Jämställdheten i Sverige anses framstående men ändå har vi en av de mest könssegregerade arbetsmarknaderna i Europa. Sjuksköterskeprofessionen är kvinnodominerad. Att kvinnliga sjuksköterskor är i majoritet innebär dock inte att det är flest kvinnor i de högsta ledande befattningarna. Uppfattningar om genus påverkar sättet att se på yrket och integrerar med jämställdhetsperspektivet. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar jämställdhet inom sjuksköterskans profession.

Uppsatsens syfte är att ge läsaren en uppfattning över problematiken som uppstår vid vårt nyttjande av jordens råvaruresurser. Uppsatsen försöker visa ett par alternativa vägar när det gäller vår framtida användning av resurserna och vilka konsekvenserna av respektive vägval kan bli. De vägval som uppsatsen behandlar är vad som händer om vi går in och reglerar användningen av råvaror och naturresurser mycket hårt vilket innebär att stora grupper människor tappar sin försörjning. Det andra vägvalet som tas upp är att vi fortsätter med en hög konsumtion och då blir problemet att resurserna tar slut snabbare med andra problem som följd såsom miljöförstöring och råvarubrist..

Med en ökad äldre befolkning förväntas åldersstrukturen i det svenska samhället förändras. Som en följd därav ökar behovet av service, vård och omsorg varpå kommuner ställs inför utmaningen att tillhandahålla de äldres behov utifrån ett bättre resursutnyttjande. Till det kommer att den nya lagen om valfrihetssystem (LOV) möjliggör och förtydligar konkurrensutsättning av hemtjänst. Kan konkurrens enligt LOV leda till ett ökat resursutnyttjande och ökad effektivitet i den kommunala hemtjänstverksamheten? Syftet med denna uppsats är således att förklara hur konkurrensutsättning av hemtjänstverksamhet enligt valfrihetssystem påverkar kommuners effektivitet.

Uppsatsen har syftat till att undersöka den praktiska hanteringen av dagvattenfrågor i förhållande till den rättsliga regleringen av dessa frågor, med utgångspunkt från tre viktiga aktörer inom Lule älvs vattenområde: Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt, Luleå kommun och SSAB Tunnplåt AB. Undersökningen har genomförts genom att vi har intervjuat representanter för respektive aktör och sedan bearbetat materialet för vårt syfte. Utöver intervjuerna har vi använt oss av lagtext, förarbeten, doktrin, rapporter och utredningar från myndigheter samt universitetspublikationer. Resultatet har visat att kunskapen om och medvetenheten kring dagvattenfrågor är skiftande hos de olika aktörerna, men gemensamt för samtliga aktörer är dock dels att de inte ser dagvattenfrågorna som något trängande problem att komma till rätta med i nuläget och dels att dagvattenfrågorna generellt har låg prioritet i de olika verksamheterna. Brister i lagstiftningen tillsammans med en svag nationell styrning samt osäkerhet kring ansvarsfördelning och befogenheter i vattenförvaltningen, innebär att det praktiska genomförandet av ramvattendirektivet försvåras, samtidigt som hänsynen till dagvattenproblematiken och dess inverkan på möjligheterna att nå kvalitetskraven för Bottenvikens vattendistrikt är praktiskt taget obefintlig idag..

Trycksår orsakar lidande för patienter och höga kostnader för sjukvården. För att förhindra uppkomst av trycksår är det viktigt att identifiera patienter med ökad risk för trycksår samt att aktivt arbeta med preventiva omvårdnadsåtgärder. Ett strukturerat arbetssätt kan göras utifrån kvalitetsregistret Senior Alerts rekommendationer. Senior Alert är inriktat på förebyggande vård av äldre över 65 år och i registret registreras bland annat risk för trycksår, planerade åtgärder samt sjuksköterskans utvärdering av de insatta åtgärderna. Syftet med studien var att kartlägga täckningsgrad, utförda riskbedömningar och planerade åtgärder avseende risk för trycksår i kvalitetsregistret Senior Alert.

Syftet med denna studie var att undersöka och skapa större förståelse för arbetsledares upplevelse av stress och stressorers påverkan på deras ledarskap och arbete. Artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus på pedagogik, ledarskap, stress och socialt stöd har studerats för att få fram fakta på hur stress och stressorer påverkar individen i arbetsmiljön. En kvalitativ metod med intervjuer, med utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, användes för att ta reda på hur arbetsledare upplevde att stress och stressorer påverkade deras ledarskap och arbete. Den teoretiska referensramen bestod av Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modellen, Siegrists ansträngnings/belöningsmodellen och Antonovskys KASAM modellen. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett tydligt samband mellan arbetsrelaterad stress och ett bristande pedagogiskt ledarskap.

Bakgrund: Psykosocial hälsa har en stor roll i bestämmandet av hälsa på arbetsplatser, svag psykosocial hälsa kan kopplas till försämrad allmän hälsa samt förhöjd sjukfrånvaro. Samtidigt visar forskning på hur transformativt ledarskap kan påverka arbetsmiljön och anställda vilket resulterade studiens syfte.Syfte: Syftet var att undersöka transformativt ledarskaps påverkan på anställdas psykosociala hälsa och arbetsmiljö.Metod: Studiedesign som antogs var en systematisk litteraturstudie där sju databaser genomsöktes och totalt 19 vetenskapliga artiklar som svarade på syftet användes. Alla artiklar genomgick granskning av vetenskaplig kvalité och en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier.Resultat: Tre kategorier hittades och de benämns som medför positiva effekter på psykosocial hälsa, betydelse för den psykosociala arbetsmiljön samt hälsovinster i ett större perspektiv. Resultatet indikerar att transformativt ledarskap kan användas som ett kraftfullt salutogent verktyg för hälsopromotion på arbetsplatsen och att ledarskapet kan skapa bättre förutsättningar för förbättrad psykosocial hälsa.Implikation: Ytterligare forskning krävs för att kartlägga transformativt ledarskap i skilda kulturella, geografiska och praktiska kontexter samt att kvalitativa studier kan ge en mer nyanserad bild av effekterna och på så vis kan ge en tydligare indikation på hur integreringen av transformativt ledarskap kan ske i organisationer och verksamheter..

Buller från ventilationssystem är ofta förekommande och påverkar oss mer eller mindre varje dag. Det finns krav på hur mycket det får låta ur ventilationssystemet som är uppsatta av Karlstads Kommun med utgångspunkt från Boverkets Byggregler, men hur ser möjligheterna ut för att kunna konstruera ett tystare ventilationssystem vid en skärpt kravnivå?Syftet är att utreda vilken kravnivå som är rimlig med hänsyn till teknik och ekonomi. Med utgångspunkt från Råtorps Förskola, som ägs och drivs av Karlstads Kommun, utförs beräkningar med hjälp av befintligt beräkningsmall samt ljudmätningar enligt Svensk Standard. Det görs för att ta reda på hur ljudmiljön i förskolan ser ut idag i relation till de krav som ställts.

AbstractSyftet med denna uppsats är att undersöka hur bilden av ?moderskapet? gestaltas i den amerikanska TV-serien ?United States of Tara?. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: hur skapas och definieras identiteten av modern i serien ?United States of Tara?? Hur konstrueras relationen mellan modern och de andra familjemedlemmarna i serien? Hur förändras framställningen av den kvinnliga huvudpersonen Tara från det första till det sista avsnittet?Analysen utgår från en metod för analys av TV-program som presenteras i boken ?How to Study Television? (1995) av Keith Selby & Ron Cowdery, med fokus på begreppen narrativ och konstruktion.Materialet består av första säsongens första avsnitt och sista säsongens sista avsnitt av serien ?United States of Tara?.De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för undersökningen är en teoriblandning av begrepp som: representation, performativitet, identitet, identitetsordningar samt Rosalind Gills teorier kring den postfeministiska kvinnan.Resultatet visar på att i serien ?United States of Tara? presenteras en ovanlig bild av modern, en outsider-moder som, i enlighet med den postfeministiska synen på kvinnan, genomgår en tydlig förändring under seriens gång från en svag och förvirrad kvinna till en självsäker person. .

BakgrundSamhällen genomgår alltid en förändring. Vårt samhälle har förändrats och den intressanta och nödvändiga frågan för skolan är att få kunskap om vad som har förändrats och vilka konsekvenserna är av dessa förändringar.Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa och undersöka vilken effekt förändringarna i samhället, med utgångspunkt från postmodernism, inneburit för läraren i den svenska skolan.TeoriDet teoretiska perspektivet som valts är postmodernism /postmodernitet. Teoriperspektivethar sin utgångspunkt i teorier om postmodernism med speciell inriktning på postmodernism och skola, enligt den kanadensiske skolforskare Hargreaves (1998) teorier om det postmoderna samhället och läraren.MetodDen kvalitativa metoden har använts. Tre lärare har intervjuats i en halvstrukturerad intervjuform. Intervjuerna har sedan bearbetats och sammanställts.ResultatLärarna hade i merparten en ytterst svag uppfattning av begreppet postmodernism.

AbstraktStudien har sitt fokus på föräldrars upplevelse av kommunikation och bemötande i förskolans utvecklingssamtal. Genom att ta del av hur föräldrar uttrycker sig på olika internetsidor har det visat sig att utvecklingssamtal upplevs mycket olika av föräldrarna. Intresset är därför riktat mot att närma sig en djupare förståelse av hur föräldrar upplever kommunikation och bemötande i utvecklingssamtalen. Frågan som fokuseras är Hur upplever föräldrar kommunikation och bemötande i förskolans utvecklingssamtal? Det teoretiska ramverket utgörs av Deweys tankar om kommunikation som ett innehåll, Meads sätt att se på kommunikation som något som händer i mötet mellan människor och Bernsteins sätt att se på den styrning som sker i kommunikationen.För att få svar på föräldrars upplevelser användes semistrukturerade intervjuer.I analysen av resultatet framkommer att kommunikationen i utvecklingssamtalet oftast sker genom informationsutbyte.

Syftet med denna C-uppsats är att synliggöra hinder och möjligheter för att inom ämnet idrott och hälsa implementera hjärt-lungräddning samt belysa och problematisera kring en eventuell framskrivning av hjärt-lungräddningsbegreppet, HLR, i kursplanens uppnåendemål i år nio. Uppsatsen baseras på en kvalitativ intervjustudie genomförd i Stockholm hösten 2006. Våra intervjupersoner har alla anknytning till skolämnet idrott och hälsa och de är aktörer på tre olika nivåer i skolvärlden. Skolverket representerar formuleringsarenan, lärarutbildarna representerar transformeringsarenan och idrottslärarna representerar realiseringsarenan. De har alla fått resonera kring målet om livräddande första hjälp och dess betydelse, legitimitet och uppnåbarhet, vilka intentioner som kan tänkas ligga bakom målformuleringen och vad som kan tala för respektive emot att även inkludera HLR-begreppet.

Att arbetssökandes etnicitet spelar en stor roll i chanserna att få ett arbete har tidigare visats (Arai, Schröder, Skogman Thoursie & Thoursie, 2006; Integrationsverket 2006). Kan en företagspolicy förespråkande lojalitet mot ingruppen leda till etnisk diskriminering? 96 studenter fick läsa en företagspresentation samt kravspecifikation angående en ekonomiassistenttjänst. Företagspresentationen fanns i tre betingelsegrupper, en kontroll- samt två manipulationsbetingelser av förespråkad lojalitet, svag respektive stark. Respondenterna fick därefter under tidspress, välja tre av de åtta möjliga CV, som de ansåg skulle gå vidare till intervju.

ÄMNEVilken information om Corporate Social Responsibility lämnas i årsredovisningen av svenska företag? Hur följer företagen riktlinjerna Global Reporting Initiative och UN Global Compact? Vilka motiv kan företagen ha för att lämna information om CSR i årsredovisningen?SYFTESyftet är att rekapitulera studien ?Corporate Social Responsibility - vilken information lämnas i årsredovisningen av företagen på Stockholmsbörsens A-lista?, Göteborgs Universitet 2005, genom att kartlägga och jämföra CSR-redovisningen hos de företag från den dåvarande A- listan som idag är noterade på Stockholmsbörsen. Utifrån en utarbetad checklista skall undersökas vilken information som företag lämnar samt vilka skillnader som finns mellan företag och över tiden.GENOMFÖRANDEUndersökningen bygger på kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av årsredovisningar. Årsredovisningarna har analyserats efter en utarbetad checklista som bygger på indikatorer och principer från GRI och UN Global Compact.SLUTSATSERStudien visar att det råder stora skillnader mellan företag och den mängd CSR-information de publicerar i sin årsredovisning. Sedan 2004 har en svag ökning skett av mängden information som redovisas, denna ökning återfinns främst inom branschen industri.NYCKELORDCorporate Social Responsibility, Global Reporting Initiative, UN Global Compact, årsredovisning.

Eftersom intressenter visat sig använda revisionsberättelsen som beslutsunderlag, kan en reaktion på den orena revisionsberättelsen innebära en negativ följd för företaget. Därmed har vi undersökt hur det reviderade företagets organisatoriska outcomespåverkas av den orena revisionsberättelsen. Vidare syftar även studien till att förklara hur vidtagna åtgärder begränsar effekten av den orena revisionsberättelsen. Med utgångspunkt från tidigare forskning och teori skapadesegna hypoteser. Hypoteserna menar att den orena revisionsberättelsen påverkar organisatoriska outcomes och att dessa effekter kan dämpas genom vidtagna åtgärder.För att realisera syftet genomfördes en dokumentstudie.