och locus of control. Resultatet visade att sistfödda i detta urval hade en högre grad av intern locus of control Àn förstfödda vilket kan tyda pÄ en annan typ av sistfödd pÄ denna myndighet. Urvalet var dock bristfÀlligt (N = 48) och slutsats kunde inte dras utan att riskera ett felaktigt resultat..
LÀsprojekt: övning ger fÀrdighet - lÀstrÀning ger lÀsförmÄga
Genom vÄrt examensarbete ville vi fÄ svar pÄ om en kvarts höglÀsning per dag i tre veckors tid kunde öka lÀsförmÄgan, det vill sÀga lÀsförstÄelse och lÀshastighet, hos elever i Ärskurs fyra. För att undersöka om detta var möjligt utarbetade vi en enkel kvantitativ inriktad metod, bestÄende av tre positivistiska tester, för att kontrollera lÀsförstÄelse och lÀshastighet. Dessutom gjordes ostrukturerade hermeneutiska observationer av eleverna under tiden projektet pÄgick. Kontrollerna genomfördes bÄde före och efter en tre veckor lÄng lÀsperiod, dÄ eleverna i hemmen övade höglÀsning med sina förÀldrar. Det sammantagna resultatet visar bÄde positiva och negativa förÀndringar, men dÄ vi kunnat finna förklaringar till de negativa resultaten, kan vi pÄstÄ att vÄr metod ger ökad lÀsförmÄga..