Sökresultat:
4133 Uppsatser om Suicidnära individer - Sida 57 av 276
Rullstolsanpassat utegym i Karlstad kommun : Ett underlag skapat utifrÄn ett ergonomiskt perspektiv följande designprocessens grundpelare
Denna rapport omfattar skapandet av en trÀningsmiljö tÀnkt att placeras utomhus i Karlstad och Àr anpassad för rullstolsburna individer. Arbetet har utförts pÄ uppdrag av Karlstad kommun och motsvarar som ett examensarbete för högskoleingenjörsexamen inom Innovationsteknik och Design, vid fakulteten för HÀlsa, Natur och Teknikvetenskap. Arbetet har utförts vid Karlstad Universitet under vÄren 2014.Karlstad kommun har sett ett behov av trÀningsutrustning i utomhusmiljö tillgÀngligt för rullstolsburna. PÄ mÄnga trÀningsplatser i dagslÀget stÀngs rullstolsburna ute frÄn trÀning dÄ det finns fÄ möjligheter att justera den utrustning som erbjuds. Ur ett anvÀndarperspektiv anses trÀningsmöjligheterna vara otillrÀckliga vilket har legat till grund för detta arbete.UtfrÄn uppdragsgivarens synpunkt och krav samt genom informationsinsamling, intervjuer och obervationer formulerades en produktspecifikation.
GymnasieÀmnet historia i styrdokumenten under 1900-talet
Syftet med detta examensarbete har varit att med hjÀlp av litteraturstudier samt empirisk undersökning se huruvida styrdokumenten i gymnasieÀmnet historia pÄverkats av det rÄdande samhÀllsklimatet. Fokus har legat pÄ 1900- talet, men det har Àven ingÄtt en historisk bakgrund, dÄ nuet ej uppstÄr utan ett förflutet. Den regionala historiens betydelse i undervisningen har undersökts med hjÀlp av den empiriska studien som bygger pÄ djupintervjuer, den vetenskapliga metod, som anvÀnts med verksamma historielÀrare. Resultaten visar att styrdokumenten kan ses som en spegling av samhÀllets syn pÄ historia. GymnasieÀmnet historia har anvÀnts för att fostra lojala samhÀllsmedborgare, förr med nationalistiska förtecken, och i vÄr tid demokratiska individer i ett globaliserat samhÀlle..
?Visst mördar, slÄr och vÄldtar Àven helsvenska mÀn, men aldrig med hÀnvisning till begreppet ?heder?? : En analys av pressens bild av hedersmord ?januari 2002
Denna uppsats undersöker debatten kring mordet pÄ Fadime Sahindal utifrÄn ett feministiskt postkolonialt angreppssÀtt. Det Àr frÀmst tre huvudfrÄgor som undersöks; Hur beskrivs de flickor/unga kvinnor som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld i media? Beskrivs de enligt stereotypa förestÀllningar om "förtryckta invandrarflickor" eller som handlingskraftiga individer?Den andra frÄgan Àr hur förövare av hedersrelaterat vÄld beskrivs?Den tredje och sista frÄgan Àr att se vilken/a synsÀtt pÄ hedersrelaterat vÄld som dominerade nyhetsrapporteringen vid denna tidpunkt.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor analyserades artiklar frÄn Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under januari 2002. I analysen anvÀndes kritisk diskursanalys.Analysen visar att de flickor/unga kvinnor som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld till stor del beskrivs som handlingskraftiga individer om strÀvade mot individuell frihet. Denna frihet Àr starkt sammankopplad med "svenskhet".
De osorterbara, Att möta barn och ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser
Att möta individer med olika former av psykiskt ohÀlsa kommer troligen alla tjÀnste-utövare inom omrÄdet skola och vÀgledning nÄgon gÄng att göra. Det Àr dÀrför av vikt för professioner inom skolan, att inneha grundlÀggande kunskap kring bemötande och förstÄelse för problematik som kan finnas hos dessa personer.
Syftet med uppsatsen Àr att belysa pÄ vilket sÀtt personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning pÄverkas av beslut gjorda av företrÀdare för olika professioner inom eller i anslutning till skolan.
Inom ramen för examensarbetet har fem kvalitativa intervjuer samt fem fallstudier i form av djupintervjuer genomförts dÀr avsikten Àr att undersöka vad som i uppsatsens syfte och forskningsfrÄgor anges. Avsikten med fallstudierna Àr Àven att ge lÀsaren av uppsatsen förförstÄelse och/eller bakgrundsbeskrivning kring den problematik uppsatsen initierar.
I resultatet framkommer att det i viss mÄn rÄder olika synsÀtt kring sÀttet att förstÄ elever med NPF-problematik. Dels menar respondenterna inom professionsgruppen att tester av olika slag Àr nödvÀndiga samtidigt som de uttrycker att stöd till elever i första hand skall ges utifrÄn uppvisad symtom.
Attityder till invandring - En kvantitativ studie av attityder till utomeuropeisk invandring i Europa
Uppsatsen avser undersöka attityder till utomeuropeisk invandring i sex europeiska lĂ€nder: Sverige, Norge, Danmark, NederlĂ€nderna, Frankrike och Storbritannien. Attityder till invandring undersöks utifrĂ„n de tvĂ„ begreppen essentialistisk homogenitet och kulturell homogenitet samt syn pĂ„ invandrare. Ăven ett komparativt perspektiv tillĂ€mpas för att undersöka huruvida det finns skillnader i attityder mellan olika lĂ€nder. Uppsatsens bakgrundsavsnitt ger en kort genomgĂ„ng av immigrationshistoria och dagens invandrarstruktur samt lĂ€ndernas olika förhĂ„llningsĂ€tt i mottagandet av invandrare. DĂ€refter diskuteras uppsatsen teoretiska bakgrund i kulturforskning och postkolonialism, följt av den tidigare forskningen som genomförts pĂ„ omrĂ„det attityder till invandring.
Tystnad Tagning Kamera : En studie om yrkesroller i filmbranschen
Denna studie grundas i tankar kring vilka individer som ligger bakom en filmproduktion. DÄdet i en filmproduktion arbetar en stor skara mÀnniskor blev det intressant att undersöka ochlyfta fram diskussion om hur dessa samverkar för att slutföra en produkt som baseras pÄ envision. Studien visar ocksÄ pÄ vad som ligger bakom samverkan och hur den hierarkiskastrukturen pÄverkar filmarbetarnas yrkesroll. En observation har gjorts pÄ enlÄngfilmsinspelning. För att fördjupa observationen har Àven tvÄ intervjuer gjorts medfilmarbetare.
Tjejers kontakter pÄ Internet ? En kvalitativ studie av unga tjejers erfarenheter av och tankar kring sociala kontakter pÄ den virtuella arenan.
Syftet med denna undersökning har varit att undersöka och fÄ förstÄelse för 16-Äriga tjejers erfarenheter av och tankar kring sociala kontakter pÄ den virtuella arenan. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt ifrÄn handlar om vilka erfarenheter unga tjejer har av sociala kontakter pÄ Internet, vilken betydelse dessa kontakter tillskrivs samt om tjejerna framstÀller sig pÄ olika sÀtt pÄ den virtuella arenan, och i sÄ fall hur. Empirin samlades in med hjÀlp av tvÄ fokusgruppsintervjuer med totalt 12 tjejer i 16-Ärs Älder. Fokusgrupperna genomfördes med elever frÄn en friskola i Göteborgs centrala delar. VÄra teoretiska utgÄngspunkter för analys av den insamlade empirin var Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Al Coopers teoretiska modell The Triple-A-Engine, vilken sedan utvecklades till modellen The Quin-A-Engine.
UppnÄs syftet med Àmnet företagsekonomi?: en studie ut ett
elevperspektiv
I Skolverkets författningssamling för Àmnet Företagsekonomi stÄr bland annat att syfte och mÄl med kursen Àr att stimulera intresset för entreprenörskap, utveckla förmÄgan att ta initiativ och ansvar samt att leda och samarbeta. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla förmÄgor som gör att de kan möta de krav ett snabbt förÀnderligt arbetsliv fordrar. I kursplanen för Àmnet framgÄr det emellertid inte tydligt hur eleverna ska förvÀrva dessa fÀrdigheter. I detta examensarbete har jag via en enkÀtundersökning baserad pÄ teorier om entreprenörskap, jÀmfört elevers upplevelser frÄn nÀmnda kurs med kursen Ung Företagsamhet. Dessa tvÄ kurser överensstÀmmer innehÄllsmÀssigt i stor utstrÀckning.
NÀr fÄr den skattskyldige vara tyst? : Om tidpunkten för passivitetsrÀttens intrÀdande i skatteförfarandet
Bakgrund: MÀnniskor tenderar att identifiera sig sjÀlva med olika sociala grupper, exempelvis utifrÄn professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och vÀrderingar, vilket skapar en kÀnsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare Àn sin organisation, vilket i sin tur pÄverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste Ären har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populÀrt pÄ den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.
Samarbete mellan tre ykesroller : En komparativ undersökning av samarbetet mellan handlÀggare, chef och handlÀggare
Syftet med detta utvecklingsarbete Ă€r att se om drama kan anvĂ€ndas som verktyg i skolan för att stĂ€rka grupp och individ. Vi har tagit hjĂ€lp av en Ă„rskurs ett och tillsammans med eleverna har Ăvningarna fokuserar pĂ„ eleverna som individer, pĂ„ stora och smĂ„ grupper, samt pĂ„ trygghet. Vi har utgĂ„tt frĂ„n nĂ„gra pĂ„stĂ„enden som eleverna svarat pĂ„ för att se vad de sjĂ€lva tycker om det egna jaget och centrala begrepp som speglar det vi gjort i detta arbete. Avslutningsvis kunde vi se att klassen fick en starkare samarbetsförmĂ„ga, samt att eleverna faktiskt kunde njuta av att stĂ„ i centrum Ă€ven om de ti Nyckelord: Individ, grupp, drama, tillsammans..
Fibromyalgi och fysisk aktivitet : Svettas bort din smÀrta?
Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur fysisk aktivitet pÄverkar individer med diagnosen fibromyalgi nÀr det gÀller upplevelsen av smÀrtsymptom, upplevelsen av sin förmÄga att utföra vardagliga aktiviteter samt upplevelsen av deras humör. Studiens frÄgestÀllningar var följande: Hur upplever individer med diagnosen fibromyalgi att fysisk aktivitet kan pÄverka deras;SmÀrtsymptom FörmÄga att utföra vardagliga aktiviteter Humör Uppsatsen byggdes pÄ telefonintervjuer med sju kvinnor som alla Àr medlemmar i fibromyalgiförbund runt om i Sverige. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebar att samma frÄgor stÀlldes till intervjupersonerna. FrÄgorna hade öppna svarsmöjligheter och gav individerna lika chans att uttrycka sin Äsikt. Kriterier för att stÀlla upp som intervjuperson var att de skulle haft diagnosen fibromyalgi i minst tvÄ Är och upplevt symptom av sjukdomen under minst en femÄrsperiod.
Uppfattningar om fritidshemmets verksamhet och uppdrag
Syftet med vÄrt arbete Àr att fÄ svar pÄ frÄgor inom fritidsverksamheten och uppdraget fritidspedagoger stÀlls inför inom skolverksamheten. Vi vill fokusera pÄ uppfattningar om fritidshemmets verksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv. Genom att undersöka fritidspedagogers och rektorers synsÀtt pÄ hur fritidshemmet ska leda sin verksamhet samt hur fritidspedagogerna ska arbeta enligt uppdraget, vill vi fÄ en klarhet i den förvirring vi uppfattat verksamheten och rollen har. UtifrÄn teorier och empiri insamlat via intervjuer har vi bekrÀftat att förvirringen finns i form av tolkningssvÄrigheter mellan olika individer i verksamheten och de förutsÀttningar som finns för den..
"Glöm inte att Àta" En studie om mÄltiden som arena för socialisation
Nyckelord: Förskola, MÄltiden, Regler, Socialisation
MÄltiden pÄ förskolan Àr en social situation, likasÄ mÄltider i samhÀllet. MÄnga individer deltar i en samling som prÀglas av interaktion. Men denna situation innehÄller ocksÄ specifika regler och normer, vad som Àr accepterat vid ett matbord finns det begrÀnsningar för. Till skillnad frÄn mÄnga andra sociala situationer i samhÀllet och pÄ förskolan existerar regler som kan verka omotiverade i sitt sammanhang. MÄnga av samhÀllsmedlemmarna i Sverige har deltagit i förskolan som institution och befunnit sig under dessa regler.
JÀmförande studie av tvÄ hÀlsoundersökningar hos nattarbetare
SyfteVar att undersöka om sömnproblem och livsstilsfaktorer förĂ€ndrats över tiden vid jĂ€mförelse av tvĂ„ hĂ€lsoundersökningar 1999 och 2004 hos nattarbetare.Undersökt grupp och metodĂ
r 1999 undersöktes 29 personer av vilka 11 arbetade kvar Är 2004. Den undersökta gruppen utgjordes av 10 personer (som undersöktes 1999 och 2004). 18 personer har slutat i nattarbete. En person föll bort pga. att hÀlsoundersökningsformulÀret frÄn 1999 förkommit.
Misslyckade elever eller skolans misslyckande? IM-elevers syn pÄ sin grundskoletid, sitt lÀrande och sig sjÀlva som lÀrande individer
Det övergripande syftet med denna studie Àr att beskriva och tolka hur elever pÄ ett introdukt-ionsprogram ser pÄ sitt eget lÀrande och pÄ sig sjÀlva som lÀrande individer relaterat till tidi-gare skolerfarenheter. Studien Àr kvalitativ och har en livsvÀrldsfenomenologisk ansats. LivsvÀrlden Àr den vÀrld vi Àr involverade och lever i. VÄra livsvÀrldar görs synlig genom vÄra handlingar och berÀttelser. LivsvÀrlden uppstÄr i mötet med omvÀrlden och detta sker alltid i en bestÀmd kulturell och social kontext, i vilken mÀnniskan bÀr med sig sina tidigare erfarenheter, sina horisonter, vilka ger de ramar och begrÀnsningar för hur vi uppfattar och erfar nya fenomen.