Syftet med denna studie var att, utifrÄn litteraturen, redogöra för vilka faktorer som patienter, anhöriga och sjuksköterskor anser viktiga i den palliativa vÄrden i hemmet. Artikelsökning pÄ vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Pub Med och AcademicSearchElite. En begrÀns-ning gjordes pÄ Ärtalen 1999 ? 2007 och olika sökordskombinationer anvÀndes utifrÄn sökor-den palliative care, nursing at home, caregivers, need a nurse at home, quality of life, rehabili-tation och advanced nurse. Exklusionskriterier var artiklar som inkluderade barn och AIDS-sjuka.

Barn som ska opereras upplever den okÀnda situationen som stressfylld och obehaglig. Denna litteraturstudies syfte var att belysa vad anestesisjuksköterskan kan göra för att minska oro och rÀdsla för barn och förÀldrar i samband med anestesi. Efter analys av 16 artiklar blev resultatet fyra kategorier; information, ÄtgÀrder i förberedelsefasen, ÄtgÀrder vid anestesitillfÀllet och bedömning av oro. Informationen ska vara omfattande och detaljrik och Àven beröra den postoperativa smÀrtlindringen. Internetprogram kan vara bra komplement till traditionell information.

Uppsatsen Àr en studie kring hur nÄgra lÀrare har valt att arbeta med barn som Àr placerade i familjehem. Vilka problem de hÀr barnen befinner sig i och vad skolan bör göra för att underlÀtta för dem..

Syftet med studien Àr att undersöka vilka möjligheter och svÄrigheter personalen ser i arbetet med ensamkommande barn. Studien anvÀnder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. I resultatet presenteras fem teman, trygghet, skilda förvÀntningar, samverkan mellan personal och andra aktörer, makt- och delaktighet och att förhÄlla sig till motstridiga kÀnslor. I resultatet framkom vikten av en trygg relation, empati och förstÄelse. Kulturella skillnader kan ge upphov till konflikter.

För att bli frisk frÄn en sjukdom krÀvs rÀtt behandling. Och för att fÄ rÀtt behandling krÀvs rÀtt diagnos. Undersökningar visar att tre av fyra bipolÀrt sjuka antingen fÄr fel diagnos eller ingen alls. För Patrik dröjde det fem Är innan han fick diagnosen bipolÀr sjukdom, för Birgitta dröjde det Ànnu lÀngre.Syftet Àr att ge kunskap om sjukdomens olika nyanser och uttryckssÀtt, sÄ att fler kan förstÄ sina egna eller anhörigas eventuella problem. För Àven om manodepressivitet Àr en kronisk sjukdom, kan de flesta med rÀtt behandling leva ett relativt normalt liv..

BakgrundI detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning och litteratur om inÄt- och utÄtagerande barn som visar olika beteenden, samt hur pedagogernas förhÄllningssÀtt och miljön pÄverkar barn med dessa beteenden.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att fÄ en uppfattning av nÄgra pedagogers syn pÄ hur beteendet hos inÄt och utÄtagerande barn avspeglas i verksamheten. Samt olika faktorer som kan pÄverka, sÄ som förhÄllningssÀtt, bemötande, miljö och stereotypa könsroller.MetodI vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnt oss av intervju som redskap. Vi har intervjuat sex pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor i VÀstra Götaland.ResultatPedagogerna menade att man mÄste se vad det kan vara för bakomliggande faktorer till ett inÄt- eller utÄtagerande beteende. De ansÄg Àven att barn som var utÄtagerande var lÀttare att mÀrka av i en grupp medan de inÄtagerande barnen tar lÀngre tid att uppmÀrksamma. Resultatet visade Àven att det fanns olika Äsikter kring flickors respektive pojkars beteenden och att pedagogernas bemötande samt förhÄllningssÀtt har en central roll i arbetet med inÄt- och utÄtagerande barn.

Sammanfattning Dagens barn vÀxer upp i ett samhÀlle dÀr tekniker som pekskÀrmar, pekplattor och mobiltelefoner finns överallt och har blivit en del av vÄr vardag. Detta medför en ökad anvÀndning av appar utformade för dessa enheter och det finns sÄledes en intressant aspekt ur ett utvecklingsperspektiv samt hur man bör gÄ till vÀga för att pÄ bÀsta sÀtt skapa appar Àmnade för barn. Syftet med denna studie Àr att undersöka generella designprinciper som applikationsutvecklare anvÀnder vid utveckling av appar för barn som slutanvÀndare och dÀrtill undersöka hur dessa appar tilltalar och underlÀttar barns handhavande och interaktion. Detta har lett oss fram till vÄr frÄgestÀllning: Hur förhÄller sig utvecklare till generella designprinciper vid skapandet av appar Àmnade för barn? UtifrÄn denna frÄgestÀllning undersökte vi relevant forskning inom omrÄdet för att kunna ta fram ett antal generella designprinciper vid apputveckling samt ta reda pÄ vad som Àr viktigt att ha i Ätanke nÀr man skapar appar för barn.

Syftet med den hÀr erfarenhetsbaserade och vetenskapliga essÀn Àr att genom reflektion kring erfarenheterna, relevant litteratur och forskning undersöka olika arbetssÀtt för lÀrare och fritidspedagoger att kunna hjÀlpa och stötta barn i svÄra livssituationer. EssÀn tar sin början i tre berÀttelser om barn i svÄra livssituationer, efter det följer ett tydliggörande av dilemmat i berÀttelserna. I undersökningen kopplas problematiken i berÀttelserna ihop med olika arbetssÀtt för hur lÀrare och fritidspedagoger kan hjÀlpa barn i svÄra livssituationer. För- och nackdelar med de olika arbetssÀtten behandlas och diskuteras. Genom reflektion kring problemomrÄdet uppstÄr kunskap och medvetenhet om hur det Àr lÀmpligt att lÀrare och fritidspedagoger stöttar och hjÀlper barn i svÄra livssituationer.

FörÀlderns inre representationer av sig och sitt barn har visat sig pÄverka förÀlderns förmÄga att erbjuda sig som anknytningsperson till sitt specifika barn. FörÀlderns representation av omvÄrdnad har ocksÄ visat samband med barnets förmÄga att skapa en trygg anknytningsrelation. I denna pilotstudie undersöks det kvalitativa sambandet mellan förÀlderns inre representation av sig och sitt barn, prematuritet och sjÀlvskattade depressiva symptom. Den svenska översÀttningen av den semistrukturerade intervjumetoden Working Model of the Child Interview ? WMCI, har anvÀnts för bedömning av de inre representationsmönstren.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar och stödjer barn med synnedsÀttning pÄ förskolan. Det handlar ocksÄ om att se hur ett samspel kan se ut mellan ett barn med synnedsÀttning och pedagogerna. Som pedagog i förskolan bör man veta hur man kan arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd som exempelvis barn med synnedsÀttning. Detta har tagits reda pÄ med hjÀlp av frÄgestÀllningarna: Hur arbetar pedagoger pÄ en förskola med ett barn som har synnedsÀttning och Àr i behov av resurs/extra stöd? Hur kan ett samspel se ut mellan barnet och pedagogerna samt de andra barnen? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar valdes att intervjua tre pedagoger pÄ en förskola.

I LÀroplanen för förskolan stÄr det:?Omsorg om det enskilda barnets vÀlbefinnande, trygghet, utveckling och lÀrande skall prÀgla arbetet iförskolan. HÀnsyn skall tas till barnets olika förutsÀttningar och behov.? (s.4)Det Àr upp till pedagogerna att anpassa den pedagogiska verksamheten sÄ den passar alla barn.Syftet med vÄrt arbete var att se hur pedagogerna upplever det att ha barn med dolda handikapp i barngruppen. Vi ville Àven ta reda pÄ hur det byggs upp ett bra samarbetet med förÀldrarna till barn med dolda handikapp, sÄ att de kÀnner en trygghet att lÀmna över ansvaret till förskolan.Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer med bÄde pedagoger och förÀldrar till barn med blödarsjuka och matallergi.VÄrt resultat visar pÄ att pedagogernas förhÄllningssÀtt Àr viktigt.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Fo?r att patientsa?kerheten ska kunna garanteras vid en utskrivning fra?n slutenva?rden till kommunen a?r det viktigt att ra?tt information ges mellan instanserna. Det finns dock problem med kommunikationen vilket kan fa? olyckliga konsekvenser.Syfte: Att beskriva en patients utskrivning, fra?n slutenva?rd till kommunal omsorg, ur kommunsjuksko?terskors perspektiv.Metod: En kvalitativ metod med en explorativ design har anva?nts fo?r att besvara studiens syfte. Grundutbildande och specialistutbildade sjuksko?terskor fra?n fyra olika kommuner intervjuades till studien.

SAMMANFATTNINGVÀxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvÄrd, C- uppsats 10pTitel: Barn som far illa ur ett lÀrarperspektiv.Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teacherspoint of view.Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson.Handledare: Ylva Benderix.Datum: Mars 2007.Antal sidor: 30Nyckelord: Barn som far illa, lÀrarrollen, pedagogik, psykologi,anknytning.SAMMANFATTNING:Studiens syfte Àr att belysa lÀrares erfarenheter av barn som far illa, hur lÀrare uppmÀrksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan nÀr ett barn far illa. Vi har anvÀnt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrÄgor. Bowlby och von Wright har anvÀnts som teoretiska utgÄngspunkter. Deltagare i studien var sju lÄg- och mellanstadielÀrare, med olika lÄng yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lÀrarperspektiv, samt att omsorgssvikt och förÀldrarnas brister oftast var den största orsaken.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur förskollÀrare beskriver lÀrandemiljön för barn i behov av sÀrskilt stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. För att ta reda pÄ det undersöktes hur förskollÀrare definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, vad förskollÀrare uppmÀrksammar i situationen dÄ det uppstÄr svÄrigheter kring barn, vilket pedagogiskt stöd förskollÀrarna ger till barn i svÄrigheter samt vilken form av stöd förskollÀrarna fÄr dÄ det uppstÄr svÄrigheter kring barn. En intervjustudie har genomförts med Ätta förskollÀrare, verksamma i förskola, i en större stad i Mellansverige. Sammanfattningsvis ÄskÄdliggör svaren att förskollÀrarna visar pÄ svÄrigheter i att definiera barn i behov av sÀrskilt stöd. Barnen beskrivs frÀmst utifrÄn de olika svÄrigheter de kan ha men Àven med utgÄngspunkt i att det Àr barn som har utökade behov i förhÄllande till ett tÀnkt utvecklingsförlopp och i relation till andra barn.

Bakgrund: NÀr ett barn drabbas av en allvarlig sjukdom som leukemi sÄ förÀndras livet för förÀldrarna och omgivningen. En hel familj pÄverkas och deras vardagsliv blir förÀndrat. Tidigare forskning har visat att förÀldrar kan kÀnna sig osÀkra pÄ sjukhuset och inte veta hur de kan hjÀlpa sitt barn. Syfte: Att beskriva förÀldrars upplevelser i samband med att deras barn drabbats av leukemi och vÄrdas pÄ sjukhus. Metod: Kvalitativ ansats och Graneheim och Lundmans manifesta innehÄllsanalys av tre stycken sjÀlvbiografiska böcker.