Den här uppsatsen handlar om tvärflöjtsundervisning inom Suzukimetoden och om de barn som deltar i den. Det är en fallstudie som beskriver elevernas, föräldrarnas och lärarnas uppfattning om Suzukimetoden och min tolkning av undervisningen som jag har observerat. Jag har genomfört min undersökning på en suzukiskola i Sverige där jag har intervjuat 8 flöjtelever och den ena av deras föräldrar samt deras två lärare. I resultatet beskriver jag föräldrarnas situation utifrån yrke och musikintresse. I undersökningen framkommer att Suzukimetoden upplevs som mycket positiv av dessa elever, föräldrar och lärare.

Title: Adults who have been suzuki children speak out - A study of the consequences of the Suzuki method in five adults' lives. This study deals with a quite unexplored field: the consequences that the Suzuki method, that among other things is based on learning by listening and early beginning, can have on a child's life. This can be useful for those generally interested, for Suzuki teachers and even for those who are critical to the Suzuki method and have asked for more research about it. I have performed interviews with five adults who have all grown up with the Suzuki method of learning in Sweden. Based on their answers I have also analysed their experiences in relation to Suzuki's view on child development, the thirteen basic principles of the Suzuki method, Howard Gardner's opinion on the Suzuki method and previous research in Sweden.

Denna uppsats handlar om Suzukimetoden. Syftet med arbetet är att beskriva metoden med dess styrkor och svagheter samt att få förståelse för hur tidigare suzukielever ser på sin tid som suzukielev. Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs och Howard Gardners teorier. Utöver litteraturstudier har jag genomfört kvalitativa intervjuer med sex ungdomar/vuxna som tidigare varit suzukielever. De valde alla att sluta spela när de kom upp i tonåren. Det är deras berättelser som är studiens empiri. Resultatet visar att personerna anser att suzukitiden betytt mycket positivt för dem.

En hel del av forskning inom kognitiv neurovetenskap tyder pa? att effektivare uppla?gg av repetitionstillfa?llen fo?rba?ttrar inla?rningsprocessen hos eleverna, eller ra?ttare sagt hos ma?nniskor i alla a?ldrar.Uppsatsen handlar om yngre instrumentalelevers inla?rningsprocess i relation till hja?rnans minnesfunktioner och underso?kningen fokuserar fiolundervisning pa? nybo?rjarniva?. Jag har utfo?rt ett empiriskt experiment av tajmade repetitionstillfa?llen via interaktiva onlinebaserade samtal med tre yngre elever.Alla de tre eleverna har under projektens ga?ng a?stadkommit fo?rba?ttringar av de fa?rdigheter som stod i fokus vid de tajmade repetitionerna. Experimentperioden har haft positiv inverkan pa? elevernas motivation, men deras uppna?dda fo?rba?ttringar bedo?mer jag vara av icke besta?ende karakta?r.

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

Title: How do violin teachers work with music reading? - A qualitative interview study on the phenomena music reading. The purpose of this essay is to investigate how five violin teachers in mixed ages and from different backgrounds teach music reading to their students. The paper is based on semi structured interviews. The result shows that there are as many methods as respondents, but you can find three major methods and that a majority of the teachers thinks that one should teach violin to beginners without reading music.