Idag ställs individer inför många olika val. Individer skiljer sig åt då de fattar beslut och forskning tyder på att individer har en beslutsfattarstil. Denna studie åsyftade att studera sambandet mellan beslutsfattarstil och ånger samt om maximerare har större benägenhet att ångra sig. Dessutom undersöktes korrelationen mellan ånger och beslutsångest. 149 deltagare besvarade tre självskattningsformulär bestående av General decision making style, Regret scale, Maximization scale samt fyra tillagda påståenden.

Bakgrund: Varje år stomiopereras ca 15 000 personer i Sverige av olika bakomliggande orsaker. Detta påverkar individens livskvalitet på ett eller annat sätt. Syfte: Belysa hur individer med enteral stomi upplever sin livskvalitet i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie. Analysen är gjord med inspiration av Graneheim och Lundman (2004).

Syftet med denna studie är att belysa och undersöka hur individer med diagnosen ADHD upplever att det är att leva med ADHD och hur de upplever att deras funktionsnedsättning har påverkat deras identitet och tillhörighet till omgivningen och om tidpunkten för diagnostiseringen har påverkat deras identitet och upplevelser av tillhörighet. Jag vill även undersöka hur vanligt förekommande det är att dessa individer med ADHD någonsin har upplevt sig bli stigmatiserade av samhället på grund av sin diagnos. Jag har genom att utföra halvstrukturerade livsvärldsintervjuer försökt att få svar på dessa frågor och med hjälp av socialpsykologiska teorier så som Vanessa Mays teori om tillhörighet, Erving Goffmans teori om Stigma och Jonas Stiers och Anthony Giddens perspektiv på identitetsteorin och även med hjälp av ett antal vetenskapliga artiklar analyserat mitt insamlade empiriska material. De individer som jag har intervjuat bor i olika delar av Sverige utan någon relation till varandra, varav två av dessa intervjuer utfördes genom video-chattprogrammet Skype på grund av avståndet mellan oss. Alla respondenter är vuxna individer i åldrarna 24-60 och de hade många erfarenheter av att leva med funktionsnedsättningen ADHD.

Vi lever idag i ett samhälle där goda prestationer är viktiga eftersom de utgör hur andra individer uppmärksammar oss, vilket är avgörande för att känna sig accepterad. Samtidigt ställs det höga krav på att kunna föra sig inom olika sociala interaktioner och framstå som en social individ med en tillhörighet. Det är något som är särskilt påtagligt för barn och ungdomar eftersom de befinner sig i en utvecklingsperiod där relationen till sin omgivning spelar en betydande roll. Detta är något som inte alla individer klarar av vilket kan resultera i att dem utvecklar social fobi som är vanligt i dagens samhälle och som kan medföra olika svårigheter om man inte får behandling. Syftet med studien är att se på vilket sätt terapeuter inom kognitiv beteendeterapi samt lösningsfokuserad korttidsterapis syn på social fobi hos barn och ungdomar under 18 år påverkar deras behandlingsarbete med dessa individer.

I västvärlden använder de flesta personer tandborste för rengöring av tänderna. I andra delar av världen kan faktorer som ekonomi, kultur och religion bidra till att människor istället använder sig av tuggpinne som tandrengöringshjälpmedel. WHO rekommenderar och uppmuntrar användandet av tuggpinne som en effektiv metod för tandrengöring. Studiens syfte var att undersöka effekten av tandrengöring med tuggpinnar, jämfört med konventionell tandborstning, avseende förekomst av parodontit och karies hos individer i Zimbabwe. Studiens design var i form av en fältstudie som utformades så att två olika patientgrupper undersöktes. Den ena gruppen använde tandborste och den andra använde tuggpinne i sin dagliga rengöring av tänderna. Kariesprevalens och parodontitstatus registrerades.

Bakgrund: På senare tid har arbete fått en stor betydelse för individer och är mer än enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmåga är avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad rehabilitering utgår ifrån olika modeller med mål att främja individens funktioner som krävs för att arbeta. Det har gjorts få studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade rehabiliteringen för individer med psykiska funktionshinder utifrån deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, Hjälpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, Hälsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.

I arbetslivet upplever individer olika situationer, både positiva och negativa. Attribution är ett sätt att snabbt och till synes enkelt tolka och förklara individers reaktioner i dessa situationer. Syftet med uppsatsen var att undersöka attribution på arbetsplatser och att undersöka eventuella skillnader eller samband mellan attribution, utbildning och ålder. Respondenter med olika utbildningsbakgrund rekryterades genom kontakt med olika arbetsplatser. Respondenterna fick besvara en enkät där de fick beskriva fyra upplevda situationer, två positiva och två negativa.

Tre organisatoriska (inflytande, karriärsutveckling, organisationsstorlek) och tre individuella (anställningsotrygghet, utbildningsnivå, anställningstid) variablers samband med organisationssamhörighet undersöktes i studien. Syftet var att utveckla kunskapen kring vad som påverkar organisationssamhörighet på den svenska arbetsmarknaden. Befintliga data (N=2295) i form av svar från telefonintervju samt enkät från yrkesverksamma individer i Sverige mellan 25 och 50 år, varav 51 % män, analyserades. Resultatet visade på signifikant samband för inflytande och karriärsutveckling gentemot organisationssamhörighet, men inte för de övriga variablerna. Förklarad varians för studien var 11 %.

Self-efficacy är, delvis, beroende av generalisering genom vilken individen kan ta gamla erfarenheter till stöd inför aktuella situationer. Individer med undergiven roll i en 24/7 relation, inom Bondage-discipline, dominance-submission, sadism-masochism (BDSM) subkulturen, befinner sig i en, i högre grad, strukturerad vardag än individer med dominant roll. Detta bör leda till större erfarenhetsbank att generalisera från. Frågeställning är huruvida individerna med undergiven roll ligger på extremare nivåer av allmän och förhållandefokuserad self-efficacy, än de med dominant roll. En enkätundersökning genomfördes där den allmänna self-efficacyn testades med skalan översatt av Löve, Moor och Hensing (2011) och den förhållandefokuserade self-efficacyn med en egen översättning av Sherer, Maddux, Mercandante, Prentice-Dunn, Jacobs, och Rogers (1982) skala.

Studiens syfte var att undersöka individers rädsla för framgång och hur de har lyckas övervinna den rädslan. Det har inte utförts tillräckligt mycket forskning som tar upp hur individer övervinner rädslan för framgång och därför är denna studie fördjupat i det ämnet. En kvalitativ datainsamlingsmetod valdes för att samla in materialet. Fem individer som har övervunnit sin rädsla för framgång valdes som intervjupersoner. För att analysera data har programvaran ATLAS.ti använts och sedan redovisats i fem kategorier.

Tidigare forskning visar att läsförmåga genomgår vissa stadier i sin utveckling. Individer med en mindre utvecklad läsförmåga som först läser bokstav för bokstav utvecklas till att läsa ord för ord. Kognitiva processer ändras mycket under denna utvecklingsperiod; det är inte endast sättet att läsa som ändras utan också själva bearbetningsförmågan och dessutom sättet som informationen bearbetas på. Samtidigt som antalet e-böcker med akademiska titlar ökar så ökar också användningen av datorer i skolan. En fontförbättringsteknik som kallas för ClearType används i e-böcker för att öka läsbarhet.

Idag har cirka 300 000 människor i Sverige diagnosen hjärtsvikt och många fler lever troligen med sjukdomen utan att veta om det. De vanligaste orsakerna till hjärtsvikt kan bland annat vara hypertoni, diabetes, klaffsjukdom, ischemi av myokardiet. Som en del av behandlingen ingår livsstilsförändringar där patienten får lära sig symtomövervakning. Fysisk aktivitet under kontrollerade former har potential att förbättra den fysiska kapaciteten hos individer med hjärtsvikt, såväl som förbättring av livskvaliteten. Sjuksköterskan ansvarsområden innefattar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återuppbygga hälsa och lindra lidande.

Syftet med denna studie var att, med hjälp av ett neuropsykologiskt testbatteri, undersöka huruvida kognitionen är påverkad gällande uppmärksamhet och exekutiva funktioner hos patienter som lider av multisystemsjukdomen Dystrofia Myotonika typ 1. Syftet var också att, med hjälp av självskattningsskalor, undersöka hur de drabbade själva uppfattade sin situation i detta avseende. Insamlade data från en patientgrupp bestående av 33 individer med konstaterad Dystrofia Myotonika typ 1 jämfördes med data från en kontrollgrupp bestående av 25 friska individer. Resultatet visade att patientgruppen genomgående presterade sämre än kontrollgruppen på de neuropsykologiska testerna. Resultaten på självskattningsformulären gick i linje med detta, vilket tyder på att patientgruppen, generellt, delvis är medveten om sina kognitiva svårigheter.

Syftet med studien är att utveckla en socialpsykologisk förståelse för vad det innebär för individer att som uppvuxna i frikyrklig miljö i Sverige höra till en minoritet och vad ett avståndstagande från denna minoritet innebär i termer av identitetsprocesser. Studien genomfördes med kvalitativ metod och tio semistrukturerade intervjuer med avhoppare från ett frikyrkligt samfund. För att undersöka fenomenet har vi valt att använda analysmetoden Interpretative Phenomenological Analysis, vilken har väglett och präglat metodologiska överväganden och analys. Den teoretiska referensramen vilar på en socialkonstruktionistisk grund med teorier om socialisation, identitet och avvikande. Informanterna beskriver en relativt sluten uppväxtmiljö med en religiös världsåskådning och tydliga gränsdragningar mellan rätt och fel.

Syftet med studien är att undersöka om individer med en liberal hållning i alkoholfrågan löper en större risk att råka ut för olika alkoholrelaterade sociala problem än individer med en restriktiv hållning. Då tidigare forskning om relationen mellan hållning i alkoholfrågan och sociala problem är svårhittad, fokuseras resultaten av tidigare forskning på de enskilda variablerna. Resultaten kopplas sedan ihop för att härleda uppsatsens hypoteser. Tidigare forskning pekar också på att kön, ålder, inkomst och konsumtionsnivå är variabler som kan ha direkt inverkan på alkoholrelaterade problem. Datamaterialet som används är sekundärdata från Monitorstudien 2009 som bearbetades med hjälp av binär logistisk regressionsanalys.