Sök:

Sökresultat:

2553 Uppsatser om Svag och stark hćllbarhet - Sida 66 av 171

Jag fick kÀmpa mig stark, sjÀlv : En kvalitativ studie om hur tre mödrar med en utvecklingsstörning upplever bemötande och stöd i samband med sitt förÀldraskap

I denna studie har vi valt att undersöka vilka upplevelser av bemötande och stödinsatser mödrar med en utvecklingsstörning har i samband med deras förÀldraskap. Att bli förÀlder innebÀr en utmaning för oss alla, men för förÀldrar med en utvecklingsstörning kan förÀldraskapet innebÀra svÄrigheter som gör att utmaningen blir svÄr att klara av. Forskning har dock visat att med rÀtt stöd kan förÀldrarna bli tillrÀckligt bra förÀldrar. Det finns en stor kunskapsbrist pÄ omrÄdet som resulterar i fördomar och en risk att förÀldrarna inte fÄr det stöd som de behöver. Vi har valt att göra en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer med tre mödrar som har en utvecklingsstörning i UmeÄ Kommun.

Kattens stationÀrvÄrdsmiljö

Denna rapport syftar till att belysa pÄ vilka sÀtt vistelsen pÄ stationÀrvÄrdsavdelningen kan pÄverka katten. Den berör pÄ vilka sÀtt hanteringen av och miljön kring den hospitaliserade katten kan frÀmja eller ha en negativ inverkan pÄ patienten. En katt som drabbas av stark stress och vantrivsel fÄr inte bara ett försÀmrat fysiskt tillfrisknande frÄn den Äkomma som Àr orsaken till dess vistelse pÄ stallavdelningen utan belastas Àven mentalt. Detta kan ge upphov till en rad komplikationer och beteendestörningar. Det Àr ocksÄ enklare och sÀkrare för personalen pÄ stallavdelningen att hantera en katt som kÀnner sig trygg Àn en som pÄ grund av stress befinner sig i ett slags beredskapstillstÄnd.

Förebyggande arbete mot biltillgrepp i LuleÄ kommun

Det har skett en stor ökning av biltillgreppen i LuleÄ kommun under Ären 1997-2002. De vanligaste gÀrningsmÀnnen Àr missbrukare eller tonÄrspojkar. Denna brottslighet kan vara en stark bidragande orsak för tonÄrspojkarnas utveckling av framtida grövre kriminalitet. UtifrÄn dessa fakta har författarna bl a genomförs intervjuer med polis och kommun i staden för att fördjupa sig i Àmnet. Tillgreppen har i huvudsak visat sig förekomma i tre av stadens omrÄden.

Arv och miljö i dagspressen : Hur orsaker till sjukdom och egenskaper förenklas och konstrueras

Relationen arv/miljö, som orsakande faktorer till sjukdom och mÀnskliga egenskaper, Àr oftast komplex. KartlÀggningen av mÀnniskans gener aktualiserar detta förhÄllande i massmedierna. Denna studie, med utgÄngspunkt frÄn pressetiska regler, visar att bilden som ges i dagspressen, varken Àr tillrÀckligt allsidig eller gör tillrÀcklig Ätskillnad mellan fakta och kommentarer. Det finns en stark tendens till uppdelning, dikotomisering, nÀr orsaksförhÄllanden beskrivs. Det Àr antingen generna eller miljön som ger upphov till sjukdom eller mÀnskliga karaktÀrsdrag, inte bÄda.

SÀkerhetssystem för dokumenthantering i Java

Det arbete som har utförts under vÄren och sommaren 1999 pÄ Siemens Elema och som behandlas i denna rapport, hade som mÄl att implementera sÀkerhetsfunktioner i ett dokumenthanteringssystem för patientjournaler.Arbetet baseras pÄ ett testsystem bestÄende av en applet och en servlet som i princip hade samma funktionalitet som det tilltÀnkta dokumenthanteringssystemet (loggade in anvÀndare, hÀmtade en fil frÄn server, möjliggjorde för anvÀndaren att Àndra i filen och till slut sparade filen pÄ servern). Följande sÀkerhetsfunktioner implementerades:- SÀker inloggning med dubbel, stark autentisering med certifikatsystem. Inloggningsproceduren undviker att skicka anvÀndarens lösenord över nÀtet.- SÀker, krypterad dataöverföring med SSL- Digitala signaturer som ger positivt bevis av att ett sparat dokument pÄ servern har skickats in av en viss anvÀndare.Hela systemet implementerades i Java 1.2 med standardkomponenter, som Àr fritt tillgÀngliga utan kostnad. Beslutet att anvÀnda Java 1.2 som utvecklingsplattform medförde att flera problem uppstod p.g.a. att sÀkerhetsfunktionaliteten i Java 1.2 (senare kallad Java 2) Àr relativt ny, oprövad och stödet för den Àr Ànnu inte fullt implementerat i de webblÀsare som Àr mest vanliga (Netscape Communicator och InternetExplorer4). Dessa problem Àr delvis lösta eller kan kringgÄs och systemet kan nu installeras och köras pÄ en vanlig PC, via en vanlig webblÀsare..

Hur kvinnor med Anorexia nervosa upplever vÄrden - en litteraturstudie om tre kvinnors sjÀlvbiografiska verk

Bakgrund: MÀnniskan Àr idag betydligt mer medveten Àn tidigare om vad mat innehÄller och vad som bör Àtas och inte. Trots detta löper mÀnniskor samtidigt en allt större risk att drabbas av Àtstörningar och viktproblem. Anorexia nervosa drabbar ungefÀr en av hundra flickor och ca en av tusen pojkar. Sjukdomen kan beskrivas som en stark rÀdsla för att gÄ upp i vikt tillsammans med en förvrÀngd kroppsuppfattning. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med Anorexia nervosa upplever vÄrden.

Stadsskolans likabehandlingsarbete : - Konsten att arbeta Ät samma hÄll

Den hÀr studien Àr skriven pÄ uppdrag av Stadsskolan i Mellanstad kommun. Syftet med studien Àr att, med utgÄngspunkt i Skolverkets allmÀnna rÄd, studera Stadsskolans likabehandlingsplan och hur Stadsskolan likabehandlingsteam anser att teamet arbetar mot mobbning. Stadsskolans likabehandlingsplan och likabehandlingsteams syn pÄ arbetsprocessen mot mobbning sammanstÀlls med hjÀlp av programteori. Skolverkets allmÀnna rÄd och Stadsskolans likabehandlingsarbete jÀmförs och analyseras för att upptÀcka likheter och skillnader mellan dem. TillvÀgagÄngssÀttet vid likabehandlingsÀrenden som likabehandlingsteamet pÄ Stadsskolan lyfter fram har hög samstÀmmighet med Skolverkets allmÀnna rÄd för arbetet mot diskriminering och krÀnkande behandling och Stadsskolans likabehandlingsplan samt med det aktuella forskningslÀget avseende mobbning.

Entreprenörskap pÄ landsbygden : en studie av tre landsbygdsföretag

Tidigare dominerades landsbygden av jord- och lantbruksföretag och sysselsatte ca 2,4 miljoner mÀnniskor. Idag arbetar knappt 40 000 mÀnniskor inom detta omrÄde, dÄ lönsamheten Àr svag. Det har medfört att mÄnga andra typer av entreprenörskap har blivit vanliga pÄ landsbygden, som exempelvis turism- och entreprenadverksamheter. Landsbygden kan anses vara en svÄr kontext att bedriva en entreprenöriell aktivitet i. Detta dÄ landsbygdens sociala samt ekonomiska förutsÀttningar skiljer sig Ät jÀmfört med stÀdernas.

?MÄnga gÄnger Àr den anhörige mer sjuk Àn den beroende?- En kvalitativ studie av anhörigas upplevelser av stöd i och med en nÀrstÄendes alkohol- eller narkotikamissbruk

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstÄ vÄra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrÄn symbolisk interaktionism som Àr ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus pÄ samspelsprocesser. I vÄrt resultat har det framkommit att de anhöriga har pÄverkats och formats pÄ mÄnga olika sÀtt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett Äterkommande och centralt begrepp i vÄrt resultat Àr begreppet skam som Àr en stark emotion som har pÄverkat vÄra informanter i deras vardagsverkligheter.

Sambandet mellan organisationsengagemang och relation till chefen

AnstÀllda med starkt organisationsengagemang presterar bÀttre och stannar lÀngre inom sin organisation. Syftet med föreliggande studie var att studera organisationsengagemang och dess samband med relation till nÀrmaste chef (LMX), innehavande av chefskap samt kontakt med nÀrmaste chef. En webbenkÀt besvarades av 224 medarbetare pÄ ett svenskt telecomföretag. Resultatet visade ett positivt samband mellan organisationsengagemang och LMX. Villighet att bidra utöver kraven för sin chefs skull predicerade nivÄn av organisationsengagemang till störst del.

EU och det sociala kapitalet : En studie av sambandet mellan socialt kapital och valdeltagande bland EU:s medlemslÀnder

Den 25 maj 2014 valde Sverige, likt resterande medlemslÀnder inom EU, parlamentariker till Europaparlamentet för perioden 2014-2019. Detta val tenderar att engagera lÄngt fÀrre vÀljare Àn nationella parlamentsval trots att det Àr ett av fÄ reella verktyg en vÀljare har att pÄverka EU:s arbete och inriktning. Fenomenet kan exemplifieras med Sverige som i riksdagsvalet 2010 uppnÄdde ett valdeltagande pÄ 84,63% av den röstberÀttigade befolkningen, men i valet till Europaparlamentet 2009 röstade endast 45.3%. Generellt i EU röstar 20 procentenheter fÀrre i valet till Europaparlamentet. I och med valet 2004 föll det sammanlagda valdeltagandet till under 50 % för första gÄngen.I boken ?What?s wrong with the European union & how to fix it? pÄvisar Simon Hix denna problematik och kallar Europaparlaments-valet ett ?second-order election?.

Delaktighet och motivation i en stor organisation

Motivation, engagemang och delaktighet bland medarbetare Àr viktiga faktorer i organisationers ekonomiska framgÄng och överlevnad pÄ marknaden. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i inre motivation och delaktighet utifrÄn grad av tillfredsstÀllelse av de tre grundlÀggande psykologiska behoven mellan organisationens olika yrkeskategorier. Vidare syften var att undersöka om ohÀlsa kan prediceras med grad av inre motivation samt om det fanns skillnader i skattningarna av delaktighet pÄ arbetsplatsen och inom organisationen. En web-baserad enkÀt skickades ut till samtliga 914 medarbetare i organisationen och 205 valde att delta. Resultaten visade att det inte fanns nÄgon skillnad i tillfredsstÀllelse av de grundlÀggande psykologiska behoven kopplat till yrkeskategorier samt att medarbetarnas inre motivation kunde anvÀndas som prediktor för deras sjÀlvskattade ohÀlsa.

Halland och hallÀnningen - en studie av hur beskrivningen av Halland och hallÀnningen har sett ut frÄn tidigt 1800-tal till mitten pÄ 1900-talet

Föreliggande uppsats har behandlat hur beskrivningen av Halland och hallÀnningen (hallÀndskheten) sett ut frÄn tidigt 1800-tal till mitten pÄ 1900-talet. Syftet har varit att se om det funnits nÄgon kontinuitet i beskrivningarna, dvs. i de vÀrden man tillskrivit Halland och hallÀnningen, samt att se hur beskrivningarna har förÀndrats. KÀllmaterialet har bestÄtt utav litteratur frÄn uppsatsen tvÄ undersökningsperioder:1800?1880 och 1920?50.

Nationalismens roll i Jugoslaviens sönderfall

Den hÀr uppsatsen Àr en fallstudie av nationalismen som spelande roll för att Kroatien och Bosnien bröt sig ur Jugoslavien samt dess betydelse för att krig bröt ut i dessa tvÄ regioner.NÀr den jugoslaviske presidenten Tito dog 1980 och nÀr kommunismen föll i Europa i slutet av 1980-talet började Jugoslavien gÄ mot sitt sönderfall. DÀrmed började nationalistiska stÀmningar och etnisk separatism ta fart. Kroatien och Bosnien var tvÄ lÀnder som förklarade sig som sjÀlvstÀndiga i början av 1990-talet efter att nationalistiska krafter vunnit stark terrÀng dÀr. I bÄde Kroatien och Bosnien ledde sjÀlvstÀndighetsstrÀvandena till konflikt med den serbiska minoriteten och det resulterade i blodiga krig. De serbiska nationalisterna valde som svar att förklara sig som autonom inom dessa lÀnder, men det kom att leda till en eskalerande konflikt med Kroatien och Bosnien.

Samband mellan upplevd stress och sjÀlvtillit pÄ arbetsplatsen : En studie utförd pÄ kvinnor i arbetsrelaterade situationer

SammanfattningSyftet med denna studie var att söka samband mellan upplevd stress och sjÀlvtillit hos kvinnor i arbetsrelaterade situationer. FrÄgestÀllning: Finns det ett samband mellan upplevd stress och sjÀlvtillit hos kvinnor i arbetsrelaterade situationer? VÄr hypotes var att det finns ett samband mellan en kvinnas upplevda stress och sjÀlvtillit i arbetsrelaterade situationer.För vÄr undersökning krÀvdes att vi kan mÀta tvÄ variabler; stressnivÄ och sjÀlvtillit hos en individ. Vi har genomfört en kvantitativ studie dÀr vi har anvÀnt oss av en webbaserad enkÀt. Vi har valt att studera yrkesverksamma kvinnor och har tillfrÄgat 100 kvinnor som alla har nÄgon form av relation till oss.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->