Sök:

Sökresultat:

105 Uppsatser om Surfplatta - Sida 3 av 7

Vad kommer en treåring ihåg? : En studie om svenska barns arbetsminne och fonologi

Få studier finns om små barns fonologiska förmåga relaterat till arbetsminne. Det råder också en brist på test av arbetsminne för små barn. Föreliggande studie syftade därför till att studera relationen mellan visuellt arbetsminne, fonologiskt arbetsminne och förmåga att hantera fonologiska representationer hos treåringar. Detta har gjorts genom att samla in jämförelsedata för treåringars resultat på det nyutvecklade surfplatte-testet KUBEN (Kognitiv utveckling hos små barn), som testar förmågorna visuellt och fonologiskt arbetsminne samt fonologisk diskrimination. Dessutom har test för fonologisk produktion, även det testat med hjälp av Surfplatta, och nonordsrepetition använts.

Utveckling av system för insamling och presentation av tryckskadeförekomster inom sjukvården

På sjukhuset i Gävle utförs regelbundet punktprevalensmätningar på uppkomsten av trycksår. Syftet med dessa mätningar är att hitta effektiva förebyggande åtgärder som kan användas för att minska uppkomsten av trycksår. Mätningarna utförs med hjälp av en Surfplatta. För att underlätta insamlingen och presentationen av mätningarnas resultat har det utvecklats ett nytt datasystem. Datasystemet består av en databas med tillhörande databasapplikation.

Pedagogernas inställning till surfplattor : Surfplattan som verktyg för lärande inom förskolan

We live in a society where the technology has an enormous role in our lives. The average age of using digital tools among Swedish people is down to a very young age. In the recent period of time there has been much debate about tablets and their use in preschools. The aim of this study is to examine the preschool teachers experiences and perceptions of tablet use and how the implementation of the tablets benefits the school activities. What is central to this research is not how kids use the tablet, but how educators are using the tablet device as supplement for children?s development.

BAJT : Digital teknik i hemmiljö

The northern province of Sweden has in both literature and film been depictured as something foreign and mythical, unlike the rest of the country. It has been my purpose to show in this essay that the systematic categorization of Norrland and its literature reveals multiple criteria known to define the colonial era. By reading the novel Stallo by author Stefan Spjut with postcolonial structures in mind I aim to show how the author uses Swedish mythology and through the presence of The Other criticizes colonial structures in place to this day. By examining the gothic atmosphere I intend to indicate how the trolls in the novel figures as both a horror element as well as a representation of nature itself. It is my belief that the author by further reinforcing the mythological in relation to Norrland addresses the problem at hand.

Digitalt pedagogiskt hjälpmedel för barn med autism

Spelutbudet för barn med autism är litet. Eftersom varje barn med autism har individuella svårigheter och funktionsnedsättningar är det svårt att göra ett spel som generellt passar alla barn. Dagens teknik har förutsättningarna för att göra det möjligt och enklare för dessa barn att träna upp sina nedsatta förmågor. Syftet med examensarbetet var att framställa en prototyp av ett interaktivt spel för barn med autism till Surfplatta och/eller telefon. Spelmomenten skulle kunna backas upp med medicinsk fakta för att hålla en kvalitativ nivå.

Digitalisering av pappersarbete

Detta exjobb beskriver skapandet av ett system från grunden som digitaliserar och automatiserar allt pappersarbete för en motorcykelverkstad och på så sätt eliminerar all onödig arbetstid som går åt till att leta fram, ta kopior och arkivera papper dagligen.Resultatet är ett webbaserat system som kan användas genom dator, Surfplatta och mobila enheter. Med funktionalitet för att söka, lägga till, ta bort, modifiera, skriva ut och hitta kunder, motorcyklar, serviceprotokoll och arbetsordrar där moms, kostnader och priser beräknas automatiskt.Systemet utvecklades med ramverket Django på serversidan och använder sig av en MySQL databas för att lagra data medan klientsidan utvecklades med ramverket Bootstrap. För att uppnå målen användes bland annat metoder så som intervjuer, wireframes, entitets-sambands-diagram och normalisering..

Mobila IT-stöd i byggproduktionen: Med fokus på arbetsmiljö

Syftet med examensarbetet är att studera hur IT-hjälpmedel så som smartphones och surfplattor kan användas i byggprojekt. I vilken utsträckning kan dessa verktyg effektivisera skydds- och miljörond samt tillbuds- och observationshantering samt hur fungerar dessa moment i dagsläget. Studien påbörjades med en litteraturstudie där Arbetsmiljöverkets regler och krav samlades in och granskades. För att erhålla mer kunskap om dessa IT-hjälpmedel gjordes en undersökning av historian om Surfplattans uppkomst. En intervjustudie genomfördes med tjänstemän från Skanska och NCC.

Digitala magasin - En undersökning av huruvida förbättrad navigation och fler interaktionsmöjligheter kan förbättra läsupplevelsen av ett digitalt magasin på surfplattor

Nyligen har ett nytt medium för magasin utvecklats - Surfplattan. Magasinen som lanserats för plattan - de digitala magasinen - har ännu inte till fullo funnit sitt uttryck och är inte alltid anpassade till den nya plattformen som läsarna läser på. Denna uppsats är en undersökning av huruvida förbättrade interaktions- och navigationsmöjligheter i dessa magasin kan ge användaren en bättre läsupplevelse. Undersökningen grundar sig på ett remedieringsperspektiv och visar att det finns både fördelar - så som en snabbare navigation och ökade möjligheter för en individualiserad läsprocess och nackdelar - så som en längre inlärningsprocess och potentiell förvirring hos nya användare. Metoden som används i undersökningen är kvalitativa intervjuer med inslag av deltagande observation..

Surfplattan på förskolan : ett nytt pedagogiskt verktyg

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan använder Surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. Undersökningen kommer att behandla pedagogers syn på detta verktyg och dess möjlighet att berika barns lekande samt deras lärande. Den vetenskapliga undersökningen har genomförts på ett kvalitativt sätt i form av intervjuer. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger och en utbildare inom IKT och alla är verksamma i Kalmar kommun. Resultatet visar på att lärarna upplever att barnen lär sig hantera Surfplattan snabbt och att det sker mer samspel mellan barnen än vad det hade gjorts om Surfplattan inte hade använts.

Surfplattan i gymnasiesärskolan. En studie om användning av surfplattor i gymnasiesärskolans individuella program

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur Surfplattan används som redskap i undervisningen inom gymnasiesärskolans individuella program.Centrala frågeställningar är: ? I vilka sammanhang används surfplattor?? Vad leder användandet till?? Används Surfplattan som ett redskap för att nå målen i den övergripande läroplanen samt målen inom ämnesområdet Språk och kommunikation? I så fall hur?? Vilka möjligheter och hinder beskrivs?Teori: Studien behandlar frågeställningar gällande lärande i en pedagogisk skolpraktik där jag undersöker hur elever och pedagoger samspelar med det externa redskapet Surfplatta. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet vars grundläggande teori stödjer uppfattningen av att lärande och utveckling sker i samspel mellan individer och miljö genom de olika intellektuella och fysiska redskap vi besitter i den kontext vi befinner oss i. Det sociokulturella perspektivet har sitt ursprung i Vygotskijs teorier om tänkande och språk och har utvecklats vidare av olika forskare, däribland Säljö som lyfter fram samspelet mellan individer och dess olika redskap, artefakter som används för lärande, tänkande och handlande. I denna studie läggs fokus på pedagogers och elevers användande av Surfplattan som digitalt redskap, under hela skoldagen.Metod: Studien är utförd med kvalitativ inriktning som metod med inspiration av den etnografiska ansatsen i komprimerad form.

IKT som stöd vid rehabilitering : Hinder och möjligheter med surfplattor som stöd vid träning efter knäprotesoperation

Denna uppsats är ett resultat av en försöksstudie med användning av surfplattor som stöd vid rehabilitering efter knäprotesoperationer på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. En av författarna är kliniskt verksam sjukgymnast sedan tio år tillbaka, den andre författaren har lika lång erfarenhet av ortopedisk sjukgymnastik ur ett patientperspektiv. Syftet med studien var att skapa förståelse för patienters uppfattningar om IKT-stöd vid rehabilitering efter knäprotesoperation. Det IKT-stöd som är i fokus i detta arbete är en egenframtagen innovativ informationsbroschyr med interaktiva träningsinstruktioner, samt den redan befintliga applikationen Min Hälsoplan. Författarna har valt att utgå ifrån ett sociotekniskt ramverk som teoretisk modell, och utifrån detta använt ramverkets tre perspektiv organisation, teknik och individ vid resultatanalys.

Surfplattor och datorer i förskolan: En studie om surfplattor och datorer som verktyg för barns tal- och skriftspråksutveckling

Vårt syfte med denna studie var att med utgångspunkt i några pedagogers arbete analysera hur datorer och surfplattor kan användas som hjälpmedel för att främja barns tal- och skriftspråksutveckling. Vi formulerade även två frågeställningar som hjälp för att kunna uppnå vårt syfte. Vår studie har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och som metod valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Resultatet visar att både surfplattor och datorer används i förskolan för att stimulera barns tal- och skriftspråksutveckling, men på skilda sätt. Datorer används mest till att skriva med och surfplattor mer för spelande, dock med spel som pedagogerna ansåg hade fokus på lärande.

Surfplatta, ett pedagogiskt verktyg i förskolan?

Den här studien handlar om hur surfplattor används på förskolor. Syftet med undersökningen är att få insikt i hur pedagogerna på förskolorna integrerar surfplattorna för att främja och utveckla barns lärande. Det är en studie med kvalitativt metodval, där observationer och intervjuer har varit metoder för att samla in mitt empiriska material. Studien är gjord på två förskolor med sammanlagt sex pedagoger. Det empiriska materialet analyseras utifrån teorier kring implementering av teknik i förskolan med hjälp av begreppen innehållskunskap, didaktisk kunskap och teknisk kunskap.

Tryckt eller Digitalt? : Annonsörernas tankar om läsplattan som framtidens kommunikationskanal för tidningsbranschen.

Empirierna visar att hedgeportföljen under den avgränsade undersökningsperioden har genererat endast marginellt mindre igenomsnittlig avkastning än aktieportföljen, som den bästavkastningspresterande traditionella portföljen. Riskmässigt var det dockuppenbart att hedgeportföljen var överlägsen gentemot båda de traditionellaportföljerna, som lyckades skydda sig bättre mot kursfallen, under båda denfinansiella krisen 2007 och den europeiska skuldkrisen 2011. Hedgeportföljenföljde inte heller med de kraftiga uppgångarna som förkom på marknaden i sammautsträckning som de traditionella portföljerna gjorde. Friareplaceringsregleringar anses vara den viktigaste skillnaden mellan hedge ochtraditionella fonder, som t.ex. tillåter hedgefonderna att vara högre belånade,och kan därför finansiera en större kombination av skildainvesteringsstrategier och åstadkommer därmed bredare kapitalplaceringar somresulterar i större riskspridningar..

Lek ur ett genusperspektiv i förskolan med fokus på digital teknik

Denna studie handlar om digital teknik, lek och genus i förskolan. Vi har besökt en förskola som använder sig av digital teknik i vardagen på förskolan. För att genomföra studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Vi började med att observera barn på en förskola och vid ett senare tillfälle intervjuade vi barnen på förskolan i grupper om fem barn. Syftet med vår studie var att studera lek ur ett genusperspektiv med fokus på digital teknik Resultatet av vår studie visade att både leken och användandet av den digitala tekniken skiljer sig åt mellan flickor och pojkar. Pojkar leker aktivare och högljudda lekar medan flickor leker stillsammare.

<- Föregående sida 3 Nästa sida ->