I dagens förskola/skola kan vi som pedagoger möta barn som har olika former av diagnoser, Asperger syndrom Àr en utav dem. Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva och analysera vilka arbetssÀtt och metoder pedagoger anvÀnder sig av nÀr de arbetar med barn som har fÄtt diagnosen Asperger syndrom. Vi har genom intervjuer med pedagoger fÄtt ta del av deras arbetssÀtt och metoder för hur de arbetar. Resultatet visar att de pedagogiska arbetssÀtt som pedagoger anvÀnder sig av vid arbetet med barn som har Asperger syndrom Àr bland annat tydlighet, struktur, rutiner samt att man som pedagog inte ska ha samma arbetssÀtt till alla barn med AS, utan plocka ihop det bÀsta av alla arbetssÀtt och gör undervisningen individanpassad..

Syftet men denna litteraturstudie var att studera förĂ€ldrars upplevelser av att leva med ett barn med astma. Åtta artiklar som motsvarade syftet för studien analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vara den som Ă€r bĂ€st pĂ„ att ta hand om barnet, att det tar mycket tid, att alltid vara pĂ„ sin vakt samt att acceptera att det Ă€r som det Ă€r. FörĂ€ldrarna fann tillfredstĂ€llelse i att kunna ta hand om sina barn men saknade ibland omgivningens förstĂ„else och stöd. Den tidskrĂ€vande omvĂ„rdnaden av barnen upplevdes stressande och medförde isolering pĂ„ grund av att förĂ€ldrarna ville skydda sina barn.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka i vilka situationer barn sjÀlva uttrycker att de mÄr bra samt undersöka nÀr förÀldrar och pedagoger upplever att barn mÄr bra pÄ förskolan.  Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ undersökning, intervjuer har gjorts med barn i femÄrsÄldern och med förÀldrar och pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet visar att barn upplever att de mÄr bra nÀr de leker, denna uppfattning delas ocksÄ av förÀldrar och pedagoger i barnens nÀrhet. För barnen Àr det viktigt med vÀnner och social samspel för sitt vÀlbefinnande. Undersökningen visar ocksÄ att pedagogerna i sin planering och med sitt sÀtt att tillrÀttalÀgga verksamheten ger möjlighet till KASAM och tillfÀlle till Flow.

Barn som bevittnar vÄld mellan förÀldrarna i hemmet riskerar att utveckla psykisk ohÀlsa, dÀribland traumasymptom. Hur barnets symptombildning ser ut beror bland annat pÄ grad av vÄld men ocksÄ pÄ barnets anknytning till förÀldrarna. DÄ forskning kring anknytning frÀmst fokuserat pÄ relationen mellan mamma och barn var det huvudsakliga syftet med denna studie att undersöka om barns anknytningstrygghet till respektive förÀlder har olika samband med barns traumasymptom. Data frÄn 64 barn tillhandahölls frÄn en nationell utvÀrdering av behandlingar för barn som upplevt vÄld hemma. Analyser av barnens sjÀlvskattningar visade att anknytningstrygghet till pappa hade ett negativt samband med depression och att vÄld i hemmet hade ett negativt samband med dissociation hos barnen, oavsett om de hade bevittnat vÄldet eller inte.

Denna uppsats syftar till att diskutera grönskans betydelse för mÀnniskan och hur landskapsarkitekter skulle kunna anvÀnda den pÄ bÀsta sÀtt för att öka mÀnniskors vÀlbefinnande. Jag har valt att fokusera pÄ dessa frÄgor ur ett friskvÄrdsperspektiv eftersom det skulle kunna bidra till att hjÀlpa mÀnniskor redan innan de blir sjuka. Min huvudfrÄga har dÀrför varit: Hur kan vi som landskapsarkitekter anvÀnda oss av grönskans betydelse som friskvÄrd för att skapa givande miljöer för olika grupper av mÀnniskor?.

Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka om förskolepedagoger Àr förberedda för att tillgodose alla barns behov, samt Àr verksamheten och förskolans miljö anpassad för att möta alla barn? FrÄgestÀllningarna lyder: Hur ser förskolepedagoger pÄ sin utbildning och kompetens, i förhÄllande till arbetet med barn med en fysisk funktionsnedsÀttning i förskolan? Hur upplever förskolepedagoger att deras förskola Àr anpassad till barn med en fysisk funktionsnedsÀttning? Hur ser förskolepedagoger pÄ samspelet mellan ett barn med en fysisk funktionsnedsÀttning och andra barn i barngruppen pÄ förskolan? Den hÀr studien ?En förskola för alla barn?? tar sin utgÄngspunkt i en teori om normalisering. En teori som i stort handlar om att alla mÀnniskor ska kunna fungera normalt i samhÀllet oavsett funktionsnedsÀttning, sjukdomar eller andra hinder. Det leder till en undersökning om huruvida nÄgra förskolor kan ta emot alla barn eller inte. ?Alla barn? innefattar Àven barn med en fysisk funktionsnedsÀttning sÄ som syn- och hörselskador samt rörelsehinder.

Hur kan stödgrupper hjÀlpa barn som har upplevt vÄld? Syftet med denna studie var att undersöka hur en specifik stödgruppsverksamhet i en mellanstor stad i Sverige arbetar i sina stödgrupper för barn som har upplevt vÄld. Samt hur verksamheten, utifrÄn de professionellas tankar, kunskap och erfarenheter, pÄverkar barnen. UtifrÄn en kvalitativ metod och en hermeneutisk utgÄngspunkt har tvÄ intervjuer genomförts utifrÄn ett strategiskt urval pÄ en stödgruppsverksamhet dÀr de intervjuade, informanterna, Àr de professionella som leder stödgrupperna. Studien visar att barn som har upplevt vÄld behöver hjÀlp att bearbeta sina upplevelser av detta vilket de kan fÄ möjlighet till genom individuella samtal.

Syftet med denna uppsats var att lyfta fram frÄgor som rör jÀmstÀlldhet i det privata livet. 4 par har svarat pÄ frÄgor om vem som gör vad i deras familj och hur detta kommer sig. Jag ville fÄ en bild av hur jÀmstÀllda familjerna upplever sig vara i ansvar för hem och barn. Jag ville Àven medvetandegöra respondenterna om sin egen situation gÀllande jÀmstÀlldhet. Jag har vid insamlandet av empiri anvÀnt mig av en blandning av kvalitativ och kvantitativ metod, enkÀter med bÄde kryss- och öppna frÄgor, dÀr jag med hjÀlp av den fenomenologiska ansatsen analyserat svaren.

Studiens syfte var att öka kunskap och förstÄelse om vilken betydelse frihetsberövande av fÀder kan ha för ett barn. Studiens frÄgestÀllning löd: Hur beskriver ett urval av frihetsberövade fÀder och mödrar och anstÀllda inom kriminalvÄrden sina tankar och iakttagelser om vilken betydelse frihetsberövandet av fÀder kan ha för ett barn? För att nÄ syftet och kunna besvara frÄgestÀllningen formulerades fyra teman: Kunskap om barns behov, Barns reaktioner vid frihetsberövande, Olika rollers pÄverkan pÄ barn och Vad kan göras för barn med frihetsberövade förÀldrar. Studiens forskningsmetod var kvalitativ och bestod av tvÄ parintervjuer och fem enskilda intervjuer. Intervjupersonerna utgjordes av tre frihetsberövade fÀder, tvÄ mödrar, tvÄ kriminalvÄrdstjÀnstemÀn och tvÄ beslutsfattare.

Syftet med studien ?r att f?rs?ka f? f?rst?else f?r hur barn beskriver lek och l?rande i fritidshemmet utifr?n barn som respondenter genom intervju som metod. Studien f?rs?ker att ta reda p? vad barn beskriver n?r de l?r sig n?r de leker, hur barn reflekterar om varf?r de leker samt hur vi utformar ett fritidshem f?r framtiden utifr?n v?r kunskap och f?rst?else kring barns erfarenheter av lek. Studien kommer fram till att barns upplevelser av l?rande i leken r?r sig kring utvecklingen av mjuka f?rm?gor och att leken ?r en arena f?r demokrati.

Inscannad 2008-05-09 pga tekniska problem med ursprungsfilen.

Insatser för att erbjuda förÀldrastöd har stor betydelse för att förebygga och hantera problem med utagerande beteende hos barn. Syftet med studien var att utvÀrdera individuell förÀldrafokuserad behandling enligt Marte Meo-metoden vid utagerande, trots och aggressivitet hos barn. Det finns fÄ vetenskapliga studier gjorda av denna metod. En multipel baslinjedesign anvÀndes vid en behandlingskontakt över tio veckor för sex förÀldrar till barn i Äldrarna 4-9 Är med utagerande beteende. MÀtmetoderna bestod av Äterkommande registreringar av barnets trots och utagerande beteende samt olika frÄgeformulÀren sÄsom CBCL, ECBI och BDI.

Studien syftade till att studera risk- och skyddsfaktorer som kan finnas i miljön nÀr ett barn vÀxer upp med en förÀlder med missbruksproblematik och/eller psykisk ohÀlsa. Studien var kvalitativ och data samlades in via Ätta semistrukturerade intervjuer. Systemteori och anknytningsteori utgjorde den teoretiska tolkningsramen. Studien resulterade i Ätta teman: relationen till förÀldrar, relationen till syskon, viktiga personer, skola, fritidsaktiviteter, upprÀtthÄllandet av en fasad, kÀnsloreaktioner samt överlevnadsstrategier. Dessa teman beskriver bÄde risk- och skyddsfaktorer.

Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn med koncentrationssvĂ„righeter. Är pedagogernas bemötande annorlunda om de arbetar pĂ„ en traditionell förskola kontra en Montessoriförskola? Jag har Ă€ven valt att undersöka om pedagogerna anser sig ha adekvat utbildning och kunskap för att hjĂ€lpa och stötta dessa barn.Undersökningen Ă€r av kvalitativ karaktĂ€r och baserad pĂ„ intervjuer med fyra pedagoger pĂ„ en traditionell förskola och fyra pedagoger pĂ„ en Montessoriförskola. FrĂ„gorna Ă€r stĂ€llda för att rent konkret fĂ„ reda pĂ„ hur de gĂ„r tillvĂ€ga i sina verksamheter. Intervjusvaren har jag sammanstĂ€llt och jĂ€mfört med litteraturen som belyser Ă€mnet.Resultatet i undersökningen visar att det finns bĂ„de likheter och skillnader i pedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvĂ„righeter.

SAMMANFATTNINGVÀxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvÄrd, C- uppsats 10pTitel: Barn som far illa ur ett lÀrarperspektiv.Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teachers point of view.Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson.Handledare: Ylva Benderix.Datum: Mars 2007.Antal sidor: 30Nyckelord: Barn som far illa, lÀrarrollen, pedagogik, psykologi, anknytning.SAMMANFATTNING:Studiens syfte Àr att belysa lÀrares erfarenheter av barn som far illa, hur lÀrare uppmÀrksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan nÀr ett barn far illa. Vi har anvÀnt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrÄgor. Bowlby och von Wright har anvÀnts som teoretiska utgÄngspunkter. Deltagare i studien var sju lÄg- och mellanstadielÀrare, med olika lÄng yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lÀrarperspektiv, samt att omsorgssvikt och förÀldrarnas brister oftast var den största orsaken.