Bakgrund: övervikt och fetma Àr ett vÀxande problem vÀrlden över och den vanligaste orsaken Àr ett för stort energiintag i förhÄllande till den energi kroppen gör av med. Fetma ger upphov till en rad olika komplikationer och dÀr av kommer dessa patienter att behöva vÄrdas pÄ sjukhus och med hjÀlp av öppenvÄrden. Syftet: var att beskriva vÄrdpersonalens attityder till patienter med övervikt och fetma. Metod: var en systematisk litteraturstudie som Àr grundat pÄ elva vetenskapliga artiklar varav nio var kvantitativa och tvÄ var kvalitativa. Databaser som anvÀnts Àr PubMed, Cinahl och PsycINFO.

HIV Àr en virusinfektion som pÄverkar hela patientens hÀlsa, bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. Patienter med HIV möter precis som alla andra, olika instanser inom hÀlso- och sjukvÄrden. För att frÀmja hÀlsa och lindra lidande utgör den vÄrdande relationen grunden i dessa vÄrdmöten. Det finns fördomar och rÀdslor kring HIV och personer som lever med sjukdomen, vilket avspeglar sig inom hÀlso- och sjukvÄrden. Detta kan i ett vÄrdmöte leda till att patienter med HIV behandlas annorlunda, vilket kan förstÀrka kÀnslor av skuld och skam, samt orsaka onödigt lidande.

Otterström, M & Rogius, A. Information till patienter efter hjÀrtinfarkt. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn samspelar med varandra med hjÀlp av material som finns i förskolan under den fria leken i en förskolegrupp. Metoden som anvÀnds Àr observation. Resultatet visar pÄ att barnen samspelar tillsammans med andra men det förekommer Àven att barn leker enskilt i olika aktiviteter. Barn för dialoger och anvÀnder sig utav kommunikation för att tydligt visa att det Àr lek och inte pÄ allvar. Detta visar barnen genom olika tecken sÄsom att anvÀnda ansiktsuttryck, kroppssprÄk och rösten.

Patienter som genomgÄr en operation har normalt ingen kontakt med varken operationssjuksköterska eller en anestesisjuksköterska innan ingreppet. En första kontakt sker oftast nÀr patienter anlÀnder till operationsavdelningen, dÄ Àr tiden knapp och gör det svÄrt att tillsammans med patienter planera vÄrden. En perioperativsjuksköterska har ett etiskt ansvar att bjuda in patienter till en vÄrdande gemenskap och skapa förtroende genom sina möten med patienter, vilket bÀst kan göras genom ett perioperativt samtal nÄgon dag innan operationen. Idag ges sÀllan den möjligheten.Det finns fÄ studier gjorda om hur spinalbedövade patienter upplever tiden under sin operation. DÀrför riktas uppmÀrksamheten i denna studie mot hur spinalbedövade patienter erfar den intraoperativa fasen.

Att vÄrda döende patienter ingÄr som en viktig del i sjuksköterskans profession och syftar till att lindra lidande och förbÀttra livskvaliten för dessa patienter och deras nÀrstÄende. VÄrden av döende patienter baseras pÄ den palliativa vÄrden som vilar pÄ fyra hörnstenar: symtomlindring, nÀrstÄendestöd, teamarbete samt kommunikation och relation. Oavsett vÄrdkontext, kommer sjuksköterskan att möta döende patienter och skall dÀrför kunna erbjuda god omvÄrdnad Àven till dessa patienter och deras nÀrstÄende. Syftet med litteraturstudien Àr att beskriva grundutbildade sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda döende patienter. Litteraturstudien baseras pÄ 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar som Àr analyserade enligt Fribergs modell för kvalitativ analys.

HIV Àr ett virus som Àr utspritt över hela vÀrlden. Resultatet av detta innebÀr att sjuksköterskor överallt kommer att möta HIV-positiva patienter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till att arbeta med HIV-positiva patienter, samt utforska eventuella skillnader mellan lÀnder. Metoden som valdes var en deskriptiv litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar och utarbetades enligt Goodmans sju steg. Funna resultat gav olika teman: attityder, kunskap, erfarenheter, rÀdsla samt bemötandet av patienter.

Studiens syften var att skapa förstÄelse för hur elever inom autismspektra har det pÄ högstadiet samt se hur en skola organiserar sin verksamhet för elever inom autismspektra. Studien har en hermeneutisk ansats med utgÄngspunkt i ett socialkonstruktivistiskt och specialpedagogiskt perspektiv. Forskningsmetoderna var semistrukturerade intervjuer samt deltagande observationer som analyserades och resulterade i fyra teman: Elevernas upplevelse av skolan, begreppet inkludering, begreppet socialt samspel och vision. De kategorier som utkristalliserade sig under elevernas upplevelse av skolan var: att vara annorlunda, förstÄelse och kunskap hos andra, klassrumsmiljö och relationer med jÀmnÄriga och vuxna. Resultat visade att skolan har en sÀrskild ?Aspergergrupp? som leds av en speciallÀrare.

MÄnga yngre barn tillbringar en stor del av sin barndom pÄ förskolan. DÀr trÀffar de nya kamrater och genom lek och samspel med dem skapas nya sociala relationer. Vissa barn kan vara vÀldigt intresserade av att trÀffa nya kompisar medan andra kan ha svÄrt att acceptera att dela med sig bÄde pedagogen och leksakerna med de nya barnen. Forskaren Marita Lindahl har studerat smÄbarns vistelse pÄ förskolan och har kommit fram till bland annat att barnen fokuserar och iakttar andra barns agerande i början av förskolevistelsen men kan Àven hÄlla avstÄnd frÄn alla lekar tills de har skapat förtroende till alla pÄ avdelningen. Psykologen Elin Michelsén anser att barn som fÄr positiva erfarenheter av samspel med andra barn fortsÀtter att söka sig till andra barn.

Information Àr en viktig del av sjuksköterskans arbete och hennes pedagogiska roll sÀtts hÀr pÄ prov. En operation Àr en stor hÀndelse i en patients liv och det Àr vÀlkÀnt att patienter ofta Àr missnöjda med den information de fÄr. Syftet med denna uppsats var att fÄ fördjupad kunskap om vilken information patienter vill ha inför en operation och hur de upplever den information de fÄr. Detta har gjorts genom en litteraturstudie dÀr vetenskapliga artiklar i Àmnet sökts och kritiskt granskats. DÀrefter sammanstÀlldes resultaten av tolv slutligen valda artiklar till ett gemensamt resultat.

Patienter med psykisk störning riskerar att fÄ sÀmre behandling nÀr de söker vÄrd för somatiska sjukdomar. Patienter med psykisk störning upplever ocksÄ att de blir sÀmre bemötta Àn patienter utan psykiska diagnoser inom den somatiska vÄrden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykiska störningar inom den somatiska vÄrden. Syftet var ocksÄ att som kvalitetsgranskning beskriva de utvalda studiernas undersökningsgrupp och bortfall. Studien Àr en litteraturstudie med beskrivande design dÀr13 artiklar inkluderades frÄn databaserna PubMed och Scopus.

Syftet var att utreda omvÄrdnadspersonalens attityd gentemot patienter med ett drogmissbruk och att faststÀlla demografiska faktorer som kan pÄverka denna attityd. En litteraturstudie gjordes, dÀr relevant vetenskaplig litteratur insamlades, analyserades och bearbetades. Materialet som anvÀndes i denna process var elva vetenskapliga artiklar, som samtliga beskrev resultatet av en genomförd studie. Samtliga artiklar granskades för sin vetenskaplighet enligt kriterier för evidensbaserad omvÄrdnad. Det finns en allmÀnt negativ attityd bland omvÄrdnadspersonal gentemot patienter med drogmissbruk.

Denna uppsats Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr fyra anhöriga till kroniskt sjuka per-soner har intervjuats om sina erfarenheter av vÀxelvÄrd. Studiens syfte har varit att studera de anhörigas erfarenheter av vÀxelvÄrdsinsatsen, vilken betydelse vÀxelvÄrd har haft för de anhöriga och hur de upplevt samspelet med omvÄrdnadspersonalen. Den teoretiska utgÄngspunkten handlar om kommunikationen mellan anhöriga och personal och hur synen pÄ de anhörigas roll som vÄrdare av sina kroniskt sjuka nÀrstÄende pÄverkar syftet med vÀxelvÄrdsinsatsen. Resultaten pekar pÄ att anhöriga har bÄde positiva och negativa upplevelser av vÀxelvÄrden. Det odelat positiva Àr vila och avkoppling och det mest negativa Àr dÄligt fungerande kommunikation mellan personal och anhöriga.

SAMMANFATTNING:OmrÄdet som studerats Àr socialsekreterares kunskaper kring barn som vÀxer upp med psykiskt sjuka förÀldrar. Syftet var att undersöka pÄ vilket sÀtt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig dÄ en eller bÀgge förÀldrarna lider av allvarlig psykisk ohÀlsa, och hur denna kunskap anvÀnds i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssÀtt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att fÄ en överblick och att upptÀcka eventuella mönster över dessa kunskapsomrÄden. Studiens kvantitativa del utgör Àven ett underlag till den kvalitativa delen.

SammanfattningBakgrund: Homosexualitet har bevittnats lÀnge genom historien. Patienter med homosexuell lÀggning kan vÄrdpersonal och vÄrdstudenter ha kontakt med i arbetet och i praktiken varje dag. Det förekommer diskriminering mot dessa patienter i svensk sjukvÄrd, vilket strider mot svensk lag.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva faktorer som Àr associerade med vÄrdpersonals och vÄrdstudenters attityder mot patienter med homosexuell lÀggning.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad pÄ 8 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Artiklarna Àr etiskt granskade och har Àven kvalitetsgranskats utifrÄn en modifierad granskningsmall av Forsberg & Wengström (2008).Resultat: Resultatet beskriver faktorer som associeras med vÄrdpersonals och vÄrdstudenters attityder mot patienter med homosexuell lÀggning. Faktorerna pÄverkar bÄde positivt och negativt pÄ attityderna.