Genomförda undersökningar visar att formativ bedömning förbättrar elevers inlärning och förståelse. Den svenska läroplanen från 2011 ger tydliga indikationer på att formativ bedömning ska inkluderas i undervisningen. Vår diskussion i denna uppsats är därför aktuell och den visar hur forskare artikulerar fenomenet formativ bedömning. Litteraturstudien inkluderar information om vad formativ bedömning innebär och förslag på hur man kan arbeta utifrån ett sådant arbetssätt. Vår studie visar att de viktigaste komponenterna inom formativ bedömning är att tydliggöra målen, återkoppling samt själv- och kamratbedömning.

This study is about assessment, in particular formative assessment also called assessment for learning. The purpose of this study is to investigate Swedish and South African primary school teachers? views and ideas about this didactic tool. The motives for this investigation are based on the fact that correct used formative assessment supports pupils? learning process and the fact that there are few researches made about this subject in Sweden.

This thesis presents and evaluates a project, undertaken in 2001 by a librarian the writer of this thesis and a teacher. We met with a number of adults with reading and writing disabilities, and presented and discussed books and experiences of reading, with the aim to increase their joy of reading, as well as finding out more about our own ways of co-operating with each other across our professional borders. The documentation and evaluation emphasizes on the process and the results of the project, and on our own participation, by asking the following questions: How did we carry out the project? What obstacles did we meet? What went well/wrong? What did we achieve related to our goals? In order to illuminate the project from different angles, consequences of reading and writing disabilities for adults are discussed, as well as the specific nature of adult education and projects more or less related to ours. Action research is chosen as a method, because it allows the process of the project, and our own learning process, to be exposed.

In companies today, it is becoming more and more common for employees to work in a project based environment, as a result many companies have developed their own project models. Companies with a well developed product culture are striving to improve their existing models, and businesses relatively new in the marketplace are aiming to reach a high level of maturity as well as reach high levels of efficiency in the shortest time possible. As the number of mature and efficient companies with well developed project model increase, so does the level of competition in the market. Since a well developed project model often leads to a more efficient and accurate way of carrying out the project, which in turn leads to shorter delivery time towards the client. This is crucial as time is one of the most valuable parameters of competition in today?s business environment.

Under 2008 beslutade regeringen att lärare i grundskolan skall avge skriftliga omdömen i alla ämnen eleven undervisats i, från årskurs ett. Processen med att skriva omdömen skall leda fram till en mer gemensam syn på lärande och bedömning ute på skolorna. Syftet med föreliggande studie var att beskriva relationen mellan bedömning och lärande ur ett lärarperspektiv. Studien genomfördes med en deskriptiv design och fenomenografisk ansats. Data samlades in genom intervju med sex strategiskt valda grundskollärare.

Min tanke bakom undersökningen är att betygsättning och olika former av bedömningssätt är frågor lärare måste ta ställning till i utövandet av sin yrkesroll, från ett makt- och elevperspektiv. Som lärare har man makten att öppna respektive stänga dörrar för elever, då betyg blir avgörande för elevernas vidare utbildning. Mina frågeställningar är: Vad berättar medieelever om sina upplevelser av att bli betygsatta i media- estetiska ämnen? Hur beskriver medieelever att betygsättning inverkar på deras självbild? Mina informanter går i årskurs 3 på en medieinriktning, på ett estetiskt gymnasieprogram. Med dem gör jag intervjuer där de reflekterar kring att få betyg i media-estetiska ämnen.

   Bedömning inom skolan är något komplext och bedömningsbegrepp likaså, hur de definieras, tolkas och används. Hur bedömning förmedlas till en elev är av stor betydelse för det fortsatta lärandet. Rätt utformad kan denna förmedling resultera i ett ökat engagemang hos eleven och en förbättring av elevens lärande. Behovet av att förstå bedömningsprocesser och olika former av bedömning är idag högaktuellt inom svensk grundskola i och med att landets skolor och rektorer givits i uppdrag att utforma skriftliga omdömen från skolår 1. Även om det gått snart ett år sedan uppdraget gavs är det i kontakter med lärare och rektorer tydligt att utformandet av skriftliga omdömen i många fall är en process som är långt ifrån klar.