Mot bakgrund av socialisationsprocessen och de rÄdande genusnormerna som verkar inom denna, Àmnar den hÀr studien undersöka huruvida sambandet mellan socialt stöd och psykisk hÀlsa bland barn och unga varierar enligt könskompositioner mellan förÀldrar och barn. Ytterligare ett syfte Àr att studera om ovanstÄende samband skiljer sig mellan Àldre och yngre barn.Uppsatsen Àr kvantitativ och studiens analyser baseras pÄ empirisk data frÄn Barn-LNU och Barn-ULF (2000-2001). Analyserna genomförs med linjÀr regression med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS (n=1,964).Resultatet visar att det finns ett samband mellan socialt stöd frÄn förÀldrar och psykisk hÀlsa bland barn och ungdomar i Äldrarna 10-18 Är. Detta gÀller dock inte alla aspekter av socialt stöd. Resultatet visar vidare att den psykiska hÀlsan varierar enligt kön; pojkar har bÀttre psykisk hÀlsa Àn vad flickor har.

Att det finns barn som far illa och att de finns brister i ansvaret för de minsta samhÀllsmedborgarna Àr ett smÀrtsamt faktum. Att arbeta med denna mÄlgrupp och möta den problematik som vanvÄrd av barn innebÀr, Àr vardag för vissa yrkesgrupper. Denna studie undersöker hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa upplever sin arbetssituation och sin yrkesroll. Studien undersöker vad som framkommer under handledning och intervjupersonerna i studien Àr interna samt externa handledare. Resultat frÄn denna studie visar bland annat pÄ hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa pÄverkas mycket starkt emotionellt av sitt arbete och under handledning behandlas ofta kÀnslor av Ängest och frustration.

Som omva?rdnadsansvarig sjuksko?terska a?r uppgiften att tillgodose patientens olika omva?rdnadsbehov. Nutrition tillho?r ett av de mest basala omva?rdnadsbehoven vilket dessutom har en betydande roll fo?r det postoperativa fo?rloppet. Underna?ring a?r vanligt fo?rekommande bland patienter med cancer varfo?r det a?r viktigt att faststa?lla nutritionsstatus preoperativt och sa?tta in nutritionssto?d vid behov.

Bakgrund: Br?stcancer ?r en global h?lsoutmaning som drabbar m?nga kvinnor. Enligt WHO diagnostiserades 2,3 miljoner kvinnor med br?stcancer under 2020. I Sverige f?r cirka 8 000 kvinnor varje ?r diagnosen br?stcancer.

Detta arbete handlar om barnrÀttigheter och frÀmst om den rÀttighet som barn har att fÄ sina röster och Äsikter hörda..

I Sverige insjuknar varje Är cirka 300 barn i cancer. De vanligaste cancerformerna Àr leukemi samt hjÀrntumörer. Trots att forskningen har utvecklats Àr det en fjÀrdedel av de drabbade barnen som inte gÄr att rÀdda. DÄ ett cancersjukt barn vÄrdas palliativt och sedan gÄr bort, pÄverkas en hel familj med förÀldrar och syskon. Att förlora ett barn Àr en fruktansvÀrd upplevelse.

Palliativ vÄrd och vÄrd i livets slutskede har pÄ senare Är uppmÀrksammats allt mer. I Sverige dör ca 90 000 mÀnniskor per Är och av dem dör ca 85 procent pÄ institutioner. VÄrd av svÄrt sjuka och döende förekommer inom all hÀlso- och sjukvÄrd. Palliativ vÄrd - lindrande vÄrd- pÄbörjas dÄ kurativ vÄrd - botande vÄrd - inte lÀngre Àr möjlig. Det övergripande mÄlet med palliativ vÄrd Àr att uppnÄ bÀsta möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj.

I studien intervjuades sex stycken olika pedagoger frÄn olika förskolor. De intervjuade var förskollÀrare och barnskötare. Syftet var att fÄ reda pÄ vad pedagogerna i verksamheten gör för att hjÀlpa stammande barn samt ta reda pÄ hur viktigt pedagogerna anser att barnens sprÄkutveckling Àr. I intervjun fick pedagogerna bland annat frÄgan om vad de har för erfarenhet av stammande barn, hur dem arbetar med barns sprÄkutveckling och om de har trÀffat pÄ stammande barn under deras tid i förskolan.Intervjuerna skedde pÄ pedagogernas arbetsplatser pÄ en bestÀmd tid som passade pedagogerna som skulle bli intervjuade. Resultatet blev att de flesta av dem intervjuade pedagogerna inte hade stött pÄ nÄgra barn som stammade och pedagogerna som hade gjort det lÀt bara barnet vara utan att göra nÄgra speciella ÄtgÀrder.

Bakgrund Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom d?r kroppen har insulinresistens eller minskad insulinproduktion som utvecklas l?ngsamt och kr?ver sammanfattande egenv?rdsinsatser. Sjuksk?terskan har en central roll i att st?dja patienter att utveckla kunskap, motivation och f?rm?ga till egenv?rd. Syfte Att belysa sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ-2 diabetes.

Skolan Àr i stÀndig förÀndring och antalet barn med annan etnisk bakgrund ökar i vÄra klassrum. Studien syftar till att undersöka om det förekommer nÄgra skillnader mellan det stöd barn med annan etnisk bakgrund i svÄrigheter fÄr i jÀmförelse med barn i behov av sÀrskilt stöd. Tyngdpunkten i studien ligger pÄ pedagogernas förhÄllningssÀtt till barnen, vilket stöd samt resurser mellanstadielÀrarna har att tillgÄ för att stödja dessa barn. Undersökningen Àr kvalitativ och utgÄr frÄn frÄgeformulÀr i form av en enkÀt med öppna frÄgor. Respondenterna som medverkat bestÄr av Ätta mellanstadielÀrare samt tvÄ specialpedagoger, utöver detta har vi en som bortfall.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka det kliniska anvÀndandet av melatonin vid sömnsvÄrigheter hos barn och ungdomar pÄ barnpsykiatriska kliniker i Uppsala lÀn.Metod: En tvÀrsnittsstudie genomfördes med en webbaserad enkÀt utformad i Google Forms. EnkÀten sÀndes sedan till urvalsgruppen som var lÀkare (n=29) pÄ barnpsykiatriska kliniker i Uppsala lÀn.Resultat: Resultatet visar att 13 av 14 lÀkare förskriver melatonin och Àven circadin till barn som lider av sömnproblem. De diagnoser som lÀkemedel vanligen förskrivs för Àr frÀmst ADHD, autism och depression. Förskrivning av lÀkemedlen sker till alla Äldersgruppen, vanligast var dock frÄn sju Är och uppÄt.Slutsats: Trots lÀkemedelsverket tveksamma instÀllningar till melatonin för behandling av sömnproblem bland barn förskriver 13 av 14 lÀkare i denna undersökning ut preparatet och anser att det fungerar..

I studien har pedagogers arbetssÀtt med tvÄsprÄkiga barn studerats. Mitt syfte med undersökningen var att fördjupa mig i hur pedagoger i förskolan arbetar sprÄkutvecklande med dessa barn, och dÀrtill Àven fÄ en inblick i om de har de kunskaper som behövs för att arbeta med barn som har andra behov Àn de som har svenska som modersmÄl. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag observerat fem olika pedagoger i förskolans verksamhet och dÀrtill Àven anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att pedagogerna till stor del har kunskaper om hur tvÄsprÄkig utveckling gÄr till, men att majoriteten av dem inte anvÀnde dessa kunskaper i verksamheten..

Syftet med denna studie var att undersöka om barn Àr sÄ djupt rotade i traditionella genusmönster som samhÀllet och tidigare forskning vill pÄstÄ. Har barn en stereotyp uppfattning om leksaker? Kan intryck frÄn syskon pÄverka barns uppfattning? För att undersöka bland annat detta, genomförde jag en kvalitativ intervjustudie med tolv barn i Är F-2, sex flickor och sex pojkar. Studiens fokus var att undersöka barns uppfattningar om traditionella leksaker och leksaker som vi vuxna anser som överskridande utifrÄn den traditionella könskodningen. Intervjuerna utgick frÄn bilder, tvÄ genustraditionella, en genusneutral samt tvÄ manipulerade bilder.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka hur ett h?gt intag av ultraprocessade livsmedel (UPF) p?verkar energiintag och kroppsvikt. Metod: Litteraturs?kningen f?r denna ?versikt genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. Inklusionskriterier var randomiserade kontrollerade studier (RCT-studier) skrivna p? svenska eller engelska med en vuxen population p? ?ver 18 ?r med normalvikt, ?vervikt eller obesitas (BMI>18.5 kg/m2). Exklusionskriterier var icke RCT-studier samt barn/ungdomar under 18 ?r, sjuka eller underviktiga individer (BMI.

Personer som kommer till Sverige frÄn andra EU-lÀnder för att försörja sig genom tiggeri Àr ett fenomen som har ökat i omfattning pÄ kort tid. Dessa personer har ibland sina barn med sig, vilket vÀcker frÄgor om vem som har ansvar att skydda dessa barn samt om dessa barn har rÀttigheter som Àr likstÀllda med svenska barn. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur olika samhÀllsaktörer konstruerar fenomenet barn till tiggare. För att uppnÄ detta syfte har intervjuer genomförts med ledamöter inom socialnÀmnden för barn och unga samt med aktörer frÄn frivilligorganisationer. Materialet har analyserats med perspektivanalys och med utgÄngspunkt i socialkonstruktivistiskt perspektiv samt barnrÀttsperspektivet.